Medieanalytiker: Kommande domar avgör framtiden för lagliga tjänster

Mediavision är ett analysföretag som kartlägger konsumenters mediebeteenden och medievanor, som beslutsunderlag för teleoperatörer, tevekanaler, mediehus, myndigheter, branschorganisationer och liknande. Bland kunderna finns i princip alla större medie- och telekomaktörer i Sverige. Netopia intervjuade Mediavisions Jens Häger med anledning av IPRED:s ettårsdag den 1 april.

Hur gör ni era undersökningar?
Vi kallar det för konsumentundersökningar. Vi ställer löpande (dagligen) frågor till 15-74 åringar om deras innehav och beteenden kring media och telekom, 18 000 intervjuer per år, via webb och telefon (65-74-kategorin), riksrepresentantivt urval.

Vilka är de viktigaste trenderna inom digital medieanvändning?
Vi ser en bred övergång från linjärt till icke-linjärt, det vill säga att användarna själva styr när de ska titta, snarare än att vänta på att ett program ska börja. Tydligast är det här inom rörlig bild, dvs TV och video. Allt fler skaffar sig digitala inspelningsmöjligheter och webb-tv-tittandet ökat stadigt. Vi räknar med att det traditionella TV-tittandet börjar minska under 2011 till förmån för icke-linjärt tittande. Utvecklingen kommer variera beroende på typ av program, och därför kommer sport och andra direktsändningar inte påverkas i samma utsträckning.

Hur påverkas marknaden av den förändringen?
Den på verkas på många olika sätt, det blir förskjutningar av makt och kontroll i värdekedjan. Innehållsaktörerna – TV-kanalerna – stärker sin position eftersom de kan nå slutkonsumenten direkt via webben, oberoende av operatörer.

Kan man säga att det pågår en strid om kundrelationen?
Ja, det finns åtminstone tendenser till att det är en uppblossande strid, även om vi hittills inte sett annat än småbråk.

Hur ser du på teleoperatörernas roller som kabelförmedlare kontra innehållsleverantörer?
Det pågår en diskussion om nätneutralitet, det blir en alltmer komplicerad fråga framöver – både för teleoperatörer och innehållsleverantörer. Ta Telia som exempel, de vill att så många som möjligt hyr film genom sin egen eller en partners tjänster och vill att abonnenterna ska ha en bra IP-tv-tjänst. Samtidigt vill man värna abonnenternas integritet. Därmed får man allt mer inflytande över kanalernas innehåll, sett till exempelvis webb-tv. Det är klart att det finns en viss konflikt. Det kan bli en svår balansgång för teleoperatörerna. Jag villl dock poängtera att det hittills finns få belägg för att nätneutralitet har varit något problem i praktiken.

Klarar teleoperatörerna av att utveckla innehållstjänster? Telia har ju en ambitiös musikbutik med stort utbud, men väljer ändå att ha nära samarbete med Spotify?
Historiskt har teleoperatörerna varit bättre på att distribuera andras tjänster än att utveckla och driva egna tjänster. Betal-tv är ett exempel, där kunderna egentligen inte köper kanalpaketen utan det är själva kanalerna man abonnerar på. Man kan säga ”skomakare bliv vid din läst” – operatörer är bra på att distribuera och sälja, men inte nödvändigtvis bäst på att utveckla och producera.

Vilka effekter har ni sett av IPRED?
Den faktiska effekten blev mycket större än vad konsumenterna förmodade, det var fler som ändrade sitt fildelningsbeteende än vad de uppgett i våra undersökningar.
Den andra effekten är att vi såg en väldigt tydlig minskning initialt, fildelningen är idag mindre än för ett år sedan, men sen i höstas är utvecklingen mer osäker. Exempelvis tycks illegal fildelning av TV-program öka igen.
Det är stora skillnader mellan olika typer av innehåll. Vad gäller musik är det tydligt att Spotify har minskat attraktiviteten i illegal fildelning. Musiknedladdning minskar mer än vad den gjort för film och TV. Och det finns skillnad på TV och film: nedladdningen av film har minskat mer än TV. Min förklaring är att det beror på att filmbranschen varit så aktiv att beivra intrång.

Vet användarna vad som är lagligt respektive olagligt?
Ja, det är ganska så tydligt. Det finns tjänster som inte är olagliga att använda (t ex streamingtjänster som Ninja Video och Pirate City), men de allra flesta förstår att de inte är rumsrena. Det finns dock en grupp som känner sig trygga i att streaming-tjänster inte är olagliga, de flesta är unga män.

Vi har mest pratat om film, TV och musik. Hur ser bilden ut för andra typer av innehåll?
Dataspel och böcker i liknande utveckling som för musik och film, dvs den olagliga fildelningen minskar eller ligger åtminstone stabilt. Illegal nedladdning har minskat för allt innehåll utom TV som ökar något sedan i höstas.

Titta i spåkulan. Hur ser det ut om ett år?
Helt avgörande hur det går i de pågående rättsprocesserna. Viktigaste anledningen till ökningen eller utebliven fortsatt minskning är att det inte blivit tydliga utfall i rättsfallen hittills och då återgår man lätt till ett tidigare beteende. Givetvis är det även viktigt att de lagliga alternativen fortsätter att bli bättre i form av utbud, gränssnitt, villkor. Spotify visar att det går att lansera lagliga tjänster som folk använder. Lagstiftningen ger bättre förutsättningar för att lansera och driva lagliga tjänster framgångsrikt. Om det inte blir tydliga utfall i rättsprocesserna (till innehållsägarnas fördel) blir det nog väldigt problematiskt, då ökar nog den olagliga fildelningen igen.

0

Kommentarer

Kommentera artikeln