Ekström, Netopia och Google-koden

För er som inte kunde vara med: tisdagens författarkväll med Andreas Ekström, aktuell med Google-koden, utvecklades till ett samtal mer än ett föredrag. Det var engagerade och initierade frågor från publiken och eftertänksamma svar från Ekström. Fnissigast var Googles Bond-skurkliknande planer på en flytande ark med servrar som drivs med vågkraft helt oberoende av andra parter. Mest överraskande var nog uppgiften om att Google har motsvarande 200 miljarder kronor i kassan enligt senaste kvartalsrapporten (cirka en sjättedel av Sveriges statsbudget!), vilket Ekström beskriver som att ”pengar är som en naturresurs för Google. De skulle lätt kunna sluta jobba och avlöna alla 20 000 anställda bara med räntan!” Vilket annat företag kan passa på den beskrivningen? Det närmaste är väl någon oljestat. En annan intressant sak var storyn om hur boken blev till. Ekström skrev ett kapitel om mecenatkultur i antologin Gratis – om kvalitet, pengar och skapandets villkor www.bokengratis.se (som jag redigerade och som kom ut på Volante förlag i september i fjol), där han diskuterade hur donationsekonomin förändrar relationen mellan kreatör och publik. I arbetet med Google-koden testade Ekström idén i praktiken och lät sina fans donera valfritt belopp för att han skulle kunna vara tjänstledig från sitt jobb som kulturjournalist på Sydsvenskan. En särskilt stor donation i form av ett nyinrättat stipendium (med glimten i ögat) blev viktigast. Verkar som att long tail-diskussionen går att tillämpa även på donationsekonomin, med samma diskussion om mest pengar finns i huvudet eller svansen (se Chris Andersons diskussioner http://hbr.org/2008/07/should-you-invest-in-the-long-tail/ar/1 med Harvard-professorn Anita Elberse!).
Tack till Andreas Ekström och till publiken!

0

Kommentarer

Kommentera artikeln