KD-seminarium om integritet på internet

Kristdemokraterna har en arbetsgrupp för integritetspolitik (tillkom efter en motion till Rikstinget) och igår arrangerade man ett seminarium för att lyfta frågan. Netopia var förstås på plats! ’

Göran Gräslund, Datainspektionens generaldirektör, och Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik vid Stockholms universitet, var inbjudna talare. Det blev ett intressant samtal med en problematiserande och nyanserad bild av personlig integritet i digitala sammanhang, inte minst med utgångspunkt i personuppgiftslagen (PUL). Magnusson Sjöberg identifierade fyra vågor av integritetsdebatt: 70/80-talens diskussion om myndigheters hantering av personuppgifter i ADB-system, kommersiell exploatering av personuppgifter och offentlighetsprincipen, övervakning i säkerhetssyfte (kameror, FRA mm) och slutligen integritetskränkningar privatpersoner emellan. Hon underströk vikten av att rättssäkerhet byggs in i myndighetsutövningen när den sker i automatiska datasystem: ”juridisk-tekniska designlösningar” kallade hon det och jag frågade förstås om hennes syn på Lessigs ”code is law”. Magnusson Sjöberg menade att code is law i stor utsträckning är implementerat i socialförsäkringssystemen och att det blivit bättre med tiden, nästa steg är att ta med det tänkandet i diverse internationella standardiseringssystem.

Göran Gräslund talade om ett paradigmskifte i informationshanteringen som delvis sprungit ifrån dagens lagar (som PUL). Förr hade datalagring typiskt ett tydligt ändamål, men nu har man oftast många olika syften. Förr samlade man in information enligt precisa behov, nu vill man ha mycket information och göra data-mining efter hand som frågor uppstår. Förr tvingades man gallra i registren av utrymmesskäl, nu är det bra och billigt att ha så mycket information som möjlighet. Vi har gått från Need-to-Know till Want-to-Share. Gräslund pekade också på konflikten mellan yttrandefrihet och rätten till privatliv, till exempel när enskilda sprider känslig information om andra privatpersoner. Han presenterade några egna slutsatser som råd till lagstiftaren – principerna för existerande lagstiftning är utmärkta men svårare att upprätthålla, man bör fokusera de allvarliga problemen (grova kränkningar, otillbörlig övervakning, stora samlingar av personuppgifter och särskilt känsliga personuppgifter), respekten för den tekniska och administrativa säkerheten måste stärkas exempelvis genom anmälningsplikt vid överträdelser eller sanktioner (böter, skadestånd), underlätta vägarna till upprättelse för enskilda kränkta och se över Datainspektionens roll, verktyg och uppdrag. Gräslund fick två frågor som tillsammans tydligt illustrerar balansgången, dels en om huruvida statens särställning pga våldsmonopolet kräver särskilt långtgående integritetsskydd, dels en om rättssäkerhet när bidragsfusk inte kan utredas på grund av att t ex kommuners register över socialbidrag inte får samköras.

Mycket bra initiativ av KD och mycket intressant som diskuterades. Det är tydligt att integritetsdebatten är mycket mer mångfacetterad och problematisk än det ensidiga ”anonymitet är integritet” som överröstat diskussionen på senare tid.

Mer om KD:s integritetspolitik i den här artikeln från SvD.

17

Kommentarer

  1. Schkeptiska jag

    Göran Hägglund drack folköl och buskörde med trimmade moppar när han bodde i Junsele. Bara så du vet var moralens väktare kommer ifrån.
    Han var en av de värsta busen på sin tid, en riktig värsting.

  2. Hej Per. Lite off-topic här, men jag skulle verkligen vilja att du svarade på en del frågor som dykt upp till dig i tidigare inlägg. Du har en tendens att dra dig ur diskussionerna när det börjar hetta till.
    T ex i inlägget om Blocket och självreglering hintar du om att bredbandsleverantörerna borde sitta och fildela med torrents för att hitta kunder att sätta dit. Är det verkligen så det borde fungera och varför ska det ligga på bredbandsleverantörernas bord?

    • Per Strömbäck

      Hej Rob – svårt att hinna med alla kommentarsdiskussioner, men jag försöker. Dock väljer jag ibland att hoppa över när jag tycker att vi hamnar i samma gamla hjulspår. Men för att svara på din fråga: nej. Jag tycker att det bör vara rättighetshavarnas uppgift att bevaka sina rättigheter. Men internetoperatörerna måste samarbeta på något sätt, det fungerar inte bra idag. Obs att torrents och fildelning är en fråga av många, jag tycker egentligen att det viktigaste är att diskutera bredare om villkoren för samhället på internet. Läs gärna min torsdagskrönika från förra veckan, jag är väldigt förvånad att Netopias läsare inte har haft en enda kommentar till den. Mitt intryck är att när Netopia-skribenter trycker på vissa tydliga knappar som retar pirater (typ Dilsas krönika) så blir det en massa kommentarer, men när det är mer komplicerade resonemang så orkar ingen engagera sig. Det är väldigt tråkigt, ni som skriver kommentarer (och jag uppskattar ert engagemang, tro inget annat!) måste också bidra till att utveckla samtalet, snarare än att gräva djupare i befintliga positioner.

      • Ja, Dilsas hycklande tryckte onekligen på en del knappar. 🙂
        Nämen, det är väl så man fungerar. Man kommenterar när man känner sig irriterad eller rent av förolämpad, så som till exempel i artikeln om arbetstillfällena som hotas. Rent svammel.
        Att ”komplicerade resonemang” gör att folk skulle sluta engagera sig tycker jag också låter lite förolämpande. Visst, jag läste din torsdagskrönika men fann inget att kommentera på den. Den var mest beskrivande utan några konkreta förslag. Det är överlag det jag saknar från dig, du vet minsann att man kan komma åt lagbrott på nätet utan att övervaka privat kommunikation, att allas integritet gynnas av mer rättsinstanser på nätet och att privat fildelning är icke-kommersiell men utan att beskriva hur du menar att du vill att det konkret ska fungera.

        Och for the record, jag ser ingen anledning till att bredbandsoperatörerna skulle samarbeta med upphovsrättsinnehavare mer än de gör. Brott med högre straffskala än böter, visst – lämna ut ip-nummer. För övrigt får ni faktiskt köpa läget.

        • Per Strömbäck

          Jag förstår synpunkten att jag inte presenterar tillräckligt konkreta förslag. Samtidigt så tycker jag inte att det självklart är jag som ska artikulera dem och framförallt inte att diskussionen nödvändigtvis måste hasta fram till dessa. Netopia är ett experiment, jag försöker förstå de här frågorna bättre själv, jag (och många med mig) tycker inte att det är bra som det fungerar idag och Netopia kan bidra till att diskutera alternativen. Diskussionen kommer att pendla mellan abstrakt och konkret, det gör inget att det tar tid. Jag gillar gråskalor.

          När det gäller bredbandsoperatörernas ansvar så tycker vi olika. Oavsett vilket så är de länken till bättre rättsordning. Den nöten måste knäckas.

        • Per. Mja, du gillar kanske gråskalor ibland, men väldigt ofta är du benhård, t ex om att privat fildelning är kommersiell (jag skrev fel i förra inlägget, så klart), att privat kommunikation inte på nåt sätt är hotad av upphovsrättsivrarna, och att nedgången i skivförsäljning beror i stort sett uteslutande på fildelning.
          Väldigt många har uttryckt motsatta åsikter, men där verkar du helt ointresserad av diskussion.
          Då är inte steget långt till att efterlysa att du bör motivera dina åsikter med hårda fakta och konkreta exempel.

        • Per Strömbäck

          Hmm, tänkvärt. Jag tror att vi kan förenas i frustration över att så mycket grundläggande fakta fortfarande är föremål för debatt, t ex nedgången i skivförsäljning som du nämner. Jag hoppas att Netopia kan bidra till att kasta ljus över de sakerna också. När det gäller privat kommunikation så är det inte konstigt att man kan undvika övervakning samtidigt som man beivrar intrång t ex med torrent-teknik. Det är ju bara att använda samma program som de som sprider utan tillstånd. Andra typer av intrång kan kräva åtgärder som är känsliga, men jag vet inte något sånt exempel. Det handlar förstås hela tiden om att väga viktiga principer mot varandra, men i diskussionen framstår det ofta som att vissa av principerna ska vara trumfkort. Läs gärna FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, där ingår ju upphovsrätten – både den ideella och ekonomiska. Sen grubblar jag över en sak som du kanske har en åsikt om: hur är det med privat (definierad som hemlig) kommunikation och information wants to be free. Finns det någon motsättning där?

        • Tack för svaret.

          När det gäller den fakta som saknas betvivlar jag att Netopia kommer bidra ifall ni fortsätter presentera såna undersökningar som den där med ”1.2 miljoner kommer tappa sina jobb” utan nån som helst källkritik.

          Jo, jag har läst FNs stadgar, men jag är av den bestämda åsikten att privat fildelning hotar varken den ideella eller ekonomiska upphovsrätten. Därför tycker jag inte olika mänskliga rättigheter ställs mot varandra när innehållsleverantörerna skriker efter övervakning. Och då är det väldigt lätt att ”välja sida”.

          Sen det där med ”information wants to be free”… Nja, jag ser ingen motsättning där. Är det någon som med det mottot menar att man inte ska få ha några personliga hemligheter, menar du? Den privata sfären ska få förbli privat, det tycker nog alla.

      • ”Men internetoperatörerna måste samarbeta på något sätt, det fungerar inte bra idag.”

        Kan du ge något konkret exempel på hur du tycker detta samarbete mellan internetoperatörer och rättighetshavare borde se ut? Vad är det för konkreta åtgärder du vill se? Är det övervakning av kundernas privata och förtroliga kommunikation? Är det möjligheten att stänga av människor från nätet? Bör internetoperatörerna censurera vissa webbplatser? Ska det bli ännu lättare att få ut personuppgifter vid blotta misstanken om intrång?

        Kan du inte för en enda gångs skull tala ur skägget och berätta vad det är för åtgärder det är du anser måste till för att göra nätet mer ”fritt och öppet”? Om du nu ”förstår synpunkten att [du] inte presenterar tillräckligt konkreta förslag”, menar jag.

        • Per Strömbäck

          Notera att inga personuppgifter ännu lämnats ut med stöd av IPRED, trots att lagen funnits i ett år på torsdag. Jag vill att internetoperatörerna bidrar till lösningarna och berättar vad de är beredda att göra. Annars är det risk för mindre bra åtgärder. Tänk på att internetoperatörerna redan idag filtrerar en massa trafik, t ex spam.

        • Internetoperatörerna har väl redan berättat vad de är beredda att göra: lämna ut användaruppgifter ifall personen ifråga är misstänkt för brott med högre straff än böter på skalan. Precis vad deras kunder vill, alltså.
          Kanske även innehållsleverantörerna skulle börja lyssna på vad deras kunder vill? 🙂

  3. Kära Per, Rob och Schkeptiska (plus övriga, bl.a. mig själv). Om ni ska fortsätta underhålla oss övriga så ber jag er ögna igenom edra egna texter medan ni drar ledigt pekfinger över http://sv.wikipedia.org/wiki/Argumentationsfel .
    Vänligen fortsätt håll hög klass 😉

  4. …ooooch så försvann Per ur diskussionen som vanligt.

Kommentera artikeln