De svenska nättjänsterna och politiken

Netopias rapport Den svenska nätmarknaden som publicerades igår har fått mycket uppmärksamhet (se tidigare blogginlägg för länkar). Det är en enkät som besvarats av de svenska internetbaserade innehållstjänsterna, förutom t ex film, musik och dataspel, även programvara (som är den största kategorin räknat i omsättning), nättidningar, böcker, sjökort, dokumentmallar, språkkurser mm. Innehållsdistribution på nätet har ofta omtalats som något som kommer framöver, men Netopias undersökning visar att detta är en stor och växande marknad redan idag, aktörerna uppskattar själva antalet sysselsatta till 11 000 och sammanlagd försäljning i Sverige till tre miljarder kronor.

Idag skriver europaparlamentarikern Cecilia Wikström (Fp) i Sydsvenskan att upphovsrätterna i Europa bör slås ihop för att skapa en europeisk marknad för innehåll, vilket i sig är ett intressant förslag. Wikström tar musik som exempel och framhåller vikten av lagliga tjänster. Men Netopias undersökning Den svenska nätmarknaden visar att det inte är tjänsterna som saknas, utan att det är den illegala konkurrensen som håller tillbaka deras utveckling. En viktig slutsats, som särskilt understryks av flera respondenters öppna svar, är att samhället behöver vidta åtgärder mot olaglig distribution.

Imorse svarade Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin på frågor i SVT:s God morgon Sverige och fick bland annat frågan om vad hon tycker om Ipred. S-ledaren svarade att den inte hjälpt ”låtskrivare” att få betalt och inte heller fungerat mot olovlig kommersiell spridning. Man kan förvisso invända att det är för tidigt att säga innan Ephone-fallet slutligt avgjorts i Högsta domstolen, men Netopias fråga till Mona Sahlin är vad hon tycker ska göras istället. Socialdemokraterna går till val på jobbfrågan och i Netopias undersökning är det tydligt många nya jobb kan finnas inom innehållssektorn på nätet. Hur ser S-politiken för jobben på nätet ut?

31

Kommentarer

  1. ”Men Netopias undersökning Den svenska nätmarknaden visar att det inte är tjänsterna som saknas, utan att det är den illegala konkurrensen som håller tillbaka deras utveckling. En viktig slutsats, som särskilt understryks av flera respondenters öppna svar, är att samhället behöver vidta åtgärder mot olaglig distribution.”

    Som jag skrivit tidigare är det ingen hemlighet att innehållsproducenter fått för sig att olovlig fildelning är ett problem. Men all empiri och forskning visar att den inte är det. Problemet behöver inte lösas eftersom det inte finns någon problem.

    På en tidigare uppmaning att producera en enda referens till seriös forskning som stödjer din hypotes om att ”illegala konkurrensen håller tillbaka utvecklingen” så har du passat. Du fortsätter upprepa påståendet att ”det måste vara så eftersom de jag intervjuade i min rapport påstår att det är så”. Det duger inte. Att någon tror och tycker en massa saker är ingen bra grund för politiska beslut. I en sån här viktig fråga måste man åtminstone ha empiri och seriös forskning i ryggen innan man börjar införa en massa regleringar som inskränker grundläggande demokratiska rättigheter som rätten till privat och förtrolig kommunikation, brevhemlighet, meddelarsskydd, rätten till frihet från förhandscensur. oskuldpresumtion och så vidare.

    ”Hur ser S-politiken för jobben på nätet ut?”

    Förhoppningsvis består den inte av förslag på övervakning, filtrering, avstängning och censur. Eller för den delen mer vansinninga och rättsosäkra lagar i stil med IPRED.

    En intressant fråga är dock den här, Per: Hur tycker du att politiken borde se ut. Vad är det för konkreta åtgärder som du efterfrågar.

    • Hej Martin – du tycker att den forskning jag presenterar är dålig, jag tycker att den forskning du presenterar är dålig. Du har fel i att ”all empiri” visar att olaglig fildelning inte är något problem. Empirin för de företag som svarat i Netopias undersökning är väldig tydlig. Men den synpunkten dömer du ut. Frågan om vilka åtgärder jag efterfrågar har jag ofta svarat på: jag vet inte säkert, Netopia är till för att ta reda på det.

      • @Per:
        tycker du verkligen att rapporten du presenterade tidigare om hur många som skulle förlora jobbet på grund av piratkopiering var bra forskning?
        Och sen underkänner du sånt som gjorts av KTH och USAs regering?

        Du förstår väl att du framstår som väldigt, väldigt vinklad?

      • ”Hej Martin – du tycker att den forskning jag presenterar är dålig, jag tycker att den forskning du presenterar är dålig”

        Per, du har inte presenterat någon forskning. Du verkar inte riktigt förstå vad forskning är om du anser att din egen rapport eller den konsultprodukt som du tidigare presenterat till här på bloggen kvalificerar sig som forskning.

        ”Empirin för de företag som svarat i Netopias undersökning är väldig tydlig. Men den synpunkten dömer du ut.”

        Åsikter är inte empiri. Att personerna i din undersökning uppfattar världen på ett visst sätt betyder inte att de har rätt. Det är hela poängen med forskning, att gå bortom åsikter, uppfattningar och till objektiva fakta.

      • ”Hej Martin – du tycker att den forskning jag presenterar är dålig, jag tycker att den forskning du presenterar är dålig”

        En ytterligare reflektion. Jag har tidigare i kommentarerna refererat till bland annat forskning från KTH, Göteborgs universitet, Harvard och genomgångar av befintlig forskning utförd av Holländska myndigheter och USA:s regering. Detta är enligt dig dålig forskning.

        Själv har du producerat en enkätundersökning där folk i branchen har fått tycka saker. Detta är enligt dig bra forskning.

        Forskning från ledande universitet och sammanställningar som gjorts av myndigheter i två länder, det är dålig forskning. En rapport du skrivit själv, det är bra forskning.

        Jotack…

        • +1

          Jag har frågat trettio kompisar nu, och 100% anser att fildelning inte är ett problem. Sorry Per, men empirin i min undersökning är väldigt tydlig.

  2. Ah, det är så det funkar? Man är ett gäng företag som tycker att fildelning är såpass dåligt att man skapar en sajt för att propagera mot företeelsen. Sen när man märker att man har för lite fakta att stödja sig på så gör man en undersökning där man ställer frågor till sig själva. Sen har man plötsligt empiriska siffror att luta sig mot. Fascinerande!

    • Respondenterna i undersökning finns inom flera olika sektorer, programvara, nättidningar, TV, mm, förutom de som räknas till Netopias sympatisörer. De lagliga tjänsterna nämns ofta som lösningen på hur innehåll ska distribueras på nätet, därför ville Netopia titta närmare på dem och undersöka deras villkor.

      • Forskning om hur piratkopiering påverkar ekonomin måste göras med utgång från piraternas beteende. Du får verkligen ingen empiri på att be företag gissa om hur de påverkas.

        Får jag höfta så misstänker jag att även de andra respondenterna kan räknas till Netopias sympatisörer…

  3. Varför sätter ni inte bara en stor stämpel över hela den här sidan, kanske något i stil med ”Netopia drivs av upphovsrättsindustrin och vi gör allt vi kan för att få till fler galna lagstiftningar”

    • Inte oväntat så ser jag det inte så. Det behövs en bättre diskussion om internetsamhället där fler röster får höras. Utan en bred idédebatt riskerar kommande lagstiftning att bli onödigt problematisk. Netopia försöker bidra till den diskussionen. Läs gärna Netopias manifest, jag är inte ute efter att driva en specifik agenda utan att föra en diskussion med utgångspunkt i en fråga snarare än tvärsäkra svar.

      • Jag har läst manifestet, men oavsett vad du säger så är det uppenbart att du är ute efter hårdare lagstiftningar när det kommer till upphovsrätt och att sidan kategoriskt väljer nyheter och artiklar som publiceras för att stödja upphovsrättsindustrins sida i debatten.

        Bara det faktumet att du ser det som något dåligt att S uttalar sig negativt om IPRED visar väl vilken inställning du har till ”diskussion” kring dessa frågor.

      • Men Per, som jag med flera påpekat så är du ju inte alls intresserad av en diskussion efter som du underkänner allt som förs fram i kommentarerna. Du har inte rubbat din position en millimeter.

  4. ..apropå politiker och framtiden, jag kan inte undgå att beröras den senaste nyheten ang COPYSWEDE och upph.rättens konsekvenser; läs Rasmus Fleischers inlägg:
    http://copyriot.se/2009/02/27/copyswede-och-privatkopieringsersattningen-fragorna-som-maste-stallas/

    • Tack för länken, Kjell! Fleischer är alltid läsvärd, jag tycker det han skriver är ett starkt argument mot t ex de bredbandslicenser som ibland föreslagits. Det är bättre att låta marknadskrafterna driva utvecklingen, självklart med fungerande spelregler.

      • Per, ”fungerande spelregler”, om vi hypotetiskt tog bort från nätet , dina uppdragsgivares spöken dvs allt vad som därifrån betecknas som illegal nedladdning, tycker du då att vi skulle ha ”en fungerande marknad med fungerande spelregler” ? Du kan väl göra dig omaket att tänka till och ge ett svar.

  5. Tycker du lyfter fram ett bra perspektiv Per, märkligt att jobben och vettigt skydd mot illegala aktörer glöms bort just när det kommer till den digitala sektorn

  6. Per: off topic, men det finns väldigt många äldre blogginlägg där du gärna får gå in och bemöta kommentarerna. Känns som man får skriva samma saker varje gång du bloggat eftersom du inte tar nån hänsyn till invändningar eller frågor.

    • helt rätt Rob, ett av problemen är att att det finns ingen som kan bistå Per, underligt nog tycker jag, varför ingen med Pers åsikter önskar komma till tals, han har ju stora organisationer bakom sig, kanske ngn från Copyswede, antipiratbyrån (Pontén) eller Ifpi (WERNER) kunde lägga ut texten.

  7. det här är Pers egen version av svenska spelmarknaden så vad är problemet?

    I lördags (27 mars) publicerade Dagens Nyheter en artikel med rubriken Spelundret får vänta, där bland annat Umeå-forskaren Ulf Sandqvist påstår att det inte finns något svenskt spelunder. Tyvärr finns inte artikeln på DN:s hemsida, så jag kan inte länka till den. Hur som helst, jag känner inte alls igen mig i den beskrivning av branschen som artikeln ger och skickade därför följade lista till reportern:

    De svenska spelutvecklarnas omsättning gick under perioden 1998-2008 från 80 mkr till 1 160 mkr. Dvs upp 1400% på tio år. Hur många andra branscher kan visa en liknande utveckling? Notera att detta är Ulf Sandqvists egna siffror, ur Dataspelsbranschens rapport Spelutvecklarindex 2008.
    Antalet sysselsatta i svenska spelutvecklingsföretag gick under samma tioårsperiod från 150 till 1350, dvs en niodubbling. (Sandqvists siffror igen)
    Battlefield-serien har sålt över 25 miljoner exemplar världen över, vilket gör den till den största svenska kulturexporten sedan Roxette. (Din uppgift om att Battlefield: Bad Company 2 sålt uppemot 20 miljoner stämmer dock inte, BC2 sålde över 2,5 miljoner ex de två första veckorna – en sensation i sig – men siffran 25 miljoner avser hela serien)
    Utöver Battlefield finns dussintals andra svenska titlar som legat på topplistor, vunnit priser, fått höga betyg och sålt stora upplagor världen över.
    Stockholm-Uppsala är den näst största spelutvecklarregionen i Europa efter London, sett till antal sysselsatta, omsättning, antal företag mm.
    De omtalade Arn-filmerna hade en budget på 200 miljoner kronor för två långfilmer och en TV-serie, störst någonsin i svensk film. Samtidigt pågår minst fem spelutvecklingsprojekt i Sverige med budget över 100 mkr. Det som är en historisk händelse i filmvärlden är vardagsmat för svenska dataspel.
    Det stämmer som Sandqvist påstår att USA, Japan, Kanada, Sydkorea och England (eg. Storbritannien) är större spelexportörer än Sverige. Gemensamt för dessa länder är att de har 5-40 gånger så stor befolkning som Sverige, så jämförelsen haltar. Sverige är dock omedelbart efter dessa och står för större spelexport än länder som Tyskland, Spanien och sannolikt även Frankrike.
    Sverige är ett av cirka tio länder i världen som producerar s k AAA-titlar, dvs spel som når topplistorna, har budget i 100-miljonersklassen och förmåga att sälja miljonupplagor
    Det svenska musikundret kulminerade 2003, då såldes skivor av svenska artister för sammanlagt cirka 640 miljoner kronor i utlandet. Samma år såldes en enda titel (Battlefield 1942) för totalt cirka 960 miljoner kronor, dvs 50% mer.
    2008 var fler titlar från Sverige nominerade till brittiska BAFTA (motsvarigheten till Oscar) än något annat europeiskt land förutom Storbritannien.
    Om inte allt detta räcker för att kalla svensk spelexport för ”under” så måste frågan ställas: vad krävs då?

    • Nämen Kjell, du vet att utan fildelningen hade denna miljardboom omsatt ääääääännu lite mer.

      Det är ett fruktansvärt problem i samma ballpark som i South Park-avsnittet där fildelningen hindrar Lars Ulrich från att köpa en guildtrampolin till sin swimmingpool. Eller åtminstone tvingar honom att vänta ett par veckor längre för att ha råd.

      • Per Strömbäck

        @Wotan. Exakt så. Varför ska vi sälja plastskivor 2010? Det är jättekonstigt, vad är det för mening med att sälja digtalt innehåll på fysiska format när det finns internet? Ändå är bara 10% av dataspelsförsäljningen digital.

    • Yes, jämför texten om spelundret med Pers domedagstexter kring ”1.2 miljoner jobb hotas”-artikeln. http://www.netopia.se/2010/03/18/piratdistribution-kan-kosta-12-miljoner-jobbet/

      ”Vidare att sektorn förlorade 10 miljarder Euro och 185 000(!) arbetstillfällen bara under 2008 på grund av piratdistribution, främst digital. Om utvecklingen fortsätter kommer 1,2 miljoner arbetstillfällen att ha försvunnit 2015. Det är skrämmande siffror, tillverkningsindustrins kris bleknar i jämförelse med den tysta undergång som det här innebär.”

      Det verkar som om sanningen går att tweaka ganska rejält beroende på om man vill slå sig för bröstet eller framstå som att man kämpar tappert i motvind av orkanstyrka.

  8. …ngt som säkert grämer Per och hans bransch är att dom inte får en spänn från copyswede pga av att det är inte tillåtet att kopiera ett dataspel ens till egen dator som backup, detta medför att det inte finns några” fiktiva uteblivna intäkter” till skillnad mot musikindustrin där det för privat bruk är tillåtet att dela med sig alltså ”eventuellt uteblivna intäkter”, skall man skratta eller gråta?

  9. Att lösa upp den knut som den nationella upphovsrätten har skapat i dagens digitala värld är naturligtvis långt ifrån enkelt. Det pågår vissa trevande försök med att ta fram så kallade multiterritoriella licenser, men arbetet går alldeles för långsamt och har inte förmått leverera de enkla lösningar som skulle kunna leda till en fungerande inre marknad också för digital musik i Europa. En lösning som fler och fler av oss fastnar för är därför mer genomgripande och radikal: en gemensam bindande lagstiftning på upphovsrättsområdet där rättigheter förhandlas för hela unionen.

    Jag inser att en sådan reform vore tidskrävande att ro i land med många problem att lösa längs vägen. Det skulle dock inte vara första gången i historien något liknande skedde. Både i USA:s tidiga historia och vid Tysklands återförening ersattes delstaternas upphovsrättslagstiftningar av en federal lagstiftning.
    ” En viktig slutsats, som särskilt understryks av flera respondenters öppna svar, är att samhället behöver vidta åtgärder mot olaglig distribution.”
    Per, ditt påstående är inte Cecilias slutsats, tvärtom visar hon på att flera tjänster skulle sjösättas pga nuvarande upp.h.rättssystem, alltså ej den s.k. fildelningen.
    Det är helt enkelt inte rimligt att det i dagens digitala samhälle skall vara förenat med näst intill oöverstigliga hinder att lagligt sprida musik över internet. Klarar inte marknaden av att mycket snart lösa problemen med attraktiva licenser som gäller i hela Europa så måste vi överväga en enhetlig europeisk upphovsrättslagstiftning.

    Cecilia Wikström

  10. förtydligande från ovan, det kan bli så när man är både redaktör och redigerare;
    Per says;” en viktig slutsats, som särskilt understryks av flera respondenters öppna svar, är att samhället behöver vidta åtgärder mot olaglig distribution.”
    Per, ditt påstående är inte Cecilias slutsats, tvärtom visar hon på att flera tjänster skulle ha sjösättas om inte nuvarande upp.h.rättssystem gällde, alltså ej pga den s.k. fildelningen.
    ..och avslutningsvis;
    Det är helt enkelt inte rimligt att det i dagens digitala samhälle skall vara förenat med näst intill oöverstigliga hinder att lagligt sprida musik över internet. Klarar inte marknaden av att mycket snart lösa problemen med attraktiva licenser som gäller i hela Europa så måste vi överväga en enhetlig europeisk upphovsrättslagstiftning.
    Cecilia Wikström

  11. Scary Devil Monastery

    @Per

    ”Den svenska nätmarknaden visar att det inte är tjänsterna som saknas, utan att det är den illegala konkurrensen som håller tillbaka deras utveckling.”

    En tanke slår mig – under förra århundradet blev tusentals och åter tusentals med textilvävare av med sina arbeten på grund av den konkurrens de utsattes för som direkt grund av tekniken.

    I dag finns på marknaden utrymme för tusentals fler arbeten – förutsatt att tekniken fråntages marknaden. Det är den reélla effekten, då krutet hittils inte lagts i tillnärmelsevis tillräckligt hög grad på att erbjuda marknaden konkurrenskraftiga alternativ.

    Case in point, Det går alldeles utmärkt för Valve Games, och de har inte känt sig hotade av piratkopiering nämnvärt – detta då de förser sin kundbas med det kunderna vill ha.

    De där arbetena som man talar om existerar inte förrän marknaden tillåter det, och arbetena kommer uppstå av sig självt om de aktörer som ger sig in på marknaden anpassar sig efter de rådande förhållandena.

    Men om jag ställer orimliga krav – som undermåliga produkter till groteska överpriser och utan kundsupport – så är det klart att jag då räknat med en möjlighet att expandera och anställa som inte verkligheten backar upp.

Kommentera artikeln