Netopia i SVT Rapport och Svenska Dagbladet

I veckan presenterar Netopia en undersökning om de internetbaserade innehållstjänsterna. SVT Rapport har hunnit göra inslag (cirka 7 min in i sändningen), med vinkeln att nättjänsterna omsätter tre miljarder i Sverige och sysselsätter 11 000 och företagen ser ljust på framtiden om den illegala konkurrensen kan mötas. Svenska Dagbladet konstaterar att de tillfrågade företagen tycker att det politiska intresset för internetfrågorna är litet och att infrastrukturaktörerna är en dold maktfaktor. Mer detaljer om undersökningen inom kort här på Netopia.

17

Kommentarer

  1. […] Netopia, med Per Strömbäck i spetsen, har beställt en enkätundersökning som internetbaserade innehållstjänster. Tråkigt nog har man valt att inte publicera i sin helhet. Jag vet inte varför. Kanske för att det skulle gå som sist när Per Strömbäck länkade till en undersökning vars slutsats var tvärt emot den han själv påstod att det var. Nåväl, lite siffror får vi i alla fall genom Rapports inslag om saken: […]

  2. Per i Svd:
    ”Bara för att samhället inte reglerar internet med lagar så innebär det inte att nätet är fritt från reglering. Istället finns det andra aktörer som står för regleringen och som har inflytande över vad som är möjligt och tillåtet, och vem som kan göra vad. Och då handlar det inte om demokratiska institutioner vi har insyn över. ”

    Samma gamla mantra igen. Menar du att det inte finns några lagar som gäller på internet? Toksvammel.

    Och så precis som Anna Troberg skriver, har ni någon anledning att oroa er för privat och ickekommersiell fildelning när branschen ökar så där explosionsartat?

    • Per Strömbäck

      Lessig: samma syfte kan med andra förutsättningar behöva helt andra medel. Argumentet ”samma lagar” är en dimridå, det är uppenbart att många lagar (hets, förtal, upphovsrätt mm) i praktiken är satta ur spel på nätet. De analoga metoderna räcker dåligt för att upprätthålla dessa. Då måste frågan ställas med vilka andra medel dessa syften kan uppfyllas.

      • ”Då måste frågan ställas med vilka andra medel dessa syften kan uppfyllas. ”

        Det här är den metod som finns idag: polisanmälan, utredning, rättegång, dom. Så ser det ut i ett rättssamhälle. Men du menar att vi ska ha någon annan metod? Det vore otroligt intressant om du kunde ge några detaljer om hur du tycker denna alternativa metod skulle se ut!

      • Allvarligt, finns det nån diskrepans?
        Vilka resurser läggs ner, vilka integritetskrävande uppgifter kan begäras ut om någon ringer ett anonymt telefonsamtal och kränker någon (att jämföra med att någon skriver nedsättande kommentarer i någons blogg)? Om några förtalar en annan ute på krogen (att jämföra med att folk skriver kränkande eller hotfulla inlägg i en FB-grupp)? Om någon kopierar en dvd-skiva åt sin kompis (att jämföra med om du fildelar en film av en kompis)?
        Sanningen är den att dessa brott snarare beivras flitigare om de utförs på nätet, just eftersom man lämnar digitala spår.

  3. Scary Devil Monastery

    Vad SvD tar upp är en intressant fråga över andra.
    ”Bara för att samhället inte reglerar internet med lagar så innebär det inte att nätet är fritt från reglering. Istället finns det andra aktörer som står för regleringen och som har inflytande över vad som är möjligt och tillåtet, och vem som kan göra vad. Och då handlar det inte om demokratiska institutioner vi har insyn över.”

    Det här är ett explosivt uttalande som är öppet för feltolkning. Internet som fenomen är förvisso beroende på hårdvarustandard och de olika protokoll som anammats och anpassats av industri.

    Dock finns en massiv självreglering här i det att de försök som skett att implementera en standard som begränsar internets funktionalitet alltid har fallit platt till marken. En dator är ett multiverktyg, och varje förändring som kraftigt begränsar det alla hemanvändare eller företag potentiellt kan använda den till har varit jämställt med en krigsförklaring mot den konsumentbas som utgör grunden för hårdvaruföretagen. Den tillverkare av kretskort som börjar articifiellt begränsa sina produkters kapacitet kommer att gå i konkurs veckan efter.

    De företag som har mest praktisk makt över reglering av nätet idag är förmodligen de som driver de stora sökmotorerna – de som står för indexeringen av 90-95% av de adresser som finns. Här hittar man de stora problemen då lagen som den är skriven idag i många länder förutsätter ”safe harbor”-provisioner som ställer omöjliga krav. Även här är det företagen själva som utövar massivt tryck mot reglering då deras konkurrenskraft består av att inte begränsa det utbud eller de möjligheter som kundkretsen efterfrågar.

    Det är alltså inte hårdvaruföretagen med makten att genomföra dessa odemokratiska regleringar man tydligen ser. Så var kommer trycket på reglering ifrån då?

    Det så kallade ”barnporrfiltret” är ett bra exempel på mindre lyckade föresatser här. Det filtrerar förvånansvärt litet barnporr och förvånansvärt mycket annat, hindrar enbart de som redan från början inte är intresserade av att hitta det som finns på listan…och grundar sig på en filterlista som är hemligstämplad och synnerligen utom demokratisk kontroll och översyn.
    Och en metod man nu vill ha på EU-nivå, där intressenter genast har tagit upp vad annat än barnporr borde föras upp som tabubelagt ämne. Spanien, Portugal, och Irland ser gärna bortfiltrering av abortrådgivning, England har idéer om ”terroristprat”, stora delar av östeuropa, ledda av litauen förespråkar att frågor om homosexualitet skall bort från de synliga delarna av internet. Med mera.

    Liknande metoder finns i Kina där man förvisso inte hindrar IT-kunnig kinesisk medborgare från att uttrycka regimkritik eller surfa porr…men däremot har lyckats förvånansvärt väl med att hemlighålla massakern vid den himmelska fridens torg för ”vanlig” kinesisk Svensson. Sju veckors demonstration av en miljon människor och tusentals dödade av kinesiska armén är fakta ett fåtal IT-kunniga och akademiker förunnat i Kina idag.

    Får stater som de vill, både i Sverige och i EU så får vi ett internet styrt av en polsk riksdag där varje enskild person med något att kämpa mot har fullständig vetorätt över vad som får talas om eller ej. En perfekt och allt övergripande censur.

    Hos hårdvaruleverantörer eller de stora sökmotorerna finns inget intresse att ”reglera” internet. De kraven ställs oftast av politiker utan kompetens eller insikt, alternativt av branscher som i dagens läger är att jämställa med det gamla grovsmedsskrået eller textilvävarna vad gäller deras plats på marknaden.

    Svaret på hela frågan är enkel. Nätneutralitet och principen ”mere conduit” (på ren svenska, ”budbärarimmuniteten”) måste upprätthållas. Alternativen leder alla förr eller senare till sax mot kabel vad gäller internet som fenomen.

    • Hear, hear!
      Men Per och hans likar tycker nätneutraliteten är inte mer än ”en intressant tanke” och något man lätt kan offra för att deras bransch kanske skulle kunna växa ännu lite mer explosionsartat.

      • Per Strömbäck

        @Rob: Nej för att det är ett samhällsintresse att demokrati och rättssäkerhet gäller även på internet.
        @Scary: Jag läser din (intressanta!) kommentar som att infrastrukturaktörerna kämpar emot reglering för att själva kunna bestämma reglerna. Det är samma sak som jag säger.

        • Per: Då läser du Scarys kommentar med extremt skumma glasögon. Infrastrukturaktörerna kämpar inte emot reglering för att kunna hantera trafiken för några dunkla egna syften, som du verkar ha fått för dig. De vill stå för mere conduit, vilket är precis vad deras kunder efterfrågar.

        • @Per: ”Nej för att det är ett samhällsintresse att demokrati och rättssäkerhet gäller även på internet.”

          Och demokrati främjar man bäst med censur?

  4. Visste du att samma lagar som gäller på gatan, också gäller på internet? http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/lagar-regler-om-internet.html

  5. SvD konstaterar ingenting Per, du skriver försåtligt, var rädd om språket, det kan vara det enda du kommer att ha kvar.
    Netopias ”undersökning” konstaterar konstaterar däremot vad dom önskade……….

  6. Scary Devil Monastery

    @Per

    ”@Scary: Jag läser din (intressanta!) kommentar som att infrastrukturaktörerna kämpar emot reglering för att själva kunna bestämma reglerna. Det är samma sak som jag säger.”

    Nej, Per. Poängen är att leverantörer av hårdvara och de organisationer som idag har ett kommersiellt intresse på nätet vill inte reglera någonting då det finns enorm overhead i just reglering. Det lyfter jag som ett för en gångs skull positivt utslag av marknaden. Konsumentmakten har gång på gång förhindrat, ytterst effektivt, alla sådana försök.

    Intel vill tillverka chip som fungerar bättre än konkurrent, Ericsson vill lägga fiber snabbare och billigare än konkurrenten, Google vill helst slippa att ha tusentals anställda enbart sysselsatta med förhandscensur av det material som indexeras.

    Problemet som jag framställer det är att specialintressen utan någon demokratisk förankring agerar politiskt för att framtvinga reglering på nätet som vi inte har i verkliga livet.

    Vissa leverantörer av infrastruktur har börjat tumma på skiljelinjen mellan mere conduit och tjänsteleverantör. Och det skall de helt enkelt ödmjukast ge f-n i.

    Nätneutralitet är den garant vi har att demokrati skall få verka på nätet. Inget annat. Som det är på väg nu är det stora hotet mot friheten på nätet inkompetenta censurivrare bland politiker och lobbyister. Alltså.

    Den lagstiftning som krävs är att nätneutraliteten måste upprätthållas hårdare. De leverantörer av infrastruktur som påbörjat tjänsteleveranser skall och bör göras medvetna om att de underligger samma regler som övriga infrastruktursleverantörer. Det vill säga att med deras verksamhet finns det extrema krav gällande kundernas privattrafik.

Kommentera artikeln