Dagens nyhetsskörd

Intressanta nyheter ur Netopias perspektiv denna måndag. Till att börja med domen i Swetorrents-fallet som gick filmskaparnas väg. Nästa steg är alltså att teleoperatören – i det här fallet Telia – lämnar ut abonnentuppgifterna så att rättighetshavarna kan inleda en civilrättslig process. Återstår att se om Telia överklagar till HD. Det som verkligen avgör Ipred-lagens tillämpning är dock inte det här fallet, utan Ephone-fallet (ftp-servern med tusentals ljudböcker) som prövas i Högsta domstolen inom kort. Även här är det förresten Telia som kan tvingas lämna ut uppgifter, om HD-domen faller till bokförlagens fördel. Tidigare instanser dömde först till rättighetsägarnas fördel, sedan till teleoperatörens. HD:s avgörande i det här fallet kommer att få stor betydelse för hur lagen kan tillämpas, lagstiftaren räknade med hundratals anmälningar varje år men hittills är det bara en handfull fall trots att det gått ett helt år. Det behövs alltså ett klargörande bland annat om vilka bevis som krävs för att användaruppgifter ska lämnas ut. Spännande som en Beck-film, läs gärna Beck-producenten Tomas Michaelssons kommentar till domen här intill.

En ny undersökning om fildelningens konsekvenser för nöjesbranscherna presenterades av några nederländska forskare . Tyvärr samma tankefel som i flera andra studier: man konstaterar att de som laddar ner musik också köper musik och drar slutsatsen att nedladdningen leder till köp. Men det säger ju inget om orsakssambandet, bara att den som är intresserad av musik tar del av den på olika sätt. Grundläggande vetenskapsteori, första fempoängskursen. Om man bara är intresserad av innebandy kommer man varken att köpa eller pirata musik. Läs gärna Netopia-bekante fildelningsforskaren Daniel Johanssons kommentar på Nyhetskanalen om den här studien i förhållande till andra på samma tema.

29

Kommentarer

  1. Men om man är intresserad av musik/film och plötsligt inte kan fildela kommer man lägga sjukt mycket mer pengar på DVDs och CD-skivor? Det, om något är ett tankefel.

    För mig och i princip alla jag känner som har ett filmintresse fungerar det så här: man går på bio då och då, ser nedladdad film slentrianmässigt och köper det man gillar på dvd/bluray, gärna director’s cuts eller special editions.
    Skulle aldrig i livet köpa en osedd film till fullpris på dvd/bluray, men fildelandet har gjort att jag nu äger åtminstone 500-600 filmer på original.

    Räkna gärna på svinn, eller konverteringsgraden för hur mycket branschen förlorar på mitt och mina vänners fildelande. Där har du iaf ett exempel ur verkligheten på orsakssambandet – inget tankefel överhuvudtaget.

    Och när det gäller Swetorrentsdomen skriver jag samma fråga som i kommentarerna till intervjun med Michaelsson:
    Per Strömbäck: Jag tar för givet att du tycker utfallet i hovrätten är positivt. I så fall, tycker du att Swetorrents begått ett brott? Vilket? Ska den som utan vinstintresse upplåter en plattform som kan användas för både legala och illegala aktiviteter tvingas vara ansvarig för andras aktivitet på plattformen?

    • Och ja just det, för att stilla mitt musikintresse betalar jag för Spotify Premium. Trots att all musik finns tillgänglig gratis om jag fildelar istället. Kan ni tänka er?

      • Per Strömbäck

        Ser inte att vi säger emot varandra här, jag konstaterar att studien inte visar att fildelning leder till ökad laglig konsumtion, bara att dessa är konsekvenser av intresset för film/musik/you name it. Det stämmer med din beskrivning av medievanorna. Ang Swetorrents, se mitt svar i kommentarerna till Michaelsson-intervjun.

        • Schkeptiska jag

          Visar den på minskad konsumption då?

        • Per: Det jag menade var att du direkt konstaterade att det var tankefel i den här studien, men i studier som stöder din branschs teorier så köper du glatt en koppling mellan fildelning och minskade intäkter baserat på företags gissningar eller fullständigt galna formler och konverteringsgrader.

          Du brukar också säga att det är ”piraternas önskedröm” att fildelning leder till ökad försäljning. Här visar jag ett verkligt exempel på när det faktiskt är så.

          Förresten, rapportens upphovsmän säger själv att man inte ska dra några slutsatser om orsak och verkan, bara att de flesta som fildelar även handlar lagligt.

        • Håller med om att man varken kan slå fast ”piratdistribution leder till ökad försäljning” eller ”varje piratat exemplar är ett förlorat sålt”. Sanningen ligger någonstans mellan de två, fortsatt forskning kommer förhoppningsvis att ge klarare besked. Men det första är piraternas önskedröm, i praktiken är ett piratat exemplar (oftast) en förlorad POTENTIELL kund eftersom man sällan köper det man redan har laddat ner olagligt. Se även Jaron Laniers resonemang om ”artificial scarcities” som det ekonomiska systemet bygger på, om man hackar sig in på internetbanken och lägger till pengar på sitt bankkonto så rasar systemet samman.

        • Per: Har du ens läst det jag skrev? Testa igen. Jag köper BARA sånt jag vet är bra, dvs sånt jag redan har via fildelning. Skulle aldrig falla mig in att köpa grisen i säcken, t ex en Bluray för 259 :- och så visar sig filmen vara skit.
          Ingen pirat-önskedröm, utan i mitt och många jag känners fall en verklighet alltså.

          Men jag vet att alla inte har samma beteende som jag, och säkert stämmer som du säger att sanningen ligger nånstans mellan de ytterligheterna. Kanske rent av att fildelningen varken ger plus eller minus i några kassor? Frågan är då, innan vi har något annat än gissningar att gå på, ska vi verkligen lagstifta/filtrera/stänga av/censurera/inskränka/kränka internetanvändarna och deras vanor? Jag säger nej. Du säger ja.

          Du kan hursomhelst inte jämföra en ”förlorad eventuell potentiell intäkt” (som i mitt fall är en VUNNEN intäkt pga fildelning) med ett hackning av ett bankkonto, det är ju bara löjligt.

  2. Scary Devil Monastery

    @Wotan

    Nej, jag tror inte att de tänker efter.

    Det är litet sorgligt att se en hel industri springa efter skeppet som redan gått på det här sättet. Allt eftersom tekniken utvecklas vidare bröstar de sig över att ha vunnit segrar på slagfält som sedan länge övergetts.

    Swetorrents och TPB är klara exempel. Då nutida bittorrent gör bruk av DHC och därmed inte längre är beroende av centraliserad tracker utfärdar man domar mot sedan länge övergedd obsolet teknologi. Det spelar idag ingen roll alls om varje BT-site går under då materialet är lika tillgängligt ändå.

    Sårbarheten i fall som swetorrents och TPB är alltså redan åtgärdad vad fildelningen anbelangar. Framöver förflyttar man nu fokus helt bort från fildelning via enstaka knutpunkter och över till en modell där varje enskild användare i och med uppkoppling blir en anonym pusselbit i nätverket som hanterar informationsutbytet. TOR/Privoxy/Freenet (numer obsoleta) var de första trevande stegen på den vägen.

    Per talar i tidigare inlägg om ”symbolvärden” i dessa domar, vilket är som att hävda en stor seger genom att i dagsläge åka till Poltava och plantera en svensk flagga i backen. Symbol för vad då? Inkompetens och Aktersegling?

    • Per Strömbäck

      Symbolvärdet är att samhället visar att kreatörernas arbete är värt något, så tolkar jag Michaelsson. Har jag skrivit om symbolvärdet? Håller i övrigt med dig om att lagstiftarens instrument är trubbiga i förhållande till teknikutvecklingen. Jaron Lanier beklagar att de som förstår tekniken pekar finger åt innehållsskaparna och säger åt dem att hitta på sina egna lösningar. Men det är teknikexperterna som kan bidra till lösningar, innehållsproducenterna är bra på att – tada! – producera innehåll. Tänk om TPB hade sträckt ut en hand till rättighetsägarna istället för att skriva (iofs underhållande) hånfullheter. Tanken svindlar.

      • Schkeptiska jag

        Symbolvärdet för mig är att de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna så som de skrivits av FN och EU inte är värda papperet de är skrivna på när storbolagen gnäller.

        Ni tjatar om kreatörernas rättigheter men sänker gladeligen alla möjligheter för de som väljer att sprida sina alster gratis. Bråket mellan Copyswede och kabeltvbolagen visar klart på hur sinnesrubbad dagens UHR faktiskt är och hur giriga dina uppdragsgivare är.

        • Storbolagen är teleoperatörer, Google m fl, inte innehållsproducenterna. Det där har vi diskuterat tidigare. Mänskliga rättigheter omfattar även upphovsrätt. Copyswede vs kabel-TV-bolagen-fallet är intressant, det är klart att det finns problem med upphovsrätten men det betyder inte att upphovsrätten i sig är dålig. Kasta inte ut barnet med badvattnet, som man brukar säga.

      • ”Tanken svindlar”
        Well, tänk om rättighetsägarna sträckt ut en hand till TPB istället för att inleda kontakten med att försöka skrämmas med stämningar?
        De innehållsleverantörer som på eget bevåg använt TPB som distributionskanal (Timbuktu, Unni Drougge, Nine Inch Nails etc) har då inte mötts av hånfullheter.

        Och sen är det faktiskt så att tekniklösningar är beroende av innehåll för att lyckas, men innehållsbranschen är notoriskt motvilliga till att dela med sig av sitt innehåll till tjänster de inte kan kontrollera till 100%. Det vet du mycket väl. Jag kan programmera världens bästa tjänst för att streama film och tv-serier blixtsnabbt i HD mot betalning, men tror du verkligen att innehållsleverantörerna skulle dela med sig av sitt material? Tja, kanske skulle jag få streama Eddie Murphy-rullen The Golden Child från 1986 (låg länge i topp på Voddlers lista över mest sedda rullar, vilket säger en del om utbudet). I andra fall skulle de se min tjänst som ett hot mot deras andra inkomstkällor.

        Precis som Ganejev på Bredbandsbolaget säger, det krävs initiativ från innehållsleverantörerna för att få till bra tjänster. Och så klart en bra prissättning, en digital kopia ska självklart inte vara dyrare än eller ens lika dyr som en fysisk.

        • Ja, det är klart att det är hönan och ägget. Alla parter måste bjuda till för att komma framåt. Jag försöker dra mitt strå till stacken, ibland lyckas det.

        • Well Per, man bjuder inte till genom att förespråka filtrering, avstängning eller rättsprocesser mot sina kunder. Om du inte har märkt det så är det precis vad dina uppdragsgivare pysslar med.

  3. Det här kan man och bör man oroa sig för, jag tycker inte Pers bransch tar det ansvar man borde, sånt här kostar samhället miljarder. Men den takt spelbranschen växer kommer det inte att klinga av, man blir orolig för sina barnen pga våldet och pornografin i spelen.
    http://www.dn.se/blogg/fragainsidan/

    • Per Strömbäck

      Pornografi i dataspel är mycket ovanligt, men våld förekommer. Viktigt att komma ihåg att många dataspel inte är avsedda för barn. Branschen driver ett omfattande informationsarbete med PEGI-märkningen (www.pegi.info) som alla lagligt distribuerade spel är märkta med. Se där, ytterligare ett skäl för alla oroliga föräldrar att inte låta barnen spela olagligt nedladdade spel. Dataspelsberoende existerar inte, forskningen avvisar den diagnosen. Läs mer på http://www.dataspelsbranschen.se/blogg/2010/5/5/svenska-ungdomar-frihetsberoevas-utan-vetenskapligt-stoed.aspx

      • Schkeptiska jag

        Och varför skulle inte den typen av spelberoende kunna finnas? Logiken och förnuftet säger att samma belöningssytem i hjärnan aktiveras oavsett om det är DOOM eller Texas Holdem.

      • Precis som Scheptiska jag säger, just DATAspelsberoende kanske inte finns som benämning, men det är ju självklart att om man kan bli spelberoende av poker eller V75 kan man bli det av World of Warcraft.

        Sen, tror du en märkning har någon avgörande betydelse även om det är via lagliga kanaler? Såg du aldrig nån ”från 15 år”-film när du var liten?

        • Per: ”jo, jag såg barnförbjuden film som liten, det var piratkopierade VHS:er”

          Ah, så lämpligt, då kan vi dra in lite mer moral i debatten också.

          Själv såg jag också barnförbjuden film när jag var liten. Dock var det endast i undantagsfall som det var piratkopior (ingen jag kände hade två vhs-spelare). Ibland var det föräldrarna som hyrde åt oss, ibland hyrde vi själv, men allra oftast så gick filmerna på TV.

      • Det här är vetenskapens svar på hur du kan ta dig ut ur ditt spelberoende, egentligen borde dataspelsbranschen vara med och betala för vården av alla missbrukare, typ alkoholskatten.

        ”Svar: Hej! Du vill bryta den onda cirkeln och minska ditt dataspelande, som ställer till det för dig på olika sätt. Du är inte ensam om detta problem. Mycket pekar på upp till 40 000 svenskar är beroende av dataspel. Om du kan spela kontrollerat eller inte beror på om du har utvecklat ett spelberoende eller ej. Ett bra tecken är att du känner att det finns andra saker än bara spel som fortfarande intresserar och roar dig. Du kan läsa mer om vilka tecken på spelberoende som du ska vara observant på här http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och- rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Spelberoende/ ”

      • Det här är vetenskapens svar på hur du kan ta dig ut ur ditt spelberoende, egentligen borde dataspelsbranschen vara med och betala för vården av alla missbrukare, typ alkoholskatten.
        ”Svar: Hej! Du vill bryta den onda cirkeln och minska ditt dataspelande, som ställer till det för dig på olika sätt. Du är inte ensam om detta problem. Mycket pekar på upp till 40 000 svenskar är beroende av dataspel. Om du kan spela kontrollerat eller inte beror på om du har utvecklat ett spelberoende eller ej. Ett bra tecken är att du känner att det finns andra saker än bara spel som fortfarande intresserar och roar dig. Du kan läsa mer om vilka tecken på spelberoende som du ska vara observant på här

        • Kul att vi fick en debatt om överdrivet spelande här, det var oväntat. Skillnaden mellan V75 och WoW är att det i det senare fallet är den sociala dynamiken som fängslar. Det är verkliga mänskliga relationer i en virtuell värld, det kan inte kallas beroende. Läs gärna Linderoth/Bennerstedt-rapporten ”Att leva i World of Warcraft”, finns som pdf på http://www.medieradet.se.
          @Leif – jo, jag såg barnförbjuden film som liten, det var piratkopierade VHS:er. Klart att systemet inte är perfekt, men för olaglig distribution finns inget system alls. Den som oroar sig för att barn och unga kommer i kontakt med olämpligt material bör vara emot piratdistributionen.

  4. Scary Devil Monastery

    @Per

    ”Den som oroar sig för att barn och unga kommer i kontakt med olämpligt material bör vara emot piratdistributionen.”

    Jag har en metod som fungerar bättre då. Blända barnen från födseln så slipper man att de kan komma i kontakt med gudi obehagliga ting.
    ”Piratkopieringen” konstaterade microsoft i sina egna undersökningar så tidigt som 2005 kommer som fenomen alltid att existera, och underlättas av de kommunikationsmöjligheter som finns. Orsakas samhället som helhet groteska kostnader i att beivra ett fenomen som inte orsakar någon skada så bör fenomenet inte beivras i den graden.

    Påståendet att ”barnen kan råka se porr, eller till och med barnporr, huvaligen” är inget annat än ett cyniskt bruk bruk av mer eller mindre sjuka fenomen som slagträn för andra orsaker.

    • Per Strömbäck

      Jag förespråkar inte att barnen ska skyddas, bara att de som vill skydda sina barn bör fundera på vad det innebär om de laddar ner. Det där med porr har jag väl aldrig sagt?

  5. Per: ”jo, jag såg barnförbjuden film som liten, det var piratkopierade VHS:er”

    Ah, så lämpligt, då kan vi dra in lite mer moral i debatten också.

    Själv såg jag också barnförbjuden film när jag var liten. Dock var det endast i undantagsfall som det var piratkopior (ingen jag kände hade två vhs-spelare). Ibland var det föräldrarna som hyrde åt oss, ibland hyrde vi själv, men allra oftast så gick filmerna på TV.

    (samma kommentar ovan hamnade på fel ställe i tråden, sorry)

  6. Scary Devil Monastery

    Vad gäller dataspel och spelberoende så hör det till en del av det fenomen jag kallar för ”överdrivet trygghetskramande” – man ålägger ”samhället” litet flummigt ansvaret för vuxna folks alla gärningar och företeenden. Den modellen håller aldrig då det är lögn att påstå att man på något vis kan förhindra en vuxen vanlig människa att göra ”fel”.

    Den logiska slutsatsen till det är i slutänden att vi inför licens för att skaffa och uppfostra barn, på samma sätt som vi idag kräver utbildning och prövning för att få lov att framföra motorfordon.

    Att folk beter sig korkat kan man inte göra något åt, ej heller när de ägnar sig åt medveten risktagning. Det man kan och bör göra är att informera och utbilda på det att individerna kan ta sina egna medvetna beslut. Där upphör egentligen de krav vi kan ställa på samhället när det gäller att säkra enskild person från hans egna handlingar.

    • Per Strömbäck

      Scary – för en gångs skull så är jag helt överens med dig! Mark this day!

      • @Per: Kul, fast du har ju protesterat högljutt när SDM kört samma resonemang när det gäller ökad övervakning på internet. Då har du minsann hävdat att det är samhällets förbannade plikt att se till att folk inte råkar illa ut eller utsätter sig för fel saker. 🙂

Kommentera artikeln