Archive for februari, 2010

Dagens ord: cyberdefaitism

onsdag, februari 24th, 2010

Mycket läsvärt inlägg av Rasmus Fleischer apropå Morozov som även diskuterats här på Netopia. Fleischer påpekar att pessimism och optimism icke är varandras motsatser utan att det är defaitismen – uppgivenheten – som är optimismens motpol. Ordet ”cyberdefaitism” är därmed myntat. Fleischer avslutar med att efterlysa cyberpragmatism. Det vill jag instämma i: Netopias ärende är verkligen inte att bidra till uppgivenhet inför internet, tvärtom att med en nätoptimistisk grundsyn problematisera och nyansera diskussionen om den digitala utvecklingen. Olof Palme kallade politik ”det möjligas konst”. Sällan har väl det citatet passat bättre än som ledstjärna för diskussionen om digitala samhällsfrågor.

Paneldebatt senarelagd

onsdag, februari 24th, 2010

Morgondagens planerade samtal om höger och vänster i internetsamhället blir dessvärre uppskjuten p g a almanackskrock hos paneldeltagarna. Nytt datum för diskussionen meddelas inom kort, watch this space!

Den informella ekonomins mysterium

onsdag, februari 24th, 2010

Krisen som skakar ekonomin sedan två år har tillskrivits många orsaker; bonushysteri hos aktiemäklare, giriga banker, bristande regleringar, skenande statsskulder eller privatpersoners lånekaruseller. Dessa orsaker spelar självfallet roll, men har överskuggat en grundläggande orsak till världens ekonomiska härdsmälta. Den finansiella krisen är följden av att relationen mellan egendom och äganderätt har brutits.

En modern ekonomi bygger på ett tydligt ägande, vare sig egendomen är materiell eller immateriell. Det krävs en allmänt godtagbar dokumentation, ett enkelt sätt att byta ägarskap, samt en fri marknad för att avgöra en varas pris. Osäkerheten driver den ekonomiska krisen. Rymmer ekonomin fler tidsinställda bomber?

Den peruanske ekonomen Hernando De Soto sökte i sin sin bok ”Kapitalets mysterium” svar på frågan när människor vågar arbeta, investera eller planera för framtiden. Han fann att det som hindrar utveckling inte är att människor i fattiga länder saknar utbildning och företagsamhet. Skälet till att många länder inte utvecklas är att fattiga inte får ta del av äganderätten. Bostaden i kåkstaden är byggd på mark med otydliga ägarförhållanden. Den som inte kan visa upp en lagfart, kan när som helst vräkas. Det är ofta en svår byråkratisk process att starta ett litet företag enligt lagen, så istället bedriver man verksamheten svart. Då allt kan mistas i ett slag, så lever man ur hand till mun.

För att sporra samhällsdebatten har Hernando De Soto sedan år 2007 hjälpt till att ta fram International Property Rights Index. IPRI är ett av de första försöken att göra en internationell jämförelse för att rangordna länder efter hur effektivt de skyddar äganderätten. Då vi kan jämföra oss med andra, kan vi se hur andra länder agerar, och avgöra vad som kan förbättras i skyddet av äganderätten. IPRI finner att länderna i mätningens högsta kvantil har ett medel-BNP per capita som är mer än nio gånger högre än de i den lägsta kvartilen. Bäst skydd har Finland, Bangladesh sämst. Resultatet är väntat, de rikaste länderna har bättre möjligheter att skydda människors äganderätt, och det ger ekonomiska utveckling.

I årets index stiger Sverige till en delad andra plats i skyddet av äganderätten. Märkbart är att Sveriges skydd av den intellektuella äganderätten stärkts från en sjuttonde plats år 2009 till en delad fjärde plats. Den ökningen beror inte på förändringar i hur äganderätten skyddas utan på att fler länder har tillkommit. Det finns nu statistik för att ranka länder som Syrien, Georgien och Ghana. Det är länder med underutvecklade rättssystem, som har haft svårt att få ihop statistiken om läget i det egna landet. När fler av dessa länder kommer med i IPRI, pressas relativt väl fungerande Sverige uppåt i rangordningen.

Debatten har i väst mest handlat om fildelning av musik, filmer och dataspel i samband med rättegången mot Pirate Bay. Fysiska varor blir alltmer beroende av skydd för innovationer och processer. I rapporten ges exempel på hur fler länder blir mer medvetna om upphovsrättens betydelse, då det finns en koppling mellan en väl fungerande upphovsrätt och tillväxt.

Upphovsrättens nuvarande utformning behöver diskuteras och förbättras. Fast jämför vi årets topptrio Danmark, Finland och USA med jumbon Georgien, så beror skillnaden inte på att Georgien är ett öppet och kreativt föregångsland, utan på att det är fattigt och laglöst. Det förstärker ett dåligt skydd för intellektuell äganderätt.

Hernando De Soto anser att de informella ekonomierna befäster fattigdomen, då de inte utvecklas vidare. De fattigas problem är ironiskt nog inte att de saknar tillgångar, utan de inte kan dra nytta av sina tillgångar. Finanskrisen har visat att de rika är lika sårbara när deras tillgångar förlorar kopplingen till den reella ekonomin och de tydliga äganderätter som den kräver. Samma problem kan gälla för de informella ekonomierna på nätet.

Vad är drivkraften för den informella ekonomin på nätet? Befintliga lagar är inte lika kännbara som i den formella ekonomin. Särskilt viktigt är skyddet för småföretag och privatpersoner, storföretagen behöver inte väl fungerande lagstiftning för att försvara sina rättigheter.

Då alla känner alla, tycks en informell ekonomi fungera bra. Det är lätt att skapa, kontrollera och underhålla mindre nätverk, även över nationsgränserna. Då upphovsrätten inte hunnit ändras, verkar den snarast begränsa kreativiteten. Numer går det inte att hålla koll på alla användare och känna förtroende för att de kommer att uppskatta ens idéer och förmåga. Beroende av personliga kontakter håller den informella ekonomin samarbeten online små och bräckliga.

De som är kritiska mot upphovsrätten är vår tids motsvarighet till miljörörelsen. En alternativrörelse som ställer viktiga frågor till samhället, men som genom bristande framsyn och engagemang från samhället fått en tidig start i debatten och ett genomslag som inte alltid är det bästa för samhällets dynamik och innovation.

De stora ägarna av upphovsrätter kommer att kunna göra förtjänster länge, men de många mindre kreatörerna kommer inte att kunna ta sig in i någon alternativ modell för skapande. Just därför att det saknas förtroende i den informella ekonomin.

Om det inte finns en förståelse varför äganderätt och fria marknader är viktiga, så kommer de inte kunna upprätthållas. Ett utslag på det minskade förtroendet är att många innovatörer nu arbetar med att försöka pressa in den flyktiga intellektuella egendomen i tekniken. Därför utformas mycket ny teknik nu som slutna system, black box, som stänger ute användarna från dess funktioner. Då mister vi användarnas kreativitet, och experimentlusta. Det är en ond cirkel, där IPRI pekar på att botemedlet heter tydlighet om upphovsrätten.

Vi behöver kreativitet, och skydd för den, men även kreativitet när det gäller att finna nya lösningar att upprätthålla den med.

Waldemar Ingdahl
VD tankesmedjan Eudoxa
www.internationalpropertyrightsindex.org

Antipiratbyråns nya ”fildelarlag”

tisdag, februari 23rd, 2010

I samband med någon presentation i helgen verkar Antipiratbyråns Henrik Pontén ha efterfrågat ett mjukare instrument än polisanmälan och civilrättsliga åtgärder enligt IPRED och lyft det gamla förslaget om varningsbrev. Det har diskuterats tidigare, bland annat i de ”branschsamtal” som fördes mellan innehållsleverantörer och teleoperatörer på Justitiedepartementets initiativ sommaren 2008 (jag var med som representant för Dataspelsbranschen). Idén är att om en rättighetsägare upptäcker att deras verk sprids utan tillstånd, ska hon ha möjlighet att begära att teleoperatören vidarebefordrar en ”riktad upplysning” – dvs varning – till den abonnent som sprider verket. Det fina med förslaget är att ingen övervakning behövs (upphovsmannen använder samma mjukvara som de som sprider verken, där syns oftast IP-nummer), ingens identitet behöver bli röjd (=integritetssäkert) och teleoperatören kan i princip se det som kundvård (”man påstår att ditt abonnemang används till vad som kan vara upphovsrättsintrång och vi vill inte att du hamnar i trubbel med rättvisan”). Det har till och med funnits en sådan ordning tidigare, för några år sedan hände det att teleoperatörer meddelade abonnenten om någon rättighetsägare tog kontakt, men efter The Pirate Bay-explosionen kom det så många förfrågningar att teleoperatörerna helt enkelt inte kunde hantera det och upphörde (detta alltså enligt uppgift från teleoperatörerna i nämnda branschsamtal). Funkar det? Slutar folk att sprida upphovsrättsskyddat material om de får en varning? Säkert inte alla, men det är en mycket bättre, mjukare, mer proportionerlig åtgärd än polisanmälan med påföljande husrannsakan eller en omständlig och kostsam civilrättslig process. Den som inte tycker att s k ideell eller privat fildelning (som oftast snarare är kommersiell och offentlig!) ska vara förbjuden kommer förstås att invända mot alla sådana förslag. Men den som söker en rättssäker och balanserad ordning bör överväga det här förslaget.
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/antipiratbyran-kraver-ny-fildelarlag-1.1049301

DN Debatt – näst sista

tisdag, februari 23rd, 2010

Okej, jag vet att flera återkommande besökare tycker att jag skrivit tillräckligt om DN Debatt-artikeln i förra veckan. Men det finns ett par reaktioner kvar som jag vill kommentera och förresten – hur ofta får man in en artikel på DN Debatt? Här är den näst sista reaktionen, en kvar (den sista handlar om Telia och pengarna):

Det blir visst som i Kina
Jag försökte gardera mig mot den invändningen i debattartikeln, det är problematiskt att det inte går att föra fram synpunkten att rättsstaten bör ha en plats på nätet utan att bli jämförd med kinesisk censur. Trots det bygger 之乎者也 sin långa (och läsvärda och välskrivna!) kommentar på just det resonemanget. Men det är det sluttande planets logik, i demokratisk praktik handar det inte om svart eller vitt utan var på gråskalan balanspunkten finns och kring det bör det konstruktiva samtalet kretsa. Mer konkret så är det egentligen bättre med självreglering från infrastrukturaktörernas sida (som t ex Stop Badware-projektet), men i praktiken avvisas alla förslag om att bidra till rättsordningen (med enstaka undantag, som fallet med teleoperatörernas samverkan mot just barnporr i Sverige) med hänvisning till konkurrensskäl – återstår lagstiftarens ofta trubbiga instrument.

Techno-utopia

måndag, februari 22nd, 2010

Georgetown-professorn Evgeny Morozov skriver i Wall Street Journal online den 20 februari om hur det ironiskt nog kan vara så att sociala medier försvårar för oliktyckande att organisera sig i diktaturer. Intressant som parallell till Martin Gelins krönika här på Netopia i torsdags. http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703983004575073911147404540.html

(tack till Jason för tipset)

Mer DN Debatt

måndag, februari 22nd, 2010

Jag fortsätter att sammanfatta synpunkterna på min artikel på DN Debatt i förra veckan (tålamod, bara några kvar!):

Informationsfrihet är det enda värdet
Bloggaren 之乎者也 betonar att informationsfrihet (definierad som ”rätten att ta del av befintlig information utan straff”) är det enda verkliga värdet på nätet och inget andra principer eller rättigheter får inskränka den, inte ens det ständiga exemplet barnporr bör regleras. Det är förstås en extrem och radikal ståndpunkt, men en logisk följd av utgångspunkten att inget är viktigare än informationsfriheten. Är den ståndpunkten representativ för piratrörelsen? En sansad hållning utgår från att det finns många viktiga värden och principer som måste beaktas och ibland står i konflikt med varandra. Det innebär att beslutsfattare ofrånkomligen kommer att behöva göra svåra avvägningar och det är ett viktigt skäl till att jag tycker att de beslut ska fattas demokratiskt och diskuteras i det öppna istället för – som idag – av infrastrukturaktörer utan omvärldens insyn (”don’t be evil” – lita på oss).
Information förresten, visst är det så att innehåll som dataspel, film och musik i teknisk mening är information. Men det är inte busstidtabeller eller telefonkataloger, utan uttryck med verkshöjd. En mer sofistikerad diskussion om begreppet ”information” är nödvändig (värdepapper flyttas också som information i datanäten). Informationsfrihet och yttrandefrihet är intimt förknippade och handlar om den fria åsiktsbildningen och rätten att utan påföljd uttrycka sin mening, däremot inte rätten att utan påföljd sprida verk skapade av andra.

FN varnar för att ökad IT-användning hotar miljön

måndag, februari 22nd, 2010

FN:s miljöorgan Unep har publicerat en rapport där man varnar för att den snabbt ökande användningen av datorer och mobiltelefoner i utvecklingsländer hotar miljön och folkhälsan.

”Om inte åtgärderna ökas för att ordentligt samla in och återvinna material, kommer många utvecklingsländer att stå inför ett förfärande berg av farligt e-skrot med allvarliga konsekvenser för miljön och folkhälsan”, skriver de i rapporten enligt TT.