Computer Sweden rapporterar om utvecklingen av metoder för kartläggning av internetanvändare. Genom att samla in, analysera och pussla ihop stora mängder information om aktivitet på olika sajter är det möjligt att identifiera och kartlägga en användare, även om det inte finns  någon personlig information tillgänglig.

Två forskare på Massachusetts Institute of Technology, MIT, har lyckats ta fram en metod genom vilken de med hög säkerhet kunde avgöra vilka Facebookanvändare som är homosexuella. Användarna hade inte uttryckligen gått ut med sin homosexualitet, metoden byggde istället på en analys av vilka vänner de hade samt vad de skrev till varandra.

Forskare vid Stanford har vidare lyckats identifiera 30 procent av användare på Twitter och Flickr. Detta trots att ingen direkt identifierande information om användarna fanns tillgänglig.

Utvecklingen mot allt större möjligheter att kartlägga internetanvändares liv, trots avsaknad av direkta personuppgifter, har gjort att amerikanska konkurrens- och konsumentverket överväger att införa reglering som förbjuder detta. Man arrangerar just nu en serie konferenser för att diskutera problemet, enligt Computer Sweden.

I onsdags anordnades en paneldebatt om nätneutralitet på Post- och telestyrelsens marknadsdag i Stockholm. Representanter från de svenska operatörerna samt från det norska Post- og Teletilsynet deltog bland andra. I Norge har man sedan ett år tillbaka en mjukare reglering för att stärka nätneutraliteten och som förhandlats fram mellan operatörer, tjänsteleverantörer och Post- og Teletilsynet. Reglerna förbjuder operatörerna att diskriminera enskilda tjänster, så länge de inte är olagliga eller skadar operatörens nätverk.

De svenska operatörerna är dock tveksamma till en liknande reglering på den svenska marknaden. David Mothander, chef för regulatoriska frågor på Tre, säger sig vara tveksam til den typen av reglering och Lars Klasson, teknisk chef för mobila tjänster på Teliasonera menar att ”den här frågan är inget problem i dag. Så länge man inte sätter ett likhetstecken mellan nätneutralitet och gratis, så är detta en fråga som vi kan hantera”, rapporterar Computer Sweden.

Patrik Fältström, internetexpert på Cisco och regeringens rådgivare i it-frågor, anser dock att internetoperatörernas sätt att bundla tjänster och nätaccess bli ett potentiellt hot mot nätneutraliteten.

- Där har vi ett indirekt problem. Kopplingen mellan tjänster och nätaccess är för stark, säger han till tidningen.

I USA har nätneutralitetsfrågan blivit en omdebatterad fråga efter att en kabeloperatör gått in och  blockerat en fildelningstjänst med motiveringen att den utgjorde en alltför stor belastning på deras nät.

Financial Times rapporterar att Facebook nu gått om Google sett till antal besök från amerikanska nätanvändare. Analysföretaget Hitwise som tagit fram statistiken säger vidare att de två företagen står för 14 procent av det totala antalet internetbesök i USA förra veckan – Facebook stod för 7,07 och Google 7,03 procent. Facebooks popularitet har vuxit kraftigt och för två år sedan stod sajten endast för 2 procent av det totala antalet besök i USA.

Artikelförfattarna, Chris Nuttall and David Gelles, tolkar statistiken och Facebooks förstaplacering som ett tecken på att internet går från sökbart till allt mer socialt.

I en artikel i Computer Sweden råder forskaren Per Brand företag från att använda sig alltför lättvindigt av lagring och programvaror i ”molnet”. Brand, som forskar vid Swedish institute of computer science (Sics), menar att alla företag först måste göra en riskanalys innan de använder tjänster som bygger på molnteknik över internet.

– Det gäller att inte vara för imponerad av hajpen utan göra en ordentlig analys av riskerna och vad det skulle betyda, säger han till Computer Sweden.

Brand lyfter bland annat fram frågor om säkerhet och överföringskostnader beroende på var i världen man väljer att placera sin data.

– Då kanske det inte är så jättesmart om mitt företag producerar mycket data och lagrar den i Kanada, så att företaget hela tiden måste skicka informationen fram och tillbaka [...] Om jag har ett litet moln i ett kluster i Sverige, kommer jag att attrahera världens bästa hackare då? Förmodligen inte. Däremot kan det vara en större risk för dem som väljer att lägga sina data i Amazons moln, säger han vidare till tidningen.

I dagsläget ser dock Per Brand inlåsningseffekter till en enda leverantör av molntjänster som en av de främsta riskerna.

– Om jag gör en affär med ett företag och lägger mina data hos dem, hur vet jag att mina data är tillräckligt hemliga, att de kommer att vara tillgängliga och att företaget inte får problem längre fram?