Lanier-tema

Idag publicerar Netopia en text av Jaron Lanier, känd som mannen som uppfann virtual reality och aktuell med boken You are not a gadget – A manifesto. Den recenseras nästa måndag av Anders Rydell – journalist och författare till bland annat Piraterna – berättelsen om de svenska fildelarna som plundrade Hollywood (med Sam Sundberg). Lite Lanier-tema på Netopia närmaste tiden således.
Jaron Lanier är intressant för Netopias ämne eftersom han kritiserar internetutvecklingen så att säga från andra hållet. Många cyberpessimister (eller cyberdefaitister!) tycker att utvecklingen går för fort och att tekniken borde begränsas. Lanier tycker tvärtom att datorutvecklingen inte är tillräckligt radikal, att den är avstannande, att de visioner som en gång fanns har gått om intet. Ett exempel är hans resonemang om open source – ett annat ämne som diskuterats mycket på Netopia de senaste dagarna. Lanier skriver i You are not a gadget att om man sagt till honom och hans likasinnade datorpionjärer på sjuttiotalet att open source-rörelsens höjdpunkter skulle vara ett nytt uppslagsverk och en ny version av Unix, så hade de inte vetat om de skulle skratta eller gråta. Det är alltså ett utmanande perspektiv för alla läger i diskussionen om den digitala utvecklingen och därför tycker jag det är intressant för Netopias läsare.

En parentes om open source: i den långa kommentarstråden om Voddlergate (se tidigare blogginlägg) framgår med tydlighet att även open source-mjukvara är beroende av fungerande upphovsrätt. Det är ett perspektiv som inte hörts tillräckligt i samtalet om innehåll på nätet.

10

Kommentarer

  1. Per,
    Vem argumenterar du mot. Jag har inte sett någon som förordar att man skulle ta bort upphovsrätten. Diskussionen gäller att icke-kommersiell fildelning ska vara fri, och att för kommersiell användning ska skyddstiden minskas rejält. Ja, vi vet att din definition på kommersiell fildelning innefattar varje form av spridning mellan privatpersoner, men det är din definition som du inte fått någon förståelse för. Fråga Dilsa tex.

    Voddler bröt mot licensen på den mjukvara de byggde sin klient på. Det är utan tvekan kommersiellt nyttjande och ett intrång. Inget annat hackande eller crackande förekom i Voddlergate. På tal om detta har du inte svarat på om du ska delta i Paggans PR happening för att krama Voddler. Ska du?

    • Per Strömbäck

      Tack, men jag tycker som bekant att det finns stora hål i det där resonemanget om icke-kommersiell fildelning (och nej, inte varje form det vet du, utan när det handlar om massdistribution).
      Jag har inte fått någon inbjudan till det evenemanget vad jag vet. Är det öppet för allmänheten? Vore kul att vara med.

      • Hej Per,
        Nej, jag visste inte att du tycker viss begränsad(?) spridning är OK. Skulle du vilja gå in djupare på det? Hur stor omfattning är OK?

        -Lars

      • Jag visste inte heller att du tyckte viss icke-kommersiell fildelning var ok. Är det när man passerar en viss bestämd seed-kvot i sitt torrentprogram som det plötsligt blir kommersiellt? 🙂
        Nej, men allvarligt, utveckla gärna! Och så får du gärna (det gamla vanliga tjatet) berätta hur du vill att myndigheternas närvaro fungerar i ditt ”Netopia”. Du måste ju ha en idé eftersom du _vet_ att det kommer bli bättre för allas integritet, rättssäkerhet etc.

  2. Schkeptiska jag

    ”att open source-rörelsens höjdpunkter skulle vara ett nytt uppslagsverk och en ny version av Unix,”

    Kära hjärtanes. Någon verkar ha dragit på sig skygglappar i storlek som en fotbollsplan här…. Är det du, Per, eller är det JL?
    I vilket fall så är det som att säga att tv-spelsbranschen har åsstadkommit pong och inget mer.

    Vad jag vet så kan man hitta open source till det mesta som man kan tänkas vilja göra med en dator idag. Det kanske mest använda heter Openoffice.org.

    • Per Strömbäck

      Det är Lanier som resonerar så, jag tycker att det är ett intressant perspektiv. Jag vet förstås inte vad Lanier tycker om Openoffice, men utifrån hans bok kan man väl säga att han en gång hoppades att open source skulle revolutionera sättet att tänka på datorer snarare än att erbjuda gratisalternativ till existerande mjukvara.

      • Schkeptiska jag

        Hmm, ja jag är ju inte någon Lanier-expert precis. Men jag vet tillräckligt mycket om utveckling av OS mjukvara för att veta att det tar längre tid än kommersiell dito samt att OS versioner ofta är stabilare och många ggr mer genomtänkta än sina kommersiella ditos.

        Att sätta ett strort hopp till att OS ska revolutionera IT är nog mer fantasi än något annat. Ta och fundera över HUR OS mjukvara växer fram. Det är många oberoende hobbykodare som sitter och skapar i mån av tid och intresse. Där en ledsnar eller inte längre kan tar nästa vid. Buggar som någon missar fixar en annan. Det blir som ett nätverk där användarna skapar och förbättrar mjukvaran. Att förvänta sig omvälvande nya tekniker och AI från ett sånt system idag…. Njaa, skulle inte tro det va.

        Att dessa egenutvecklade mjukvaror idag på allvar kan konkurrera med kommersiell mjukvara tycker jag personligen är fantasktiskt. Människors hemmaknackade hobbyprojekt kan utmana storföretags produkter.

        Man måste ju se saker i dess rätta perspektiv.

  3. ”Jag vet förstås inte vad Lanier tycker om Openoffice, men utifrån hans bok kan man väl säga att han en gång hoppades att open source skulle revolutionera sättet att tänka på datorer snarare än att erbjuda gratisalternativ till existerande mjukvara. ”

    Tja… Open Source gav oss Internet. Om det inte hade varit för fri kod så hade Internet aldrig existerat.

    Noterar förresten i förbifarten att Netopia kör WordPress på Apache och Linux.

  4. Den där Lanier, hur gammal är han? Kollade.. född 1960. Han var således inte särskilt gammal på 70-talet. Nu hör det ju till saken att det här med sluten datorkod är en ganska ny företeelse, på 70-talet hade det tänkandet inte blivit särskilt allmänt. Från början var all datorkod fri, det var normen, ”just as sharing of recipes is as old as cooking”. Det var på 80-talet som allt mer kod blev sluten i en rasande takt, mycket genom konsolideringen på hårdvarusidan, det var först när stora grupper använde datorer av samma arkitektur som det överhuvudtaget fanns någon poäng med att bara distribuera program i binärform. Skall det funka på andra arkitekturer än vad utvecklarna haft tillgång till, så måste man ha tillgång till källkoden så att man kan anpassa och kompilera koden för annan arkitektur.

    Det var på grund av att slutenheten spred sig som en löpeld som Richard M. Stallman grundade GNU-projektet 1983 som syftade till ett fritt operativsysem (Gnu Not Unix), två år senare grundade han Free Software Foundation (RMS är född 1953). Richard har skrivit om det där på många ställen, här har du en bra text som berör det About The GNU Project där han skriver lite om sina motiv (Boken Open Sources som det refereras till är också läsvärd).

    Idag har vi också säkerhetsaspekter av en helt annan magnitud att tänka på, eftersom samhället utvecklats till att bli så datorbaserat som det är. Det kan bli rent ut farligt att sätta sig i en situation där man tvingas till att lita på något som inte låter sig granskas öppet. Funkar på precis samma sätt som offentlighetsprincipen inom politik och myndigheter. Transparensen blir gensat mycket viktig för att inte skumma saker skall smyga sig in.

    Om sedan denne Lanier är hälften av vad du framställer honom som, så har jag lite svårt att tro att han skulle klumpa ihop ”Open Source” och Wkipedia, ett wiki-program skulle lika gärna kunna skrivas som ett slutet program. För övrigt, du väljer att skriva ”Open Source”, det har alltid funnits en stor ideologisk spricka mellan Open Source och Free Software, konflikten har ibland gränsat till det hätska. Framförallt mellan ESR, som skrev The Cathedral and the Bazaar, och RMS har det pågått en del meningskiljaktigheter, men det där är överkurs för den oinsatte.

    Ja, fria datorprogram, i synnerhet de under GPL-licensen är synnerligen beroende av en fungerande grundläggande upphovsrätt, även om den inte behöver se exakt likadan ut som idag i detalj. Delar av GPL utnyttjar ju faktiskt upphovsrätten för att komma runt saker som samma lag en gång införde. Bla. den alldelens unika särställning som datorprogram getts. Ja, datorprogram åtnjuter en mycket speciell särställning som de inte delar med några andra sorters verk, rätten för upphovsmannen att bestämma över användandet av verket. Att den skrivna koden sorterar som ett skrivet verk är ganska självklart, men att användandet av texten också skulle inkluderas var på sin tid omdebatterat, jag talar om CONTU-rapporten som förändrade Copyright act of 1976. Framförallt Dissent of Commissioner Hersey är närmast otroligt insiktsfullt med tanke på när det skrevs. Det är resonemang som folk har svårt att hänga med i än idag pga. för dåligt datorkunnande, än idag!

    The heart of the argument lies in what flows from the distinction, raised above, between the written and mechanical forms of computer programs: admitting these devices to copyright would mark the first time copyright had ever covered a means of communication, not with the human mind and senses, but with machines.

    Själv brukar jag jämföra med författaren av en lärobok i matematik, datorprogrammens särställning är som om bokens författare gavs exklusiv ensamrätt över hur matematiken sedan används av läsaren. I bokens fall skulle varenda kotte protestera mot en sådan ordning.

    Hersey fick inte sin vilja igenom, antagligen blev han inte förstådd, ens i närheten med tanke på när detta detta var. Men GPL kommer rundar problemet snyggt, alltså att ställa fortsatt öppenhet och användarfrihet som motprestation för all distribution. Jag tror att den datorrevolution vi sett hade börjat minst 5 år tidigare om Hersey hade blivit förstådd, då innan folk vallades in i den doktrin som först nu har börjat släppa så smått. Idag har det börjat släppa, mycket pga. GNU-Linux och även Wikipedia som i sig inte har så mycket med datorprogram att göra, snarare rent mänskliga egenskaper. Men folk brottas än idag med tanken på hur det egentligen är möjligt, vilket är fullt naturligt när invanda kognitiv ställs på ända.

    I fallet med datorprogram tror en del tom. att upphovsrätten omfattar ideer, men där håller lagtiftingen inte med, det skulle ju vara som upphovsrätt på ”bästsäljaren” någon bara drömmer om att skriva nån gång. Lyckligtvis har de internationella avtalen varit mycket tydliga på den punkten och uttryckligen uteslutit ideer. shall extend to expressions and not to ideas, procedures, methods of operation or mathematical concepts as such. (ur både TRIPs och FNs WCT).

    Jag håller helt med om att utvecklingen på sätt o vis avradikaliserats, men inte att den avstannat. Många gamla visioner har kommit på skam, men å andra sidan så har många nya tillkommit. Till exempel det här med att se nätet som det det nya biblioteket i Alexandria (de som inte kunde se wikipedia, såg inte detta) och hela den sociala biten som kommit starkt under de senaste åren. Vi har också demokratiaspekterna genom åsiktsbildningen ledande till oppositionsbildning, något de paranoida övervakningstendenserna attackerar. Under den tidiga utvecklingen så var det bara ”nördar” det handlade om, senare har en allt mer kommersiell aspekt kommit in, i kombination med allt bredare lager av människor som egentligen har rätt grunda datorkunskaper, folk som i stora drag bara är passiva mottagare av enkelriktad kommunikation, inte så mycket mer än avncerad kabel-TV.

    Jag anser faktiskt att folk i gemen hade en sundare syn på vad en dator är på 80-talet, innan den blev var mans ägo. Då såg man den som en underlig korsning mellan skrivmaskin, räkneapparat, TV-skärm och arkiv, vilket var ganska korrekt och stod inte i konflikt med den universella turingmaskin den är. Men ställer man frågan idag till medelsvensson som använder datorer dagligen men egentligen inte kan mer än folk på 80-talet: Vad är en dator? så kan vi få de mest underliga och långa utsvävningar. Datormysticism är ibland ett passande ord. Dessutom, för att komplicera saken, datakunskap, till skillnad från datorkunskap har ju inte mer med datorer att göra än vad teleskop har med astronomi.

    Nåja, jag bara babblar på.. Vad var det du ville säga, egentligen?

    • Per Strömbäck

      Steelneck – Lanier diskuterar Turing ingående. Och kommer inte oväntat till mycket oväntade slutsatser. Läs den där boken nu!

Kommentera artikeln