Ny amerikansk politik för nätet

Den amerikanska regeringen överger den laissez faire-princip som hittills styrt politiken kring internet och kommer istället att agera aktivt som lagstiftare och myndighetsutövare i vad som kallas ”Internet Policy 3.0”. Det rapporterat brittiska The Register och citerar ett tal av Larry Strickling, assistant secretary(1) vid amerikanska näringsdepartementet, på The Media Institute i Washington. Därmed sällar sig USA till en växande grupp demokratier som agerar aktivt på nätet, såsom Storbritannien (Creative Economy Bill), Frankrike (HADOPI m m), m fl (fler exempel finns i artikeln).
Jag tycker förstås att det här är en positiv utveckling, det är just detta som jag efterlyst i flera inlägg här på Netopia.se och i DN Debatt-artikeln häromveckan. Nu vidtar en väldigt intressant och viktig debatt om hur staten bör agera för att maximera frihet, tillväxt, mångfald, integritet och andra värden som de flesta kan hålla med om bör styra internetutvecklingen. Här finns utrymme för intressanta politiska analyser från olika ideologiska läger och man får förmoda att olika stater griper sig an uppgiften på olika sätt. Utmaningen är att vända perspektivet från det nationella till det globala och hitta lösningar som fungerar i praktiken, som tar hänsyn till internetstrukturen och de digitala mediernas förutsättningar. Det sämsta scenariot är att man med den analoga världens myndighetsinstrument försöker begränsa oönskade fenomen (det finns många exempel på att det kan gå snett!). Det bästa scenariot är förstås om dessa lagstiftare kan utveckla digital myndighetsnärvaro som skyddar individens rättigheter, skapar förutsättningar för tillväxt och fungerande digitala marknader, öppenhet i kommunikation, tillgänglighet till myndigheter och bättre demokrati med större möjligheter för enskilda att sätta sig in och påverka: det vill säga många av de saker som vi hela tiden har hoppats att internet ska ge oss, men som ännu inte uppfyllts och i vissa fall förfelats. Samhällets funktioner på nätet är den pusselbit som saknas för att det ska bli verklighet. Men HUR det ska gå till är allt annat än banalt. Jag gör inte anspråk på att ha de svaren, däremot hoppas jag att Netopia kan bidra till diskussionen. En viktig ledtråd är Harvard-professorn Larry Lessigs berömda tes ”code is law” – på internet är koden lag och lagen kod, därför måste lagstiftaren intressera sig för koden, själva systemets funktioner och arkitektur. Eller som Lessig uttryckte saken vid sitt stockholmsbesök i höstas: ”Med nya förutsättningar kan radikalt annorlunda medel krävas för att uppnå samma mål.”(2)

1) känner inte till exakt vad den positionen innebär, men tror att det motsvarar ungefär avdelningschef eller politisk sakkunnig i den svenska departementshierarkin. Någon som kan upplysa?
2) Min översättning av egna anteckningar från Lessigs föredrag i Riksdagen den 18 november

13

Kommentarer

  1. ”Det bästa scenariot är förstås om dessa lagstiftare kan utveckla digital myndighetsnärvaro som skyddar individens rättigheter, skapar förutsättningar för tillväxt och fungerande digitala marknader, öppenhet i kommunikation, tillgänglighet till myndigheter och bättre demokrati med större möjligheter för enskilda att sätta sig in och påverka”

    Och i samma andetag så namedroppar du HADOPI som ett positivt exempel?

  2. Per Strömbäck

    Ja, det återstår att se hur HADOPI fungerar i praktiken, men det är ett första steg mot en rättsordning på nätet. De flesta invändningar mot HADOPI anser jag rör att man alls vidtar åtgärder mot upphovsrättsintrång, men det ger ingen ledning till hur såna åtgärder hellre skulle se ut – det svaret blir ”inga alls” och det duger uppenbarligen inte.

  3. @Per Strömbäck

    Hur långt anser du att det är rimligt att gå med dessa ”åtgärder mot upphovsrättsintrång”? Övervakning av människors privata och förtroliga kommunikation? Ansvar för ISP:er och ett avskaffande av mere conduit-principen och budbärarimmuniteten? Astängning av människor från Internet? Förhandscensurering (dvs. filtrering enligt Kinesisk modell) av webbplatser?

    Det vore rakryggat av dig att berätta hur långt du anser att det är rimligt att gå för att förhindra den icke-kommersiella fildelningen som sker för privat bruk?

    Sluta mumla om frihet, öppenhet och demokrati och tala klarspråk! Hur mycket frihet, öppenhet och demokrati är det värt att avskaffa för att försvara en förlegad affärsmodell baserad på exemplarframställning?

    • Jag håller med Martin,
      Per nu bör du bekänna färg , säg som du tycker- jag är beredd att gå hur långt som helst för att försvara upph.rätten på nätet, gällande privat fildelning för annars brakar hela samhället ihop, ,men kom ihåg att du endast representerar ett särintresse bland många andra, medan männskliga fri och rättigheter är ngt mycket större och viktigare.
      det är ju där fronterna kommer att bli tydliga
      Kom ut nu, det är ju ialla fall din blogg
      mvh

      • Per Strömbäck

        Tack för det, jag har svarat på en snarlik fråga i en annan kommentarstråd här på Netopia-bloggen. Svaret är att upphovsrätten inte är ett särintresse utan ett grundläggande samhällsintresse och hoten mot den enskildes integritet inte består i myndigheters och rättsstatens närvaro på nätet utan tvärtom kommer dessas engagemang att stärka integriteten, särskilt på längre sikt. Den motsättning ni beskriver är en chimär. Och minns att upphovsrätt och yttrandefrihet är två sidor av samma mynt.

        • Du har inte alls svarat på frågan. Frågan var:

          ”Hur långt anser du att det är rimligt att gå med dessa ”åtgärder mot upphovsrättsintrång”? Övervakning av människors privata och förtroliga kommunikation? Ansvar för ISP:er och ett avskaffande av mere conduit-principen och budbärarimmuniteten? Astängning av människor från Internet? Förhandscensurering (dvs. filtrering enligt Kinesisk modell) av webbplatser?”

          Denna fråga har du inte svarat på varken här eller i någon annan kommentar.

  4. Schkeptiska jag

    Är du medveten om att HADOPI förutom de kränkningar som utförs för att stoppa brott mot UHR även är avsedd att stoppa spridning av ”Annat skadligt material.”?
    Sug på den ett tag,smaka på orden. Annat skadligt material. Vad är det? Och för vem är det skadligt? Är det sånt som kan skada datorer eller rentav sånt som oppositionella kritiska röster?

    • Per Strömbäck

      Helt klart finns ett antal problem med detta som lagstiftaren måste ta på allvar. Det finns dock fungerande mekanismer för rättssäkerhet mm i andra delar av samhällsapparaten som bör kunna tillämpas även här. Igen, det är inte staten som är det stora integritetshotet, utan svärmen, infrastrukturaktörer, brottslingar och andra mer eller mindre synliga och organiserade och alltid helt utanför demokratisk insyn. Staten är i det perspektivet ”the lesser evil”.

  5. Utöver hyllningen av HADOPI, så var det här ännu ett luddigt inlägg med fina ord men med noll konkreta förslag på hur något ska fungera.
    Finns det verkligen något sätt att förhindra privat fildelning utan att frångå mere conduit-principen och/eller budbärarimmuniten/brevhemligheten? Annars, är det värt det för att försöka förhindra ett så pass marginellt problem som att nöjesindustrin _eventuellt_ tjänar snäppet mindre?
    Ja, dags att bekänna färg nu.

    • Per Strömbäck

      Jag medger att jag är skeptisk till mere conduit/net neutrality, men kanske inte av det skäl du tror. Jag tror nämligen att det inte existerar i praktiken – bredbandsleverantörer avgör hur trafiken ska prioriteras och Google berättar inte hur sökresultat rankas, för att ta två exempel. Då framstår mere conduit som ett slags rökridå för att de som i praktken har makten ska slippa offentlig inblandning. Vems ärenden går internetaktivisterna egentligen?

      Brevhemligheten är en annan fråga, men det är en myt att den är hotad av IPRED, HADOPI etc. Den bör värnas och piratlägret bör undvika att missbruka det argumentet (och diverse andra viktiga principer).

      • Vad har googles rankning av sökresultat med mere conduit att göra? Och hur prioriterar ISPs trafiken? Telia försökte ju sig på nån sån variant i julas i o m spotifyanvändning i mobilabonnemang, men mötte massivt motstånd och backade.

        Och hursomhelst, din anledning till att vara mot mere conduit är alltså att du tror den inte existerar? Borde vi inte eftersträva det då? Det gör iaf ”internetaktivisterna”.

        ”Brevhemligheten är en annan fråga, men det är en myt att den är hotad av IPRED, HADOPI etc. ”
        FRA då? Där är ju brevhemligheten redan avskaffad.

        Och som alla efterlyser, hur vill du att myndigheternas närvaro på nätet ska fungera? Du måste ju ha någon idé eftersom du menar att ”dessas engagemang kommer att stärka integriteten”?

  6. Schkeptiska jag

    Land of the free, my ass…..

Kommentera artikeln