Archive for januari, 2010

”Det är vi vuxna som är gratisgenerationen på nätet”

söndag, januari 31st, 2010

Den rådande sanningen verkar vara att det växer upp en generation av gratisätare som kommer att värja sig mot all form av betalning av digitala produkter i framtiden. Alla förståsigpåare och experter målar upp en bild av barn som springer omkring och bara kräver och inte vill ge. Och alla producenter av innehåll sliter sina hår och undrar hur de ska bli lönsamma i framtiden.

Jag fattar ingenting.

Sanningen är ju att vi för första gången har en generation barn som tar konsumentbeslut och betalningsansvar i andra frågor än vilket godis som ska hamna i påsen på lördagen.

Barnen idag har långt större förståelse för att saker kostar och att man måste betala för många tjänster än några andra barn i historien.

Det är vi vuxna som är gratisgenerationen på nätet, vi som tycker att det är för dyrt med tio kronor för en låt, en ringsignal, en finare soffa i Habbo hotel eller 29 kr i månaden för medlemskap i KPwebben. Barnen förstår att man ska betala och vill betala, men ofta är det vi vuxna som kontrollerar plånboken.

Det växer upp en generation som andas internet och som, likt alla andra generationer, kommer kräva kvalitet och vara beredda att betala för det. För det har dom redan lärt sig.

När vi gjorde en undersökning i Kamratposten om pengar, så kunde vi konstatera att en 12-åring får ungefär 50 kronor i veckan och att 66% är nöjda med detta. Och tio i topp-listan över vad dessa pengar används till är:

1. Godis
2. Dataspel
3. Småsaker (hårsnoddar, sudd med mera)
4. Ladda mobilen
5. Hobbysaker
6. Böcker
7. Bio
8. Fika
9. Smink
10. Skivor

Låt mig upprepa, barnen idag är mycket medvetna om att saker kostar och dom är beredda att betala för det.

Så frågan om hur man ska möta dessa människor i en betalsituation i framtiden är lika enkel som den alltid har varit. Är du bäst och erbjuder en tjänst eller produkt som människor tycker sig behöva eller vill ha så kommer de vara beredda att betala. Jag lovar. Och svär.

KP-webben, den community, spel och tidnings-webb som tidigare varit gratis för alla användare är numera en betal-sajt. De som siade om detta beslut, sa att det skulle bli katastrofalt och att vi skulle misslyckas. Det har vi inte gjort. Vi kommer med stor sannolikhet gå runt redan första året. Vi erbjuder ett starkt varumärke, bra innehåll, hög säkerhet och har en produkt som stöttar (tidningen). Se där, något som både barnen och föräldrarna tycker är viktigt. Och då betalar dom.

Var inte oroliga…var bara bäst.

Ola Lindholm

Chefredaktör Kamratposten

Prisparadoxen på internet

lördag, januari 30th, 2010

Online-butiken Gamers Gate sänkte priset på ett spel med 75% och ökade försäljningen med 5500%! Vi måste glömma allt vi lärt oss om prissättning, inga av de gamla reglerna gäller på nätet, skriver Paradox Interactives VD Fredrik Wester exklusivt för Netopia.

Mycket har sagts om huruvida man ska kunna eller få ta betalt på nätet. Att varor och tjänster har värde i digital form är förhoppningsvis en självklarhet numera. Mer intressant är att undersöka hur priser ska sättas och om de mekanismerna skiljer sig från den analoga världen. Efter att sålt dataspel via nätet i flera år har Paradox gjort några häpnadsväckande insikter om prissättning på nätet.

Det finns många teorier kring prissättning av produkter och det kanske vanligaste sättet att prissätta idag grundar sig på kostnaden för att ta fram produkten, och sedan lägga på önskad marginal. Denna marginal ska sedan täcka, förutom produktkostnaden, marknadsföring, försäljning och andra utgifter och förhoppningsvis har man i slutet av dagen kvar en liten marginal som kan ge vinst åt företaget. I samband med framväxten av en helt ny marknad för digitala produkter finns det plats för ett nytt tänkande inom prissättning. Spel, film och musikbranscherna har länge präglats av samma närmast marxistiska påslag-på-marginal-tänkande som traditionell industri, det är först i takt med att fokus hamnat på digital distribution som den traditionella prissättningsstrategin har kunnat utmanas. Priser kan numera inte bara ändras i realtid utan anpassas efter tid på dygnet, geografi och andra faktorer som tidigare behövde ledtider på flera veckor för att nå igenom alla led i värdekedjan. Genom att studera prissättningen på en rad produkter inom digital distribution, i vårt fall spel för digital nedladdning, har jag kommit fram till en serie antaganden som hittills har stämt väl överens med de aktioner vi gjort online. Det har blivit dags att kasta bort de traditionella idéerna om fullpris, kampanjpris och reapris innan produkten tas ur sitt sortiment. Detta tänkande är idag, för den digitala branschen, förlegat och riskerar att förkorta produktlivscykeln och vara direkt kontraproduktiv.

Låt mig ta ett exempel från min egen verksamhet. De flesta av våra titlar följer ett traditionellt mönster med försäljningstopp vid lanseringen och därefter en långsamt dalande kurva:

I samband med julhandeln testade vi med en tillfällig rabatt på 50%:

Försäljningen ökade 533%!

Veckan efter kampanjen var försäljningen 20% högre än veckan före, med samma pris.
En månad efter julkampanjen prövade vi att sänka priset med 75% över en helg:

Försäljningen ökade 5499%! Veckan efter helgkampanjen var försäljningen 100% högre än före, med samma pris. Priset blir marknadsföringen.

Det här halsbrytande experimentet antyder att det återstår mycket att förstå kring hur prispsykologin fungerar på digitala marknader. Men några viktiga iakttagelser så här långt:
-    Lanseringsveckan är viktigare än någonsin, då kommunikationen mot kunden är mer direkt genom digitala medier och även diskussionen mellan kunder sprids snabbt gäller detta att få mycket att hända på en gång. Har man missat uppmärksamheten kring lanseringen kommer kundens uppmärksamhet att vändas åt annat håll.
-    ”Fullpris” är ett döende fenomen. Kundens uppfattade värde av produkten kommer att avgöra mer än någonsin om produkten säljer eller inte. En produkt som marknadsförs på traditionellt ”fullpris” kan ratas helt av kunderna medan det på halva ”fullpriset” kan bli en bästsäljare.
-    Det är svårt att få fart på försäljningen av en produkt som lanserats på ”fullpris” men snabbt går ner i pris, kunden uppfattar detta som en kommersiell flopp och kommer inte att tycka att produkten är lika intressant.
-    Vid lyckade produktlanseringar kan försäljningen att stärkas avsevärt av att tillfälligt reducera priset inom tre månader från lansering, exempelvis över en helg, med upp till 75%. Våra pilotfall har visat försäljningsökningar på 1.500 – 5.500%.

Den sista av punkterna gav upphov till vad vi kallar prisparadoxen. Det visar sig att försäljningen inte bara ökar under kampanjperioden, utan att försäljningen på utgångspriset ökar veckorna efter kampanjen. Det har också hjälp till att förlänga produktens livscykel på grund av spridningen av produkten, som då rekommenderas av fler och som sprider sig vidare till nya kundgrupper.

Vad som också framkommit vid studier av olika kampanjer är att försäljningen ökar betydligt mer än vad den relativa sänkningen av priset ger. En prisreduktion på 30% kan ge en försäljningsökning på 30-50%, medan motsvarade på 75% ger en ökning på minst 1.500%, oftast flerdubbelt denna siffra. Nästa steg blir att formulera en mer exakt modell för prissättningen, hittills har vi en mycket intressant teori att utgå från.

Fredrik Wester

Fredrik Wester är VD för Paradox Interactive, en globalt ledande utvecklare och utgivare av PC-baserade strategispel

Bokbranschen förlorar miljarder på illegal fildelning

fredag, januari 29th, 2010

Enligt en amerikansk undersökning gjord av företaget Attributor har bokbranschen förlorat 20 miljarder kronor på grund av illegal nedladdning av böcker. Under det sista kvartalet 2009 beräknar man att minst 9 miljoner böcker laddades ner illegalt. De böcker som laddats ner illegalt i störst utsträckning är affärsböcker och böcker om teknik och vetenskap.

250 000 betalar för Spotify

fredag, januari 29th, 2010

I en intervju med den amerikanska tidskriften Wired berättar Spotifys grundare Daniel Ek att 250 000 av Spotifys totalt 7 miljoner användare betalar för att få tillgång till premiumversionen utan reklamavbrott. Den drygt ettåriga musiktjänsten har hittills släppts i Norden, Frankrike, Storbritannien och Spanien men företaget planerar att expandera in på nya marknader.

Digital musikförsäljning växer

torsdag, januari 28th, 2010

Enligt en rapport från Ifpi har den digitala försäljningen av musik tagit ordentlig fart. Under förra året såldes musik genom digitala kanaler för sammanlagt 30 miljarder kronor, en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Sedan 2004 har den digitala försäljningen av musik vuxit med hela 940 procent och den utgör idag mer än en fjärdedel av musikbolagens intäkter. Rapporten lyfter även fram problematiken med illegal fildelning som fortfarande är ett stort hinder för nätmarknadens utveckling.

Carl Bildt om frihet på nätet

torsdag, januari 21st, 2010

Utrikesminister Carl Bildt skriver idag en artikel på SvD Brännpunkt om vikten av att försvara friheten och säkerheten på nätet. ”Det är uppenbart att det internationella regelverket är alldeles för svagt och att de medel som finns för att säkra efterlevnaden av de regler som finns är otillräckliga. Brukarna har hamnat rejält på efterkälken i förhållande till missbrukarna”. Bildt beskriver frågan som en av de stora globala framtidsutmaningarna och som en prioritering för regeringen under 2010. Läs artikeln här.

Två miljoner i bidrag till Ung pirat

torsdag, januari 21st, 2010

Piratpartiets ungdomsförbund Ung pirat har tilldelats ett bidrag på två miljoner kronor från Ungdomsstyrelsen. Summan överstiger bidraget som betalas ut till Socialdemokraternas ungdomsförbund, SSU. Enligt Stefan Flod, förbundets ordförande, är Ung pirat idag Sveriges största ungdomsförbund med 20 000 medlemmar.

Bono Goes to China

onsdag, januari 20th, 2010

U2-sångaren Bono gav sig in i diskussionen om upphovsrätten på internet på nyåret i en debattartikel i NY Times: http://www.nytimes.com/2010/01/03/opinion/03bono.html?hp=&pagewanted=all

Frågan är väl om han ansträngde sig för att bli missförstådd när han tog Kina som exempel på att man kan reglera internet, det tycks i alla fall den svenska opinionen ha tagit fasta på (t ex i SvD 7 jan). En mer välvillig (och intressantare) tolkning är att Bono försöker påpeka att samhället visst kan vara närvarande på nätet och att internetoperatörerna bör ha en roll i att upprätthålla ordningen, dvs inte alls långt från den europieska debatten. Synd att han valde Kina som exempel, men frågan är väl om inte samma protester hade hörts ändå, enligt min hemsnickrade teori om Kinasyndromet.