Digitala pengar

Omslagsartikeln i marsnumret av amerikanska Wired har rubriken Money wants to be free, men handlar inte om gratis pengar utan gratis transaktioner, hur tjänster som Twitter kan eller skulle kunna användas för att skicka pengar omedelbart och gratis – i stället för långsamt och dyrt som idag. Det gäller det amerikanska banksystemet i (ännu?) högre grad än det europeiska. Alla som försökt lösa in en check i Nordamerika vet vad jag talar om, det är i praktiken omöjligt utan amerikanskt bankkonto – en gång fick jag t o m rådet att resa till bankens huvudkontor! (Lösningen är att lämna checken till sin svenska bank och låta dem hantera saken.) Även andra system har problem, Paypal är fullt av phishing-försök och europeiska e-betalningstjänster slutar acceptera kreditkortsbetalningar från USA p g a omfattande bedrägeriförsök. Allt detta står förstås i vägen för en positiv utveckling för nätet i stort, betalningssystem är en grundläggande samhällsfunktion.
Som jag nämnt har jag tillbringat veckan på Game Developers Conference i San Francisco (mer om det på www.dataspelsbranschen.se/blog.aspx) och i fredags hade vi fint besök av Sveriges USA-ambassadör Jonas Hafström. I en paus berättade han om ett samtal med Bush-administrationens cybersäkerhets-tsar (de kallas så – Michael Douglas spelade ”drug czar” i Traffic!) som berättat att han aldrig tänkte gå över till banktjänster på nätet p g a säkerhetsproblemen. Det låter främmande för svenska öron, men om den som rimligen har mest information i saken kommer till en sådan slutsats får man nog anta att det ligger något i det.
Netopia-favoriten Jaron Lanier snuddar också vid ämnet i You are not a gadget, där han ser en öppning för staten att stå för betalningslösningarna – precis som i det fysiska samhället. En digital centralbank, som jag förstår det.
Man kan dra lite olika slutsatser av allt detta, dels kan man hoppas att privata aktörer som Twitter, Facebook m fl har förutsättningar att hitta bra lösningar inom ramen för sina strukturer. Dels kan man konstatera att bättre säkerhet på nätet är önskvärt även inom det här området. Det ena behöver inte utesluta det andra, tvärtom.

Utöver resonemanget ovan, finns de valutor som är helt och hållet virtuella som t ex i online-spel. World of Warcraft-gold säljs på Ebay och andra auktions- och annonssajter till fast växelkurs mot US-dollarn. Själva transaktionen är bökig, man betalar med dollar på Ebay och träffas sedan i spelvärlden för att få WoW-gold. Det här fenomenet försöker Blizzard (som gör WoW) motarbeta, men det hindrar inte att det finns sweatshops i Sydostasien vars verksamhet är att spela fram gold, magiska föremål och mäktiga karaktärer för att sälja till spelare i väst som har mer pengar än tålamod. Här finns många intressanta frågor om samhällsansvar, pengatvätt, äganderätt med mera och jag lovar att Netopia ska återkomma till ämnet. Den som vill tjuvstarta kan läsa University of Indianapolis-professorn Edward Castronova (börja med Synthetic Worlds) som forskar i ämnet och som brukar påpeka att även Eurons föregångare ECU var en virtuell valuta som handlades mot världsvalutorna i många år innan Euron infördes. Virtuella värden är verkliga värden.

5

Kommentarer

  1. Nu har jag ingen aning om hur den där cybersäkerhets-tsaren resonerar, men jag skulle tro att han inser hur fruktansvärt sårbart samhället blir utan kontanter och manuella rutiner, detta tror jag är den underliggande anledningen i hans resonemang. Fysiska betalningsmedel och fungerande rutiner därikring har en viktig roll i den nationella säkerheten. Tänk bara i det lilla vad som händer med handeln och tillgången på varor vid ett strömavbrott, något vi alla varit med om eller har vänner som varit med om. Men så länge det finns kontanter så kan samhället fortsätta att fungera, men utan så närmar sig katastrofen fort som tusan. Kan du tänka dig ett 5 dagars strömavbrott i Stockholm? Idag har det faktiskt gått så långt att handeln skulle få stora problem med skatteverket efter ett längre strömavbrott, matvaruhandeln kan givetvis inte upphöra någon längre tid och måste då gå tillbaks till andra rutiner, av nöden tvunget.

    När det gäller just avbrottsfri el så är vi i sverige _mycket_ bortskämda, utom i vissa avlägsna delar av landsbygden. I många andra länder är strömavbrott så vanligt att alla större affärer, hotell, offentliga byggnader och tom. privata hyreshus har egna diesel/bensin-generatorer, här hemma är det nästan bara sjukhus och några bondgårdar som har en sådan backup. Det kan vara denna ”bortskämdhet” som gjort att vi gått så långt med elektroniska transaktioner. Vi har helt enkelt längre strömavbrott så sällan att det är en aspekt vi inte tänker på längre, det känns inte som något som måste tas med i beräkningarna. Hela tanken känns overklig.

    Den där cybersäkerhets-tsaren är ju också en amerikan med militära kopplingar och USA har ju faktiskt, i runda slängar, konstant legat i krig någonstans i världen under ett halvt århundrade. En sådan person har då helt naturligt lättare att se dessa aspekter av betalningssystemens sårbarhet kopplat till den nationella säkerheten. Men precis som du säger, det ena behöver inte utesluta det andra. Det är redundans och mångfald som är viktigt, precis som i naturen, därför är det viktigt att slå vakt om redundansen, inte glömma bort den.

    Elektroniska pengar har också en klar koppling mellan individens säkerhet och den allt mer paranoida registreringen och övervakningen, med mer eller mindre hemliga svartlistningar osv.. På detta område finns ju redan några svenska exempel på folk och företag som på grund av att de hamnat i någon svartlistning helt plötsligt inte kunnat betala för sig, genom rena misstag, rädsla och misstolkningar. Rent filosofiskt så är det ju också så att det samhälle som lyckets omöjliggöra brottslighet, också har skapat exakt det som behövs för att upprätthålla precis det auktoritära samhällssystem som ingen av oss vill leva i. Betalningssystemen är en del i detta. Alla verktyg kan användas i både onda och goda syften och makt korrumperar, absolut makt korrumperar absolut.

    • Per Strömbäck

      Intressant om strömavbrott, det händer någon gång i halvåret på vårt kontor och då är jag den ende som jobbar på som vanligt tack vare batteri i bärbar dator och mobilt bredband, redundans i det lilla. Håller med om att mångfald och redundans är både önskvärt och samhörande. Men att risk för strömavbrott är huvudskälet till cybertsarens tvekan tvivlar jag på. Inte säker på att det är din slutsats heller, men vi kan enas om att fysiska pengar bör finnas kvar framöver.
      När det gäller integritet och övervakning ska vi vara mycket vaksamma på polisstatstendenser, både från myndigheter och privata aktörer. Just nu är jag mycket mer bekymrad över de senare – inte minst för att de granskas i mycket mindre utsträckning än de förra i den här diskussionen.

  2. Ännu en läsvärd kommentar av steelneck med en oväntad vinkel. Jag har trott att säkerhetsivrare är de som viljat avskaffa kontater. Men så är det kanske inte? Det kanske bara gäller småfolk som läser kvällspressen och skrämmer upp sig själva av propagandan?

  3. En annan aspekt av elektroniska pengar kan man hitta i utvecklingsländer där mobila pengar snabbt blivit populära. I Kenya finns Mpesa där det går att sätta in pengar på en rad kiosker och sedan få dem direkt överförda på sitt mobila konto. Sedan kan man SMSa pengar till vem man vill, taxichaufförer, banker, släktingar som får pengar direkt.
    Där finns sällan el varje dag, det är svårt att få bankkonto för de som inte tillhör medelklassen, men med ett säkert och enkelt mobilt pengahanteringssystem har man skapat smidighet och enkelhet i pengatransaktioner. Och det är säkert, betydligt säkrare än kontanter. Det är därför det har blivit så populärt. Dessutom är det lönsamt för telekom bolagen som startat det.
    Den här typen av utveckling sker oftast inte i västvärlden, på grund av att etablerade aktörer kanske inte vill bli av med kunderna som använder korten och kontanter. Eller för att vi som konsumenter är så vana med kort.
    Jag skulle gärna se mobila pengar här i Sverige,betalade tidigt för parkering av bilen med telefonen. Varför skulle man inte kunna göra det med telefonen.

  4. @Patrik: Ja, mobiltelefonen, som uppladdningsbar apparat är ofta en en fungerande pryl när el saknas. Tänk bara på hur reklamen brukar se ut här hemma för uppladdningsbara saker – för sommarstugan, båten, husvagnen osv.. Men nallen förutsätter fortfarande att basstationerna fungerar, men de brukar vara utrustade med reservkraft.

    Men eftersom mobiltelefonen nu skall göras till en statlig spårsändare.. Själv är jag glad för att jag aldrig skaffat mig det beroendet, jag äger ingen mobiltelefon. Men för alla som redan blivit beroende, så blir det en de facto elektronisk fotboja. Sedan kan man nog fundera både en å två gånger kring säkerheten i så slutna system som mobiltelefoner, vi har ju faktiskt ingen aning eftersom de systemen inte låter sig granskas i grunden.

Kommentera artikeln