Den informella ekonomins mysterium

Krisen som skakar ekonomin sedan två år har tillskrivits många orsaker; bonushysteri hos aktiemäklare, giriga banker, bristande regleringar, skenande statsskulder eller privatpersoners lånekaruseller. Dessa orsaker spelar självfallet roll, men har överskuggat en grundläggande orsak till världens ekonomiska härdsmälta. Den finansiella krisen är följden av att relationen mellan egendom och äganderätt har brutits.

En modern ekonomi bygger på ett tydligt ägande, vare sig egendomen är materiell eller immateriell. Det krävs en allmänt godtagbar dokumentation, ett enkelt sätt att byta ägarskap, samt en fri marknad för att avgöra en varas pris. Osäkerheten driver den ekonomiska krisen. Rymmer ekonomin fler tidsinställda bomber?

Den peruanske ekonomen Hernando De Soto sökte i sin sin bok ”Kapitalets mysterium” svar på frågan när människor vågar arbeta, investera eller planera för framtiden. Han fann att det som hindrar utveckling inte är att människor i fattiga länder saknar utbildning och företagsamhet. Skälet till att många länder inte utvecklas är att fattiga inte får ta del av äganderätten. Bostaden i kåkstaden är byggd på mark med otydliga ägarförhållanden. Den som inte kan visa upp en lagfart, kan när som helst vräkas. Det är ofta en svår byråkratisk process att starta ett litet företag enligt lagen, så istället bedriver man verksamheten svart. Då allt kan mistas i ett slag, så lever man ur hand till mun.

För att sporra samhällsdebatten har Hernando De Soto sedan år 2007 hjälpt till att ta fram International Property Rights Index. IPRI är ett av de första försöken att göra en internationell jämförelse för att rangordna länder efter hur effektivt de skyddar äganderätten. Då vi kan jämföra oss med andra, kan vi se hur andra länder agerar, och avgöra vad som kan förbättras i skyddet av äganderätten. IPRI finner att länderna i mätningens högsta kvantil har ett medel-BNP per capita som är mer än nio gånger högre än de i den lägsta kvartilen. Bäst skydd har Finland, Bangladesh sämst. Resultatet är väntat, de rikaste länderna har bättre möjligheter att skydda människors äganderätt, och det ger ekonomiska utveckling.

I årets index stiger Sverige till en delad andra plats i skyddet av äganderätten. Märkbart är att Sveriges skydd av den intellektuella äganderätten stärkts från en sjuttonde plats år 2009 till en delad fjärde plats. Den ökningen beror inte på förändringar i hur äganderätten skyddas utan på att fler länder har tillkommit. Det finns nu statistik för att ranka länder som Syrien, Georgien och Ghana. Det är länder med underutvecklade rättssystem, som har haft svårt att få ihop statistiken om läget i det egna landet. När fler av dessa länder kommer med i IPRI, pressas relativt väl fungerande Sverige uppåt i rangordningen.

Debatten har i väst mest handlat om fildelning av musik, filmer och dataspel i samband med rättegången mot Pirate Bay. Fysiska varor blir alltmer beroende av skydd för innovationer och processer. I rapporten ges exempel på hur fler länder blir mer medvetna om upphovsrättens betydelse, då det finns en koppling mellan en väl fungerande upphovsrätt och tillväxt.

Upphovsrättens nuvarande utformning behöver diskuteras och förbättras. Fast jämför vi årets topptrio Danmark, Finland och USA med jumbon Georgien, så beror skillnaden inte på att Georgien är ett öppet och kreativt föregångsland, utan på att det är fattigt och laglöst. Det förstärker ett dåligt skydd för intellektuell äganderätt.

Hernando De Soto anser att de informella ekonomierna befäster fattigdomen, då de inte utvecklas vidare. De fattigas problem är ironiskt nog inte att de saknar tillgångar, utan de inte kan dra nytta av sina tillgångar. Finanskrisen har visat att de rika är lika sårbara när deras tillgångar förlorar kopplingen till den reella ekonomin och de tydliga äganderätter som den kräver. Samma problem kan gälla för de informella ekonomierna på nätet.

Vad är drivkraften för den informella ekonomin på nätet? Befintliga lagar är inte lika kännbara som i den formella ekonomin. Särskilt viktigt är skyddet för småföretag och privatpersoner, storföretagen behöver inte väl fungerande lagstiftning för att försvara sina rättigheter.

Då alla känner alla, tycks en informell ekonomi fungera bra. Det är lätt att skapa, kontrollera och underhålla mindre nätverk, även över nationsgränserna. Då upphovsrätten inte hunnit ändras, verkar den snarast begränsa kreativiteten. Numer går det inte att hålla koll på alla användare och känna förtroende för att de kommer att uppskatta ens idéer och förmåga. Beroende av personliga kontakter håller den informella ekonomin samarbeten online små och bräckliga.

De som är kritiska mot upphovsrätten är vår tids motsvarighet till miljörörelsen. En alternativrörelse som ställer viktiga frågor till samhället, men som genom bristande framsyn och engagemang från samhället fått en tidig start i debatten och ett genomslag som inte alltid är det bästa för samhällets dynamik och innovation.

De stora ägarna av upphovsrätter kommer att kunna göra förtjänster länge, men de många mindre kreatörerna kommer inte att kunna ta sig in i någon alternativ modell för skapande. Just därför att det saknas förtroende i den informella ekonomin.

Om det inte finns en förståelse varför äganderätt och fria marknader är viktiga, så kommer de inte kunna upprätthållas. Ett utslag på det minskade förtroendet är att många innovatörer nu arbetar med att försöka pressa in den flyktiga intellektuella egendomen i tekniken. Därför utformas mycket ny teknik nu som slutna system, black box, som stänger ute användarna från dess funktioner. Då mister vi användarnas kreativitet, och experimentlusta. Det är en ond cirkel, där IPRI pekar på att botemedlet heter tydlighet om upphovsrätten.

Vi behöver kreativitet, och skydd för den, men även kreativitet när det gäller att finna nya lösningar att upprätthålla den med.

Waldemar Ingdahl
VD tankesmedjan Eudoxa
www.internationalpropertyrightsindex.org

35

Kommentarer

  1. Jag förstår inte riktigt hur Sverige kunde stiga till en delad fjärde plats från en sjuttonde plats p.g.a. att nya länder tillkom i mätningen? Vad hände med de tretton länder som låg före Sverige på plats 4-16? Försvann de ur mätningen? Förklara gärna utförligare

    • Waldemar Ingdahl

      Hej

      I 2009 års rapport angavs Sverige ha en delad sjuttonde plats med 7,6 av 10 möjliga på skalan.

      En direkt jämförelse mellan rapporten från 2009 och 2010 stöter på problemet att det är tolv nya länder som har tillräckligt med data att rangordnas.

      Därför är inte rangordningen i 2010 års rapport direkt jämförbar med 2009 års resultat. Se mer på sidorna 27 och 76 i IPRI-rapporten.

      Den ”gamla” topp-5 rankingen för 2009 i underkategorin IPR, intellektuell egendom

      1) Finland 8,5
      2) Tyskland 8,4
      3) Storbritannien 8,2
      3) Japan 8,2
      5) Danmark 8,1
      5) Frankrike 8,1
      5) Luxemburg 8,1

      Enligt det nya sättet att beräkna skulle topp-5 rankingen för 2009 sett ut som

      1) Finland 8,6
      1) Danmark 8,6
      3) Tyskland 8,5
      4) USA 8,4
      5) Nederländerna 8,3
      5) Schweiz 8,3
      5) Storbritannien 8,3
      5) Sverige 8,3

      Se även tabell 8, sidan 39

      Vissa länder har dock tappat i den nya skalan, t.ex. Tyskland gick från 8,5 år 2009 till 8,2 år 2010.

  2. Vänta nu här, är detta ännu ett kåseri där upphovsrätt och äganderätt förvirras i samma mening eller läser fan bibeln?

    Jag tror inte att de som är inlästa på upphovsrätt och samtidigt kritiska till 1960:729, 1993:1212 eller 1994:193 har missat att _äganderätt_ är ett viktigt verktyg för ekonomisk och samhällelig utveckling.
    Vi kan dock småleende instämma i att många upphovsrättkritiker mest skriker med för att få tillhöra den senaste häftiga rörelsen. Dra inte alla över en kam utan att ens försöka lägga fram det med humor, det ser osmakligt ut.

    Vad handlar inlägget om? Äganderättens bevarande, spridning, betydelse, förstärkning eller upphovsrättens framtidsutsikter? Eller kanske _allt_, i en sådan komprimerad form att det går att utröna lite vad som helst? Spännande läsning ivf, om än mycket förvirrande.

    • Waldemar Ingdahl

      IPRI-rapporten ansluter sig till ”the big tent approach” och ser till både fysisk egendom och intellektuell egendom. Rapporten tar även upp hur väl länders juridik fungerar, och för hur fysisk egendom skyddas och registreras. Fallstudier i rapporten tar upp äganderättens ställning i Venezuela, expropriationer i Kanada och patent i Mexiko.

      Det finns en osäkerhet i hur ägande fungerar på nätet. Hernando De Soto tar upp frågan om problemen kring informella ekonomier. Kan de nya delningskulturen på nätet leda till samma situation som när ekonomier hamnar i den informella sektorn?

      • Så texten är skriven för att peka på att många frågor och ytterst få svar finns idag om den formellt regellösa ekonomin som finns och/eller byggs upp tack vare vår IT-revolution, med brännpunkt på fildelningskulturen och att färdigstöpta förespråkare för någon sida bör vara försiktigare i att uttala sig om ekonomiska effekter ur ett allt för brett och/eller långsiktigt perspektiv?

        Ursäkta att jag frågar, men du _är_ otydlig.

        • Waldemar Ingdahl

          Hittills är det möjligt att säga att debatten har förts efter Lawrence Lessigs definitioner på East Coast Code och West Coast Code, dvs. juridik och branschintresse på den ena sidan å den andra sidan teknik och aktivister. Det verkar lösas upp, det olika sätt att se hur tekniken borde fungera, därför finns tanken om det låsta nätet, med mer sluten teknik. Sluten teknik kan ha sina fördelar, men det vore synd om den slår igenom bara för att låsa in den intellektuella egendomen. Det borde finnas andra sätt för att uppnå bra utbyte och samarbete. Det finns nu fler sätt att diskutera frågorna om nätet politiskt än pirat och antipirat.

          Starkast möjliga skydd av äganderätten är inte alltid bra, men IPRI-rapporten visar att svagt och framförallt dåligt skydd av äganderätten pekar på att samhället får det svårare att fungera och sämre ekonomisk utveckling. Rapporten innehåller en läsvärd fallstudie om Mexiko.

  3. @Dan, ekonomer kan som bekant inte räkna.
    De har säkert uppfunnit någon ny matematik som gör att antalet sjunker när man adderar. Vilket skulle förklarara varför de hela tiden ylar om förlarade pengar på fildelning när alla undersökningar visar att de tjänar stora pengar på grund av den reklam de får via fildelning.

    Mvh
    /J-O

  4. Waldemar Ingdahl

    Hej

    ”Antalet sjunker när man adderar”, är det försäljning du avser?

    IPRI-rapporten mäter inte försäljning. Den beräknar från tre variabler (se sidan 24 i rapporten) hur väl skyddet för den intellektuella egendomen anses fungera i ett land.

    I ett index som jämför Sverige med länder i Latinamerika, Afrika och Asien så kommer Sverige att ranka högt. Ser vi till världen som helhet så fungerar vårt nuvarande system väl.

    De intressanta frågorna handlar om jämförelser med andra länder i EU, viktiga handelspartner eller länder som många av oss har kontakter med.

    Det handlar också om olika visioner om hur nätet och det vi gör på det skall fungera. Skall vi fortsätta med dagens lagar? Vilka är alternativen? Vilken ekonomisk och social utveckling kan vi se i skillnaderna mellan länderna?

    • godmorgon Waldemar
      Skall jag läsa undertexten, så som att vi går mot vår egen undergång pga fildelning och för att skydda oss kommer vi ”tyvär” att behöva övarvakning på individnivå?
      mvh

      • Undertexten skall läsas som frågor om inget annat antyds.

        • Waldemar Ingdahl

          @A Tack

          @kjell Det var öppna frågor. Berätta gärna om vilka alternativ du ser?

        • ….till de berörda
          jag förstår inte hur man utan individbevakning skall kunna förhindra fildelning och mail av s.k. upph.rättsskyddat mtrl, Jag ser inget alternativ under nuv upph.rättdlagar på nätet.
          Så länge inte exemplarframställning sker(internet) bör inte upph.rätten gälla. Det var väl klarspråk.
          mvh

  5. @Kjell 25 feb 18:29
    Utan individbevaktning går det inte att bota symptomen, mycket riktigt.

    Dock att säga att upphovsrätten inte skall gälla är att dra till med argumentationsfel (funkar inte detta så måste det andra funka).

    Mitt förslag till hur hela denna artikel skall tolkas är att den ställer frågorna kring ”hur ska vi kunna utveckla en grogrund för en god ekonomi med Internet som hjälp?” och ”Hur fungerar informell ekonomi på en plattform som Internet och hur synergerar denna med nationell ekonomi?”.

    • Waldemar Ingdahl

      @kjell Inget system för äganderätt fungerar utan ett omfattande stöd hos allmänheten. Detsamma gäller för fysisk egendom, om ingen anser att det är rätt eller rimligt att betala för t.ex. bilar så kan i längden inte polisen stoppa det. Men det är få samhällen i världen där polisen behöver lägga upp bevakning på individnivå för att kunna få de allra flesta att respektera fysisk äganderätt i de allra flesta fallen. Undantagen av total anarki eller totalt övervakningssamhälle är ovanliga.

      Sedan tror jag att det kan finnas flera olika upphovsrättsregimer som kan fungera, låt oss då jämföra dem. Det är syftet med IPRI-rapporten, så att resultaten kan debatteras.

      Du underskattar de negativa konsekvenserna som kan följa på att vi får en informell ekonomi etablerad som förhärskande, särskilt med digitaliseringens spridning till fysiska föremål i åtanke.

      Låsningen av internet till ”dum” teknik är ett försök att möta detta, som jag undrar om den blir bra. Det finns väl ingen Pirate Bay App på iPhone?

      • Waldemar, vi behöver inte sparka in öppna dörrar här ang äganderätten i den fysiska världen men om nu en majoritet pga av tekniska framsteg ej stöder upph.rätten utan exemplarframställning, vad gör vi? det är ingen informell ekonomi vi pratar om, det handlar inte om att tjäna pengar utan om att sprida informationjag förutsätter att ex underhållningsindustrin kommer att leva kvar, lyder nuvarande bibliotekssystemet också under den informella ekonomin där ex utländska författare inte får betalt i sverige?
        Det är inga lätta avvägningar vi har att göra med här.
        mvh

      • Jag blir allt mer osäker på ifall du blandar ihop begreppen äganderätt med immaterialrätt och informell ekonomi med fildelningskultur (i fallet Sverige). Då menar jag inte bara till dess definition och betydelse, utan även skillnaden emellan dem och hur de fungerar.

        Jag kan mycket väl tänka mig att upphovsrättsregimer kan fungera, men det är oftast inget vi vill ha. Mycket viktigt att peka på vad som fungerar i ett starkt upprätthållande av immaterialrätt och därmed upphovsrätt, ja. Än viktigare att försöka låta bli att hamna på denna kostig vi verkar befinna oss på, där vi å ena sidan har en oerhört stark utveckling inom fri fildelning och å andra sidan kopieringsrättsivrarnas försök till att upprätthålla ett icke fungerande system likt skrönan om polska kavalleriet mot tyska stridsvagnar.

        Rapporten visar klart och tydligt att Sverige rankar högt i upprätthållandet av immaterialrätten och äganderätten, trots att Sverige enligt halvsanna rykten skall vara piratnästet nummer ett i världen.
        Well, pengaflödet på piratade varor är högt där fildelning är lågt. Blandar man ihop TPB och mycket däromkring med klassisk piratverksamhet som försäljning av brända skivor, droghandel över nätet och t.o.m. försäljning av piratad mjukvara, då lever man kvar i Pirate Ponténs 90-tal :)

    • A (jag har svårt att diskutera med en bokstav)
      Vad är det för farligt och säga att upph.rätt inte kommer att gälla på nätet, inte som den är skriven idag, Kopieringsmonopolet är borta och distrubitionen är så gott som gratis, låt inte en omodern lag komma att bli en kvarnsten i en annars dynamisk ekonomi.
      må väl

      • Jag reagerar på själva argumentationsfelet, hur argumentationen var upplagd.

        Anyhow, vi tror inte att upphovsrätten kommer att upprätthållas över nätet så som den ser ut idag. Den kommer att få anpassas till nya normer och ny kultur, t.o.m. en ny utvecklad ekonomi kommer att tvinga upphovsrätt och kanske t.o.m. äganderätt att utvecklas.
        Angående lagar för att upprätthålla monopol och kopieringsskydd så är nog både du och jag fullsätndigt överens om att de måste göras om kraftigt innan vi får en kännbar negativ effekt i både ekonomi och kulturell utveckling.

  6. Waldemar Ingdahl

    @kjell Nej, det inte lätta avvägningar. Det är dock särskilt i samverkan utan pengar som det behövs regler och informella överrenskommelser. Slagordet sharing is caring pekar redan på regler. En kommersiell transaktion är lättare. Jag kan samarbeta med personer jag inte tycker om. Vi kan ju iallafall utbyta pengar, då vi alla litar på den svenska kronans värde. Är det ”spridande av information” så måste jag kunna veta mer.

    Överlever underhållningsindustrin? Ja, det kan den göra, men risken finns att den blir mer stängd. Hur undviker vi det?

    • Waldemar
      det är väl just där det skär sig mellan det analoga och digitala ”det behövs regler och informella överrenskommelser” skriver du, det finns redan en etik o moral på nätet,
      jfr Twitter , Facebook och ett oändligt många communitys, den som missköter sig åker ut. Nåväl hur skall vi närma de två världarna varandra? Enligt min åsikt är det inte bara att flytta lagar från analogin till digitalin, det är ngt riktigt annorlunda på nätet abstraktare, allt är ju bara nollor och ettor, det närmar sig Taoismen, du kan inte ta på det, det handlar inte om exemplarframställning utan om kopiering och det monopolet är upphävt, distrubitionen är gratis, Waldemar vad är det som är så farligt?
      Visst några investerare kommer att sitta med svarte petter, det har hänt förut vid teknikskiften, upph.rätten får nog maka på sig, just nu hämmar den ekonomin, det har redan stora investerare sett och gått in i leverantörsledet typ telia osv.
      Konst kommer alltid att skapas såväl musik som litteratur, hav förtröstan om framtiden
      mvh

      • Waldemar Ingdahl

        I många länder som IPRI undersöker finns ju inte vår diskussion. Det är ett pirateri utan någon djupare ideologisk tanke. Det är långt mer skadligt. Där ligger Sverige före.

        Jag tror att vi kommer att se fler olika system komma fram, anpassade till olika communities. Fast hittills har inte alternativ som street performer protocol gett lika stora möjligheter, som de traditionella upphovsrättsregimerna. Vi får se vad Flattr kan tillföra. Som motargument finns att den ideologiska upphovsrättskritiken inte riktigt varit öppen för experimenterande, ett ”hackande” av tanken kring vad som utgör bra system för samverkan. Det kräver mer än att bara vara emot upphovsrätten som den ser ut nu.

        Twitter, Facebook, Second Life och annat sätt definitivt sina regler, vilket nog inte alla riktigt är medvetna om. Fast där är de inbyggda i systemen.

        Teknikskiften kan gå åt många håll, de påverkas av användarnas uppfattningar. Det är inte givet att musik och litteratur kommer att skapas som det överflöd vi sett idag. Det Hernando De Soto framför är att tydliga, effektiva system för samarbete främst hjälper de som har svårast att komma fram.

        Låt oss då kolla, som IPRI försöker, vad som verkar fungera bland de olika system som finns runt om i världen, se vilka alternativ som finns, och tänka vad som skulle kunna göras bättre.

  7. Waldemar
    ”Twitter, Facebook, Second Life och annat sätt definitivt sina regler, vilket nog inte alla riktigt är medvetna om. Fast där är de inbyggda i systemen.”skriver du, vad jag skulle önska att du och vi focuserade på slutsentensen”Fast där är de inbyggda i systemet”.
    Du får börja, för att jag riktigt skall förstå vad du syftar till, här kan finnas en öppning varsågod
    mvh

    • Waldemar Ingdahl

      Vem styr vad som kan göras, och hur det kan göras. I mina exempel så har respektive bolag en slags naturlagsinbyggd makt. T.ex. vill LindenLabs förändra naturlagarna i Second Life, så kan de göra det. Det har funnits diskussioner om mänskliga rättigheter inne på internet. Lämnar vi yttrandefriheten vid dörren när vi går in i World of Warcraft?

      Knivig fråga om äganderätt och om den skär sig mot andra rättigheter. Idag så blir den löst genom att du har klickat igenom många sidor av avtal med tillverkaren. Du kan i.ofs. alltid avstå, men väl inne i en mer sluten struktur som Entropia eller Facebook, så går utifrån inbyggda regler.

      Svår fråga, och den kommer bli vanligare just för att fler väljer att gå in i dessa mer väldefinierade system.

      • Tack för ditt svar,
        .. det går nog att ändra naturlagarna i Second Life om det blir en acceptans av brukarna, allt bygger på överenskommelser och tillit. Tittar vi på den analoga(fysiska) världen har naturlagarna omdefenierats o ändrats åtskilliga gånger de senaste låt oss säga 1000 åren,”vetenskapligt bevisat” har nog fått sig ett par törnar , jag tror faktiskt inte att det skulle fungera annorluna i den digitala tillvaron, möjligtvis ngt snabbare.
        Redan idag har vi olika tillitskulturer i världen, de kan fungera parallelt och gör så, trots globalisering .
        Svär jag i kyrkan om jag säger att kopierinsmonopolet är upphävt och att distrubitionen är gratis på nätet, är det så, har def. saker och ting förändrats kapitalt,(kommentera gärna) Äganderätten är ju riktigt svår ,existerar den över huvud taget på nätet ?

        …tror ngn att en datafil kan stiga i värde, typ kr. o öre ?

        • Waldemar Ingdahl

          @kjell

          Frågan har ofta varit diskuterad i virtuella världar, för att användarna inte kan ändra på världens naturlagar i spelet. Det kan däremot det ägande företaget göra, och användare har sagt ja genom att klicka på ”godkänn” i användarvillkoren. Det har mötts av kritik för att du då klickar bort dina mänskliga rättigheter. Å andra sidan framförs att ägaren har rätt att disponera sin egendom, och bestämma reglerna för hur de får nyttja den.

          Det är alltså frågan om Code is Law, som dyker upp igen. Hur mycket är inbyggt i systemet om hur du får använda det. Argumentet används också av en del upphovsrättskritiker, att tekniken i sig själv bär på en mening, en logik som den måste användas efter.

          Resonemanget om vetenskapernas förändring går in på vetenskapsteori. Det räcker att säga att både vetenskap och upphovsrättsregimer uppstår över tid, än vid snabba skiften. Problemen kan snarare uppstå vid snabba skiften.

          Det finns olika tillitskulturer i världen, det stämmer, men det finns exempel på misslyckade sådana. Hur undviker vi att nätet domineras av misslyckade tillitskulturer?

  8. Fysiska föremål slits och går sönder om de inte vårdas. Om de ägs av någon ökar chansen att de kommer att vårdas och underhållas.

    Immateriella företeelser slits inte och kan inte gå sönder. Då behöver de heller inte ha någon ägare. I alla fall är det inte någon angelägenhet för staten, mer än att säkerställa att kunskap inte göms undan.

    • Bengt
      Bra tänkt,
      ”Fysiska föremål slits och går sönder om de inte vårdas. Om de ägs av någon ökar chansen att de kommer att vårdas och underhållas.” skriver du.
      -Och dessutom ev. stiga i värde vem tror att en datafil kan stiga i värde då kopierinsmonopolet är upplöst och det existerar ett oändligt stort distrubitionsnät där
      kostnaden = Noll, är det ngn som inte tror att detta ommer att påverka upph.rätten.
      Med statlig angelägenhet och övervakning (Ipred), skulle upph.rätt lägga sig över samtliga mänskliga rättigheter ,det verkar absurt.
      mvh

  9. Waldemar Ingdahl

    @ Bengt Jonsson

    Du börjar i fel ände. Upphovsrätten måste handla om att främja transaktioner mellan oss, att skapa tillit. Det som vårt globaliserade samhälle alltmer saknar i sina transaktioner. Enbart rädslan för lagen kan aldrig garantera äganderätten vare sig till en bil eller dataspel.

    • Kan då förtroende för lagens upprätthållande fås genom andra metoder än genom våldsmonopol? Är det möjligt? Hur gör man?

      Sett från dataspelstillverkarens sida innebär ett upprätthållet förtroende att ursprunliga koden skyddas, att upphovet hedras (paternitetsrätten) och att peng _per såld vara/kopia_ (vilket inte har något med icke sålda varor att göra :P ) garanteras, plus en del andra mindre viktiga grejer.
      Sett från spelarnas sida innebär ett upprätthållet förtroende att produkten levererar och håller kvalité efter den peng som lagts ned i inköpet.
      Ungefär detsamma med bilar och det där svåra förtroendet.

      Hur i hela gör man för att lyckas behålla förtroende på båda sidor?
      Sparkar man bort pirater och låser in dem så betalande spelarna (varav många är pirater (källa på det tack?)) kan få spela ifred? Uppehåller man ett förtroende på detta sätt?

      Jag saknar färska konkreta exempel på hur företag, nationer, stater och branscher tar sig an förtroendekriser.
      Jag har dock sett fåtal dokumentärer om hur länder reser sig ur askan med miljarder problem och uppnår en slags integritet och förtrolighet. Men hur det går till, på riktigt, vill vi se djupdykningar i.
      Hur det sedan skall kopplas till denna moderna och lite inavlade debatt om upphovsrättens reform, förtroendekapitalet och nätet är än mer intressant.

      Men Ingdahl verkar, enligt mig, ha fingret i rätt näsborre och jag ser fra emot att se ett inlägg till, gärna av Ingdahl själv eller flera, där vi fortsätter på samma spår.

      • @ A

        Förtroende utan våldsmonopol är livsviktigt. Inget system för äganderätt fungerar utan ett omfattande stöd hos allmänheten. Detsamma gäller för fysisk egendom, om ingen anser att det är rätt eller rimligt att betala för t.ex. bilar så kan i längden inte polisen stoppa det. Men det är få samhällen i världen där polisen behöver lägga upp bevakning på individnivå för att kunna få de allra flesta att respektera fysisk äganderätt i de allra flesta fallen. Undantagen av total anarki eller totalt övervakningssamhälle är ovanliga.

        Dagens situation innehåller av en känsla av ”gratis är gott”, men det vore ett misstag att se det som den enda anledningen. Det finns också ett viktigt sökande efter nya modeller av samverkan, där rollerna konsument och producent inte behöver vara så tydliga.

        Det kan finnas flera olika upphovsrättsregimer och system som kan fungera, låt oss då jämföra dem. Det är syftet med IPRI-rapporten.

        Jag återvänder gärna till ämnet med några goda exempel på länder där vi redan nu ser intressanta utvecklingar. Under tiden kan du finna fler intressanta diskussioner i The International Property Rights Index rapporterna från 2007, 2008, 2009 och 2010 på länken ovan.

  10. [...] år är den femte gången som The International Property Rights Index ges ut, och det har varit intressant att följa dess utveckling. Äganderätten tas sällan upp i [...]

  11. [...] finns risken här att tro att ekonomin måste vara en verklighetsfrämmande perfekt konkurrens. En informell ekonomi har också sina problem. Det blir särskilt tydligt när man försöker föra över tanken med [...]

  12. [...] För att inte informationen om relationer skall gå förlorad, behöver vi gå från sociala medier till sociala strategier, som bygger in empati, förutseende och medvetenhet samt bättre återkoppling till användaren än bara träffar och followers. För svaret ligger bara delvis inbyggt i tekniken, som jag berättade på Netopia så är det fråga om ett val mellan olika internetkulturer. [...]

Kommentera artikeln