DN Debatt – sista posten

Med detta inlägg avslutar jag sammanfattningen av reaktionerna på DN Debatt-artikeln förra veckan. Den sista invändning formulerar jag så här:

Strömbäck tycker att Telias aktieutdelning tillhör innehållsbranscherna
Så skriver till exempel Full Mental Straight Jacket. Men min poäng med exemplet är inte att Telias intäkter (varav cirka 40% är bredbandsabonnemang enligt bokslutskommunikén) skulle bero på en överföring av intäkter från innehållsleverantörer till infrastrukturaktörer, även om det är ett intressant resonemang att utforska närmare. Nej, mitt resonemang på DN Debatt handlar om maktanalysen. Innehållsbranscherna beskrivs ofta som ”upphovsrättsmaffian” eller ”Hollywoods lobbyister” med ett enormt inflytande över politiska beslut. Men siffrorna talar ett annat språk, jämfört med telejättarna är innehållsbranscherna small fry. Flera (inkl Telia) är därtill helt eller delvis statsägda vilket rimligen ger ytterligare inflytande utöver det finansiella. I det perspektivet är det orimligt att framställa innehållsbranscherna som en så stark påverkanskraft. En rimligare tolkning är att lagstiftaren ser immateriella rättigheter som fundamentala för samhället och därför gång efter annan bekräftar det i konkreta beslut. Detta är problematiskt för piraterna eftersom bilden av en gräsrotsrörelse som reser sig mot etablissemanget får sig en rejäl törn.

En brasklapp: att jag valde Telia som exempel var för att det blev så tydligt med den färska nyheten om aktieutdelningen. Telia är inte sämre eller bättre än någon annan och jag tror inte något annat än att det är ett seriöst företag som vill tjäna kunder och aktieägare efter bästa förmåga. Det handlar inte om att vara ”god” eller ”ond” utan bara om att synliggöra intressen, inflytande och strukturer. För övrigt är jag själv en obrottsligt lojal teliaabonnent inom alla tänkbara områden och prövar alla tjänster de hittar på. När konkurrenterna ringer och försöker locka mig att byta med vackra ord så snäser jag av dem utan att blinka!

Detta var alltså de viktigaste invändningarna mot resonemanget i min DN-artikel. Till slut en kul krumelur: Futuriteter noterar att innehållsförsäljningen i Sverige, Telias aktieutdelning och svinnet i Sveriges butiker omfattar ungefär lika mycket pengar. Finns det ett samband?

Uppdatering
Scaber Nestor påpekar att uttrycket ”Hollywoods lobbyister” förekom i ett citat i den bloggpost jag tidigare länkade till. Därför har jag bytt ut den länken till en annan blogg som för ett liknande resonemang men där begreppet används av författaren själv. Rätt ska vara rätt, inte minst på internet!

14

Kommentarer

  1. Det är en fördel om man återger en fras att denna fras även finns dit man länkar.

    Ett bättre citat från den bloggposten ni refererar till är ”Upphovsrättsuppköpare”, eftersom den frasen faktiskt används.

    mvh.
    S-N

  2. För att vara en maktanalys så är du väldigt svävande på exakt vad du menar med begreppet ”makt”. Jag behöver förstås inte påpeka för dig att det finns ett otal definitioner av begreppet där ute, men kanske behöver jag påpeka att dina läsare inte riktigt vet vilken av dessa de ska bruka för att förstå din analys. Varken här eller i artikeln ger du några ledtrådar om vilket perspektiv du förordar, vilket är en smula olyckligt.

    Vi vill ju inte att folk ska gå omkring och tro att du talar om makt i termer av en entitets förhållande till produktionsmedlen, på sant marxistiskt manér, eller hur?

    • Absolut, begreppet makt förtjänar djupare analys och det har som du påpekar skrivits otaliga radmeter i ämnet. Låt mig i detta sammanhang definiera makt som ”inflytande över beslut fattade av främst riksdag och regering” och därmed att detta inflytande kan brukas för att sådana beslut ska stämma med maktutövarens intressen (främst affärsmässiga). Duger det? Jag tror att du egentligen förstår vad jag menar, många (jag ger ett par exempel i mitt inlägg) har ju uttryckt misstanke om att innehållsbranscherna har stort inflytande över politiska beslut inom dessa områden. Jag menar att det är en otillräcklig analys.

  3. Per,

    Din hypotes om att större automatiskt är mäktigare är verkligen svag. Låt mig ge två exempel: fiskare och jordbrukare. Ingendera grupp är särskilt stor eller vinstrik, men de har en helt oproportionerlig politisk makt. Ta sedan pappersindustrin, vilken ger enorma inkomster till staten, men finns det en pappersbruksminister, eller ett pappersbruksdepartement?

    Det är inte telebolagens affärsmodell som blivit föråldrad, de har anpassat sig till mobila tjänster och internet. Telia har aldrig krävt att mobiltelefoner ska förbjudas eller beskattas för att finansiera gamla petmojar på kopparkoppling.

    Upphovsrättsmaffian lobbar för lagstiftning eftersom deras profit hänger på det.

    Lägg lite mer kraft på underbyggnaden av dina bloggposter så kan vi få en intressant diskussion

    • Hmm, jag påstår nog inte att det är ett automatiskt samband. För att ta ditt eget exempel: 177 615 var anställda inom jordbruket 2007 enligt http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Sysselsattning/JO30/JO30SM0801/JO30SM0801_ikortadrag.htm medan skogs- och träindustrin (där papper, pappersmassa ingår, men även sågverk, avverkning etc) sysselsätter 68 000 personer enligt http://www.skogsindustrierna.org/web/Branschfakta.aspx, det vill säga cirka en tredjedel av jordbruket. Det är nog inte så konstigt egentligen att det finns ett jordbruksdepartement, medan pappersnäringarna sorterar under näringsdepartementet, inte minst som jordbruket också har stort inslag av offentlig engagemang. Hur var det med underbyggnaden?

      Vad jag vill säga, och det förstår du nog egentligen, är att bilden av innehållsbranschernas inflytande över lagstiftningen är skev. Jag noterar med intresse den iver som ni internetaktivister (är det en rättvis kategorisering?) försvarar telekombranschen med. Jag tycker att ni ska stanna upp och fundera över vem som egentligen har makten över nätet och vad det innebär för er frihetsideologi.

      • OK, du backar alltså från påståendet i din blogg att stora har automatiskt mer inflytande än små. Då hade mina analogier avsedd effekt. Därmed har din ansats om att upphovsrättslobbyn är small-fry som inte kunnat påverka den kritiserade lagstiftningen inget värde. Att lagstiftaren (riksdagen menar du?) skulle vara opåverkad av lobbyismen kan du ändå knappast mena. Warner, Sony MGM, och de andra spenderar stora pengar på APB, Ifpi etc. Skulle inte tro att det är av välgörenhet. Att immaterialrätt är fundamentalt för sammhället låter bra, men samhället har klarat sig bra under tusentals år utan. Däremot kommer inte upphovsmaffian klara sig många dagar utan den.

        Så till telekombranchen; javisst vore det en formidabel fiende om de hade haft väldigt bestämda åsikter om vilken information folk skulle få utbyta via deras infrastruktur. MEN NU HAR DE INTE DET. Till skillnad från upphovsrättsindustrin. En inte okänd firma hade tex slogan ”Its about communication, the rest is technology”. Eftersom telekom i princip hållit sig till teknologin så har konflikten inte uppstått. Det ligger inte i deras intresse att styra vad om kommuniceras; ju mer desto bättre.

      • Precis som Elak säger, hade telekombranschen kämpat för att förbjuda, övervaka eller lagra information som skickas över deras infrastruktur så hade ”internetaktivisterna” självklart stridit mot dem. Nu är det precis tvärtom, som du självklart vet om själv.
        Och visst fan har innehållsbranscherna helt oproportionerligt stort inflytande över lagstiftarna, se t ex på vad som läckts från ACTA. Dessutom handlar det om en bransch där åtminstone stora delar slår intäktsrekord år efter år, trots att de verkar helt oförmögna att ge kunderna vad de vill ha.

  4. Ska vi tolka det som att upphovsrättlobbyisterna inte tryckt på för lagar som Ipred och datalagringsdirektivet?
    Är det Telia som vill kunna lämna ut sina kunders IP-adresser?

    • Per Strömbäck

      Upphovsrättsbranscherna är förstås glada att lagstiftaren agerar, återstår att se om IPRED är användbart i praktiken. Men som du minns var det ett EU-direktiv. Datalagring är såvitt jag vet inte något som upphovsrättsbranscherna förespråkar, det behövs inte för att agera mot olovlig spridning. Telia vill ha lika regler för alla teleoperatörer, det är rimligt. Min poäng är att lagstiftaren agerar för immateriella rättigheters värde som grundläggande samhällsintresse, inte för att upphovsrättsnäringarna har ovanligt bra lobbyister (vilket ofta framförts som förklaring av piratrörelsen), utan trots att motstående intressen har starkare påtryckningsmedel.

  5. På vilket sätt är immateriella rättigheter ett grundläggande samhällsintresse?

  6. Niclas, det var en intressant fråga… Jag undrar om DICE (Electronic Arts) skulle kunna lägga tiotals eller hundratals miljoner i utvecklingskostnader på varje ny speltitel marknaden såg ut som i Kina (dvs EN kopia säljs..), om Astra Zeneca skulle kunna investera miljarder i att forska fram nya mediciner om de inte kunde skydda upphovsrätten tillräckligt länge för att få payback, hur Ericsson skulle kunna satsa miljarder på ny teknologi om den inte gick att skydda. Rätt trångsynt att bara tänka på musiker när man pratar upphovsrätt. För de kan ju alltid spela i tunnelbanan för att försörja sig. Om det finns ngn där de bor…

  7. Att kunna ha ägarskap över och därmed även eventuellt sälja och tjäna pengar på sådant man klurat ut (i motsats till sådant man snickrat ihop) är basen i vårt kunskapssamhälle. Att ta bort den möjligheten är att rasera många möjligheter till att arbeta med intellektet som verktyg istället för händerna (därmed dock inte sagt att snickare är dumma!).

    • Sven
      Astra Zeneca har aldrig brytt sig om ngt samhällsintresse, det vet du om du tänker till, Om man tror att den s.k. utvecklingen skulle stå still om inte ”immatrielle rättigheter”
      exisreade. Ingen konst eller filosofisk tanke vore lönt att tänka för att du inte kunde tjäna pengar på densamme, vetenskapliga ”framsteg” skulle inte bli lönsamt och därför utebli.
      Sven, det här speglar endast din människosyn, eller så är du på ngt sätt beroende av
      ”skatterna” för det är vad det har blivit en straffskatt.
      mvh

Kommentera artikeln