Vad är värt att betala för på nätet?

Jag har förmånen att arbeta för ett bolag – Allopass – som har sitt ursprung i Frankrike, där sjuttio- och åttiotalister växte upp med en Minitel-terminal i hallen. Redan 1982 kunde de ”handla på nätet”. Dagens konsumenter växte upp med en vilja att betala och mikrobetalningarna för innehåll på nätet var ett faktum långt innan World Wide Web ens var påtänkt.

I många andra länder i världen har befolkningen i princip inte upplevt ”gratisinternet”. Förra året var 18% av brasilianarna internetanvändare (2) (mot 89% i Sverige) men så många som 79% av dem har en mobil (3). Situationen är likadan i andra latinamerikanska länder medan Afrika har en ännu mer utpräglad mobilkultur. De börjar oftast ta del av digitalt innehåll genom att betala för det med mobiltelefonen och inte via en bredbandsuppkoppling. Därmed är det självklart att allting kostar pengar och för dem är det inget märkligt att betala några real eller naira för en nedladdning av ett program, 1000 virtuella guldmynt eller för att skicka en lustig exploderande igelkott till sina vänner på Sonico eller något annat socialt nätverk.

En undersökning som Allopass nyligen genomförde visade att 46% av internetanvändarna i Frankrike och 51% i USA gör mikrobetalningar på nätet. (1) (En mikrobetalning definierar vi som en mindre (<200 kr) betalning för en virtuell vara.) Medan betalning med kontokort fortfararande är vanligast på nätet (42% i USA, 47% i Frankrike) används redan nu många lösningar som är tillgängliga för den som inte har något kort och/eller är minderårig – t ex SMS (13% i USA, 26% i Frankrike), betalsamtal (14% i USA, 29% i Frankrike), förbetalda kort (19% i USA, 12% i Frankrike) eller E-plånböcker (10% i USA, 16% i Frankrike) (1). Vår erfarenhet visar att användare i de flesta länder är villiga att betala främst för följande onlineinnehåll: • Virtuella varor/valutor i spel • Radannonser • Visst tidningsinnehåll, t.ex. horoskop, skvaller och reseguider • Nedladdning av programvara • Nedladdning av film, musik och e-böcker Produkter som fungerar mindre bra att ta betalt för inkluderar t ex nyheter (särskilt om du vill ta betalt per artikel) och produkter billigare än c:a 10 kr (detta p g a att besväret att bedöma om det är värt att betala eller inte ofta överskrider värdet av produkten). Här i Sverige är vi inte riktigt lika benägna att betala för oss på nätet, men vi blir bättre och bättre på det. Mitt råd till de svenska företagare som vill tjäna pengar på sin kreativitet just nu är därför att bredda sin kundkrets till att inkludera åtminstone delar av de 6,792,100,000 (4) människor som inte bor i Sverige. Fungerande betalningssystem är ett fundament för att en marknad ska kunna existera. På internet är dessa fortfarande under utveckling och på Allopass arbetar vi varje dag för att skynda på den processen. En tjänsts eller varas verkliga värde är hur mycket någon är beredd att betala för den, men utan fungerande transaktioner faller den principen. Därför är digitala betalningssystem en avgörande faktor för utvecklingen av lagliga digitala marknader. Dan Hörning
Dan Hörning är VD för Allopass Scandinavia AB, ett dotterbolag till det franska bolaget Allopass som är marknadsledande på mikrobetalningar i Europa.

(1) Allopass Barometer, Micropayments: What is the reality today. Undersökning genomförd I Frankrike och USA under oktober 2009 genom CAWI – Computer Assisted Web Interviewing). Tillgänglig på begäran från nordic@allopass.com
(2) Netgiro: Online payments in Brazil – opportunities, challenges and risks. Webinar oktober 2009.
(3) wirelessfederation.com/news/
(4) Wikipedia

10

Kommentarer

  1. god morgon Dan
    minitel fungerade inte särskilt bra (en slags postorder), min erfarenhet av dagens ungdomar i frankrike ,att de laddar ner i lika stor utsträckning som ungdomar i övriga världen där de har tillgång till bredband vill säga.
    mvh

  2. ÄNTLIGEN en artikel med referenser enligt oxford-systemet, tack Hörning! Visa var skåpet ska stå.

    Det är på gång med än mer utveckling av enkla mikrobetalningssytem, vi känner t.ex. alla till Flattr.
    PayPal fungerade till viss utsträckning men folk vill ha större utbud på tekniker och tjänster.
    Vi får hoppas att inte bara Allopass får fram något som fungerar bättre och bra, utan att vi får fram tekniker som sätter varje behov och användare i lika stort fokus och hjälper till att driva den ekonomiska utvecklingen frammåt.

    Något smygreklam för Allopass btw, men vi kan väl ha överseende med det den här gången 😛

  3. Tack för kommentarerna. Flattr är intressant och det finns liknande amerikanska altnerativ också. Framtiden får avgöra hur väl donationsbaserade system kommer att fungera. Jag vill tro att de kommer att göra det.

    Om någon vill ta del av referensmaterialet ovan är det bara att maila mig på dan.horning@allopass.com

    • Istället för att erbjuda referensmaterialet per mail så rekommenderar jag att skapa en torrent och dela ut via öppna publika trackers, exempelvis TPB eller OpenTracker, med korshänvisning till denna artikel så du får mer läsare på samma gång.
      Tre smarta drag i ett 😉

  4. Du säger ”Här i Sverige är vi inte riktigt lika benägna att betala för oss på nätet”, vad har du för belägg för detta påstående?

  5. Min känsla är att vi visst vill belöna duktiga utvecklare/artister. Fördelen med piratvärlden är att det är som ett gigantisk bibiotek. Men jag känner många som har gått från pirat-spel på PC till legala konsolspel. T.ex webtjänsterna som erbjuder köp direkt online. Tricket är att vinna i lättheten. Vad TPB borde göra dock är att sätta upp en flattr-knapp på varje torrent som upphovsmannen kan registrera. Dvs upphovsmannen lägger upp torrenten, samt att man bjuder in upphovsmän att registera en flattr för existerande torrents. Eller så svamlar jag i nattmössan. Vad som är säkert är dock att piratvärlden just nu är det bästa alternativet för musik och film för oss i Sverige. Och ge dom bara chansen, så kommer många att donera för sina favorit-nedladdningar.

    • john, bra skrivet äntligen en konstruktiv tanke ang digital upph.rätt eller vad jag kallar
      en vaiabel upph.rätt (,skall läsas som en graf, andragradsekvation till skillnad mot den analoga konstanta upph.rätten vid exemplarframställning)
      det här tål verkligen att diskuteras, vore trevligt att höra vad vännerna Sten och A säger.
      mvh

    • Man behöver inte ens stoppa vid att låta upphovsmannen själv lägga till Flattr. Man kan låta varje uppladdare själva fixa en länk och leta upp rätt konto, så att även för torrentkopior så kommer en liten ström penning in till kreatören.
      Idéen har varit uppe som förslag mig veterligen tiotal gånger på diverse forum och ibland låter det hållbart, ibland inte.

      När det låter bra så låter det precis så simpelt och enkelt som John föreslår det, med viss modifikation.
      Enligt mig skulle det fungera bäst om varje uppladdare själv fick lägga till en flattr, samt om varje konto var publikt synligt och gick att söka upp för dem som undrar var pengarna egentligen går.
      Det ställer naturligtvis krav på själva tjänsten Flattr och är något som starkt kan missbrukas liksom mycket annat, men någonstans måste det jobbiga förtroendearbetet utgå ifrån :/

Kommentera artikeln