Ipred 1 år: Torsdagskrönika utgår och Netopia på SvD Brännpunkt

Den 1 april 2009 infördes den omdebatterade Ipred-lagen i Sverige och internettrafiken minskade 40% över en natt. Netopia uppmärksammar ettårsdagen med en intervju med medieanalytikern Jens Häger, Mediavision, som diskuterar Ipreds konsekvenser för lagliga tjänster och tittar i sin spåkula. Med anledning av den intervjun utgår veckans torsdagskrönika, men nästa vecka är den tillbaka som vanligt.

Också med anledning av Ipreds ettårsdag: idag debatterar Netopia på Svenska Dagbladet Brännpunkt: Ipreds belackare hade fel om integriteten

4

Kommentarer

  1. Nu är du verkligen ute och cyklar igen, Per. Kritiken mot IPRED har aldrig handlat om integritet, utan om rättsäkerhet. Jag tillåter mig att kopiera Full mental straightjackets lathund:

    FRA: Integritet
    IPRED: Rättssäkerhet

    • Per Strömbäck

      Bra synpunkt. Netopia kommer att återkomma till terminologin framöver, men slutsatsen kvarstår oavsett om man beskriver det som rättssäkerhet – ingens identitet har hittills blivit utlämnad. Anonymiteten är total. Att Ipred gick för långt var således fel. Intressant nog hade den ändå, åtminstone till en början, stor preventiv effekt. Återstår att se om den ö h t kan tillämpas som lagstiftaren avsett.

      • ”men slutsatsen kvarstår oavsett om man beskriver det som rättssäkerhet – ingens identitet har hittills blivit utlämnad. Anonymiteten är total. Att Ipred gick för långt var således fel. ”

        Jo… Fast det beror ju på att informationsförelägganden som inkommit har överklagats och något slutgiltigt avgörande inte kommit ännu. Att få detta till att ”anonymiteten är total” eller att IPRED inte ”gick för långt” är bara att försöka lägga dimridåer. Detta är helt enkelt för tidigt att uttala sig om effekterna av IPRED. Det vi däremot med säkerhet vet är att privata företag har givits större möjligheter än Polisen har när det gäller att få ut personuppgifter om människor som misstänks för brott.

  2. Haha, jaha. Alltså, IPRED-lagen har inte fungerat på det sätt som lagstiftarna avsåg. Alltså hade vi som tyckte den var rättsosäker fel?
    Mycket märkligt resonemang.

Kommentera artikeln