Archive for juni, 2010

MUF: Teknisk utveckling hotar inte jobben

onsdag, juni 30th, 2010

Jag som har lirat Commodore 64, minns en barndom då man var tvungen att vara hemma vid en speciell tid för att ta emot ett telefonsamtal och fogligt lärt mig av Windows 95 när det är dags att stänga av datorn. Som född på tidigt 80-tal tillhör jag en generation som upplevt världens största teknik- och rättviserevolution: digitaliseringen. Det finns inget att sakna i det förflutna och det finns så mycket att älska med ny teknologi och tekniska framsteg.

Tillåter man åtminstone ena foten att lätta lätt från marken och låter man fantasin flöda går det att föreställa sig en fantastisk framtid. Vi kommer kunna mätta magar, bota sjukdomar och besegra förtryckare och fanatiker. Vi kommer kunna uppleva, älska och leva mer. Vi kommer kunna leva i mänsklighetens bästa tid tack vare ny kunskap. För mig duger inget annat än det mest positiva av anslag när det kommer till Internet och digitaliseringens möjligheter.

Ett tag var jag orolig för att mitt parti skulle gräva ner sig i utvecklingens oundvikliga baksidor istället för att förälska sig i alla nya möjligheter. Efter en rejäl intern debatt är det min uppfattning att Moderaterna har kommit ut som det mest tekniktillvända och framtidsinriktade partiet.

En framtidsinriktad politik måste klara politikens huvuduppgifter: ta ansvar för statens ekonomi, skydda medborgarna från brott och skapa tillgänglighet och kvalitet i välfärden. Många väljare ställer sig givetvis frågan i vems händer de helst lägger sin framtid, ekonomin, tryggheten och omsorgen om mormor, är det Reinfeldt och Borg eller är det Sahlin och Ohly. Men bortom ledarskapsfrågan finns den viktigaste framtidsfrågan: Var ska de nya jobben komma ifrån och hur ska vi uppnå full sysselsättning?

Det är dags att på allvar bryta en fyrtio år lång föreställning om att teknologisk utveckling är ett hot mot jobben. Sedan den första roboten har diskussionen kretsat kring hur maskiner ersätter människor och hur arbetstillfällena blir färre. Det är dags att vända på begreppen och med människan som utgångspunkt tydliggöra en vision för ett samhälle där alla som vill och kan jobba också har ett jobb att gå till. Ett arbetstillfälle uppstår ju av att en människa är behövd av någon annan, men såväl maskiner som människor behöver andra människor och därmed bör vi se på teknikutvecklingen som en dubbel chans för jobben.

Det är inte teknologi, robotar och IT som hotar jobben, det är bristen på politisk förändringsvilja. År 2010 har vi fortfarande lärare som inte vill använda datorer i undervisningen, vi har regler för hur mobiltelefoner får beslagtas istället för hur de ska användas och vi undervisar i slöjd istället för programmering.

Vi har fortfarande ett skattesystem gjort för massproduktion av varor istället för småföretag som säljer tjänster. Bland världens högsta skatter kunde industrier klara sig som i en sluten värld kunde skala upp produktionen och därmed bära kostnaderna. Jobbskatteavdrag, sänkt bolagsskatt och RUT-avdrag är tre reformer som förbättrat Sverige men mycket kvarstår för att jobben ska bli fler.

För att uppnå full sysselsättning måste vi se alla människors vilja och förmåga att bidra. Låt oss för framtiden ännu mer ta fasta på människors behov av andra människor. Tjänsteekonomin är grön och kan växa sig mycket större. Till att börja med kan vi konstatera att många behöver hjälp med digitaliseringen och varför ska det vara avdragsgillt att någon dammar datorn eller TV:n, men högbeskattat när någon installerar dem? Ett utvidgat RUT-avdrag som omfattar IT- och tekniktjänster i hemmet skulle skapa många nya jobb.

För att bli ett föregångsland måste vi ta tillvara all den kompetens som finns hos 80- och 90-talister. Här har Moderaterna en rad reformer för att fler unga ska få jobb. Inför valet är det viktigt att fråga sig vilket samhällsproblem de tre vänsterpartierna tänker sig att lösa genom att göra det dubbelt så dyrt att anställa personer under 26 år. Den särskilda ungdomsskatten som Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänstern föreslår är ett hot mot ungas möjlighet till jobb och Sveriges framtid.

Niklas Wykman
Förbundsordförande Moderata Ungdomsförbundet

Netopia på BBC

tisdag, juni 29th, 2010

Igår gjorde jag en intervju för BBC News apropå Piratbyråns nedläggning. Det är andra gången jag får tillfälle att uttala mig för BBC, första gången var förra vintern – en direktsänd radiodebatt mot Rick Falkvinge. I Almedalen förra veckan blev jag intervjuad av österrikisk tv* i samma ärende. Och i våras var rysk TV på besök på kontoret. Det internationella intresset för piratrörelsen är stort, men det som skildras är fenomenet snarare än idédebatten, vilket förstås är en rimlig journalistisk bedömning.

*) Nej, inte ”Funkyzeit”

Internetoperatör väljer att blockera The Pirate Bay

måndag, juni 28th, 2010

Efter en dom i hovrätten har internetoperatören Black internet valt att blockera sajten The Pirate Bay för sina användare, rapporterar P3 Nyheter.

– Vi har valt att blockera trafik till och från de ip-adresser som The Pirate Bay använder [...] Vi tog ett beslut och gjorde bedömingen att det här var enda sättet att leva upp till Hovrättens beslut, säger Victor Möller, vd på Black Internet, till P3 Nyheter.

Företaget har tidigare levererat internetuppkoppling åt The Pirate Bay men efter en dom i Stockholms tingsrätt för ett år sedan tvingades företaget att strypa uppkopplingen med hot om vite. Black internet följde tingsrättens beslut och stängde ned uppkopplingen, men överklagade domen.

Hovrätten valde att gå på tingsrättens linje och Black internet, som inte längre är internetleverantör åt The Pirate Bay, tolkar den här gången domen som att de riskerar att få betala vite om deras kunder surfar in på sajten. Man blockerar därför tillgången till sajten för alla sina användare.

Hovrätten håller dock inte med om den tolkningen. Enligt Ulrika Stenbeck Gustavsson, som är en av domarna som fattade beslutet, så kräver inte domen att företaget blockerar The Pirate Bay för sina användare.

– Och det har vi besvarat i vårt beslut och förklarat att så är det inte, så jag tycker att det framgår vad vi har avsett i alla fall, säger hon till P3 Nyheter.

Ingdahl recenserar Zittrain: Hur kan man stoppa Internets framtid?

måndag, juni 28th, 2010

Jag har också gått över till Mac. Mitt skäl summeras av Apples reklamslogan ”mer tid med att få datorn att fungera än du tillbringar med det du vill åstadkomma med den”. Fast vad är det jag ger upp?

Jonathan Zittrain, professor vid Harvard beskriver konflikten i sin provokativa bok The Future of the Internet and How to Stop It. Vilken framtid är det Zittrain vill stoppa?

Zittrain ställer upp två visioner om internets framtid mot varandra. Det generativa nätet som tillåter användaren att påverka hur tekniken fungerar, och som uppmuntrar kreativt bruk. Det nätet har uppstått genom en lyckosam blandning av samarbete och konkurrens mellan entusiaster och företag, öppen källkod, öppet innehåll och proprietära system.

Användaren kan skriva sin egen mjukvara till datorn, och alla kan kommunicera med alla. Det är en plattform som bjuder in till en gör-det-själv attityd och utveckling genom samarbete. Ingen enskild part kunde dominera internet, de enkla protokollen som lade grunden för internet var öppna för alla utveckla. Boken beskriver hur PC-revolutionen genom sin mångsidighet, sammankoppling och anpasslighet till användarens kreativitet slog ut centraliserade stordatorer med ”dumma” terminaler och slutna system som CompuServe, franska Minitel och svenska Teleguiden.

Zittrain är pessimistisk om utvecklingen. Risken finns att det öppna nätet kraschar. Internet hotas av virus, malware, skräpmejl, hackers, identitetsstölder, nätverkande terrorister och barnporr. Rädslan för det öppna nätets baksidor driver oss mot en steril vision av nätet. Företag och organisationer lockar med löften om säkerhet och låser in användarna i apparater de inte kan påverka, och terminaler där mjukvara och hårdvara sitter ihop. Utvecklingen mot datormolnet för över processorkraft, lagring och funktioner till att bli tjänster på Internet. Användaren behöver inte ha den tekniska kunskapen, men mister kontrollen då de ligger på ett företags server.

Den sterila kontrarevolutionens slutna nätverk har bara några få av de mest kraftfulla egenskaperna hos dagens internet. Det begränsar innovationsutrymmet och stoppar dela-med-sig kulturen. Internet är inte bara till för affärsverksamhet i galleria, men även för att fostra en slags medborgaranda och värderingsgrund bland användarna.

Slutsatsen är att internets och PC:ns problem måste lösas med en blandning av smart teknologi och ökat samarbete användarna emellan. Om marknaden fastnar i ett fåtal stängda molnbyar, där ägarna kontrollerar allt skapande av ny kod, anser Zittrain att det kan bli nödvändigt att se till att undvika diskriminering. Zittrain nämner allt från regleringar av nätneutralitet, till skatterabatter som tvingar företagen att hålla spelfältet öppet.

Visionerna kring internet är viktiga, men Zittrain tar i för hårt och han ställer upp en falsk motsättning. Gränserna mellan det generativa och det slutna nätet har blivit mindre tydliga. De slutna näten sätter gränser för kreativiteten, men skapar också strukturer som är lättare att ta till sig.

Det känns konstigt att beskriva den tidiga PC-åldern som en svunnen generativ guldålder. Det var ju tiden då Microsoft anklagades för låsa in oss i Windowsmiljön. En viktig förändring har varit den vanlige användarens intåg. Lamerns tidsålder kännetecknas av användare som tycker om IT, men inte nödvändigtvis vill ha allt.

Slutenheten har fungerat. I mitten av 90-talet gick det dåligt för Apple. Företaget kallade åter in legenden Steve Jobs. Jobs knöt företagets proprietära mjukvara hårt till dessa proprietära hårdvara, istället för att satsa på öppenhet och interoperabilitet. Vill du lyssna på din nya låt från iTunes? Då är du tvungen att spela dem på din iPod-spelare från Apple. Vill du köra Mac OS X? Då får du köpa en Macdator. Vill du byta batterier på din iPhone? Då får du göra det på en Applebutik.

Det var så hela databranschen fungerade en gång i tiden. Sir Clive Sinclair och Atari gjorde program som bara kunde köras på deras datorer. För contentindustrin har det blivit hårda förhandlingar, men Apples modell har gett dem fungerande kanal. För konsumenterna gillar Jobs stängda trädgård. Det är bra att iPod och iTunes är sammanlänkade, för då fungerar de ju bra ihop. Det för över PC-användare till Apples ekosystem.

Vi betalar fortfarande för access, inte tjänster. Kanske curated computing också ger fler möjligheter för kreatörerna? Tillgången till ett funktionellt distributionssystem kan underlätta mikrobetalningar och ge förtroendet att planera för framtiden och skapa nya attraktiva tjänster.

Det talas om det svenska appundret. Det finns företag i Sverige som har blivit uppmärksammade för sina produkter. I nuläget är det bäst att vara försiktigt positiv, det är en marknad med hög konkurrens. Delvis finns inte alla strukturer klara ännu. Länder som står utan officiell tillgång till betalappar på Android Market, som Sverige, går miste om mer än en tredjedel av alla tillgängliga appar. Delvis är det en fråga om kultur. Oftast är det svårt att tjäna pengar på att sälja själva applikationen, för många har vant sig vid gratismaterial. Istället är det viktigt att ta fram tjänster som gratisapparna ger tillgång till.

Det finns ett elitistiskt drag över Zittrains argument. Användarna fattar inte internet. Det har skapat mycket skepsis mot fria marknader och intellektuell egendom, och en ganska stor öppenhet för att statliga ingrepp skall lösa dilemman om hur internet borde fungera. Fast det är inte rädsla som är den främsta drivkraften, utan att användarna vill ha enkelhet och funktionalitet. Nätet öppnas för användare som tidigare hade stått utanför.

Det går nog att finna medelvägar, förmodligen fler än en. Då är det bättre att släppa fram experiment och låta internets framtid avgöras av vad användarna väljer, inte någon påtvingad API-neutralitet.

Waldemar Ingdahl
VD tankesmedjan Eudoxa
www.internationalpropertyrightsindex.org

Piratbyrån lägger ner

fredag, juni 25th, 2010

”Stängt för eftertanke” är budskapet som möter besökaren på www.piratbyran.org, piratrörelsens första organiserade form och initiativtagare till The Pirate Bay. Piratbyråns inflytande på den svenska debatten och fildelningsfenomenet har varit enormt, framförallt i mitten av 00-talet. Att man nu lägger ner är även det ett tecken i tiden, debatten har flyttats från för-eller-emot internet och för-eller-emot upphovsrätt. Idag diskuteras snarare lösningar som tar hänsyn både till rättighetssystemet och de tekniska förutsättningarna och där har inte Piratbyråns roll varit lika självklar. Den debatten är förstås mycket mer konstruktiv, även om den inte alltid är lika underhållande som piratretoriken.

”Stängt för eftertanke” – jag kan inte låta bli att undra vad de ägnade sig åt tidigare?

Ung Pirat: Det är IT-politiken som skapar ungdomsjobben

fredag, juni 25th, 2010

Idag är ungdomarbetslösheten hög. Oavsett vilket politiskt läger du frågar ses den som ett växande problem i det svenska samhället. Störst potential för att ta in ungdomar på arbetsmarknaden idag är IT-sektorn. Det är en sektor som i snabb takt utvecklas och expanderar och även den sektorn där ungdomar i jämförelse har störst erfarenhet och kunskap.

Men för att kunna utöka den svenska marknaden för internetbaserade innehållstjänster med de 200% som Netopia enligt sin nya undersökning säger finns potential för inför 2012, så är det ett antal faktorer som spelar in. För att nå målet behövs en politisk vilja att leda Sverige vidare och framåt i informationssamhället, utan att rygga tillbaka av rädsla inför utvecklingen. Det behövs framåtriktade samhällsvisioner, en färdplan, där politiska partier tar ansvar och lyfter upp IT-samhällets frågor och potential till den nivå som gör att Sverige fortsätter att vara attraktivt.

God kunskap om användning av IT och telekommunikationer har varit en starkt bidragande orsak till Sveriges tillväxt och produktivitetsutveckling under senare år. Det är här som möjligheterna för ungdomsjobben ligger. Vi lever i ett informationssamhälle, där tillgången till information ger kunskap, och kunskap ger förutsättningar för tillväxt och konkurrensförmåga. Teknikutvecklingen går rasande fort, den globala konkurrensen ökar kraftigt. Sveriges position som en av de ledande IT-nationerna i världen måste vårdas och förstärkas om vi ska behålla den konkurrenskraft som vi behöver för att lyckas bygga upp och utveckla en nyuppkommen arbetssektor. Ett konkret förslag som skulle skapa jobb till ungdomar redan idag är ett så kallat RIT avdrag, alltså avdrag för hushållnära tjänster inom IT-sektorn. Där finns många socialt skickliga och tekniskt kompetenta unga människor som skulle kunna starta företag och ta anställning, om marknaden bara öppnades.

IT är också en strategisk del i lösningar på samhällets stora utmaningar; klimatfrågan, den demografiska utvecklingen och den globala konkurrensen. En bred användning av IT ger förutsättningar för innovation och nya företag, vilket i sin tur ger exportmöjligheter och möjlighet att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.

För att skapa ungdomsjobben krävs ett intresse, en ambition och en tydlighet från beslutande politiker både i kommunen, landstinget och riksdagen. Det krävs ett långsiktigt perspektiv som kommuniceras till invånare, näringsliv och offentlig sektor. Det saknas idag. Många länder utarbetar nationella planer för ökad IT-användning, men i Sverige finns inga offensiva satsningar för att behålla vår framskjutna position inom IT utan snarare en tendens att studera backspegeln och konstatera att vi ligger bra till. Oavsett färg på politiskt styre, så måste engagemanget bli större för att vårt samhälle ska fortsätta utvecklas.

Ung Pirat och Piratpartiet vill genomföra en politik som lyfter kunskapssamhällets frågor och potential till den nivå som gör att Sverige fortsätter att vara attraktivt att forska, utveckla och verka i, en plats där innovationer och företag kan utvecklas, ge en ökad sysselsättning och ge exportinkomster. Som i sin tur ger samhället de förutsättningar som krävs för att kunna ge välfärd till en åldrande befolkning. Piratpartiet ställer upp i valet till riksdagen, kommuner och landsting på en politik som handlar om framtidens industri.

Stefan Flod
Förbundsordförande Ung Pirat

Fyra vågor i debatten om data och integritet

torsdag, juni 24th, 2010

Av den aktuella debatten är det lätt att få intrycket att integritetsdiskussionen kom med FRA-lagen. Men i själva verket är det en diskussion som i olika former pågått sedan 1970-talet. Man kan tala om fyra vågrörelser i den svenska integritetsdebatten. Utgångspunkten är att frågor som rör personlig integritet vid digital behandling av personuppgifter historiskt sett vuxit sig starka successivt, därefter mattats av något för att i ett senare skede återkomma med förnyad energi. Motivet för vågornas metafor bottnar i möjligheten att urskilja olika strömningar i en hel ocean av frågeställningar som sköljer över medborgarna i ett samhälle som i allt större utsträckning präglas av informations- och kommunikationsteknik.

En första vågrörelse förorsakades av myndigheternas arbete under 1970-talet med att bygga upp statliga personregister. Kulmen i den anknytande debatten kom i mitten av 1980-talet när den dåvarande generaldirektören för Datainspektionen, Jan Freese, satt i TV-soffan och debatterade George Orwells bild av samhället där ”Storebror ser dig”. Med i studion var också personer födda 1953 som ingått i det s.k. Metropolitprojektets longitudinella undersökningar där de ansvariga forskarna inte hade beredskap för de intervjuades legitima rätt till registerutdrag. Magnetband försvann(!) på universitetet i takt med att kvällstidningarna tryckte upp talonger för ”§10-utdrag” (enligt den gamla datalagen från 1973) med uppmaningar till medborgarna att själva kontrollera ”Storebror”. Denna vågrörelse med uppenbar förankring i den offentliga förvaltningen kan mycket väl tänkas få förnyad energi genom aktuella forskningsansatser att profilera Sverige internationellt inom registerforskningens område; just baserat på kombinationen av våra personnummer, begränsade folkmängd och registertradition.

En andra vågrörelse har sin energikälla i näringslivets kommersiella intresse för personuppgifter. Detta visar sig bl.a. i att företag med stöd i offentlighetsprincipen begär ut uppgiftssammanställningar ur myndigheters informationssystem i syfte att få underlag för direktreklam. Ett exempel på detta är det s.k. Mecenatfallet[1] där ett företag begärde att hos Centrala Studiestödsnämnden CSN få ut registeruppgifter om studielåntagare. Efter en sekretessprövning baserad på bestämmelserna i personuppgiftslagen[2], fann Regeringsrätten att det rörde sig om en begränsad icke integritetskränkande marknadsföring (ett utskick per termin). Domstolen beaktade även att personuppgifterna inte var känsliga och konstaterade sammantaget att bolagets kommersiella intresse vägde tyngre än studenternas motstående integritetsintresse.

Något som i debatten närmast kommit att framstå som en exploatering av personuppgifter avser kreditupplysningar på nätet. Trots att det rör sig om principiellt sett offentliga uppgifter naggas den personliga integriteten i kanten av att myndigheter haft ett legalt utrymme att elektroniskt lämna ut informationen till kreditupplysningsföretag som i senare affärsled med grundlagsskydd[3] kunna erbjuda tjänster till bl.a. ”Lillasyster grannen” som är nyfiken på hur det står till med ekonomin i huset bredvid. Nu finns i och för sig skäl att anta att just denna vågrörelse håller på att ebba ut beroende på självsanering inom branschen men framförallt genom riksdagens beslut den 17 juni 2010 att ändra kreditupplysningslagen[4] så att integritetsskyddet stärks[5]. Från och med årsskiftet måste nämligen beställaren av en kreditupplysning ha ett legitimt behov av informationen, kreditupplysningskopia ska sändas till den som avses med upplysningen. Genom lagändringen införs också nya rättelse- och kompletteringsskyldigheter.

En tredje vågrörelse är förstås FRA-debatten i kölvattnat av förslaget till ”En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet”[6]. Här rörde det sig om förstärkt statlig övervakning i samhället manifesterad genom ett antal författningsändringar och införandet av den nya s.k. signalspaningslagen (2008:717). Vi var drygt tio forskare som på Mark Klambergs initiativ den 3 september 2008 på DN Debatt lyfte fram den potential för massiv kartläggning som fanns inbakad i det komplex av förslag till lagstiftning som gick under beteckningen ”FRA-lagen”[7]. Utvecklingen att i allt större utsträckning göra användningen av IT legitim i statens kontrollverksamhet kan inte bara knytas till Försvarets radioanstalt (FRA) utan kommer även till uttryck i polismetodutredningens betänkande ”En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen”[8]. Till bilden hör även Trafikdatalagringsdirektivet[9] som Sverige efter mycket diskussion fortfarande har kvar att införa i sin nationella lagstiftning. Helt kort går direktivet ut på att teleoperatörer tvingas lagra information minst sex månader och högst två år om utväxling av bl.a. e-post och SMS samt även internetuppkopplingar

En fjärde vågrörelse som drabbar allt fler av de digitala medborgarna är kränkningar privatpersoner emellan på bloggar och i sociala nätverk som t.ex. Facebook. Här är det alltså individen som många gånger står sig slätt gentemot (o)vänner, före detta pojk- och flickvänner, m.fl. Den bloggare som väljer att moderera besökares inlägg kan genom ett frivilligt utgivningsbevis få grundlagsskydd[10] och på så vis bl.a. undgå Datainspektionens tillsyn. I andra sammanhang kan påhopp i webbmiljön utgöra kränkande personuppgiftsbehandling i strid med personuppgiftslagen (PuL) men ändå inte vara straffbelagda om det formellt sett inte är fråga om känsliga personuppgifter. Enligt 13 § PuL förstås med känsliga personuppgifter sådana personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening. Detsamma gäller personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv, vilket dock inte är detsamma som en renodlad nakenbild[11]. Vid elektronisk spridning av nakenbilder blir det därför upp till den enskilde att själv driva en eventuell skadeståndsprocess (48 § PuL) utan stöd från det allmänna med den risk det innebär att i slutänden få bära rättegångskostnaderna.

Läget förändras ytterligare genom utveckling av s k molntjänster (Cloud Computing) som kan sägas beteckna skalbar tillgång till hårdvara, mjukvara och applikationer via Internet[12]. Att framväxten av denna infrastruktur ger upphov till tolknings- och tillämpningsproblem avseende PuL råder det ingen tvekan om. Vem är t.ex. att anse som personuppgiftsansvarig respektive personuppgiftsbiträde i en affärsmodell som bygger på dynamisk icke på förhand preciserad tillgång till leverantörer och deras tjänster? Hur bestämmer man rent praktiskt vilket lands lag som ska tillämpas när affärsnyttan bygger på att behandlingen av personuppgifter är flexibel oberoende av etablerade jurisdiktionsgränser?

Vilka molnbildningar kan skönjas i det framväxande kunskapssamhället? Helt klart rustar nationalbiblioteken för att mäkta med förväntningar och krav på digitalisering och tillgängliggörande av kommande elektroniska pliktleveranser liksom befintligt innehav. Det krävs inte särskilt mycket fantasi för att föreställa sig att digitala bibliotek kan lämpa sig för molnbaserade lösningar med tanke på de gigantiska volymer det är frågan om[13]. Att molnens potential vad gäller rationalisering och effektivisering också börjar attrahera myndigheter i utvecklingen av e-förvaltningen är inte heller det något att höja ögonbrynen åt. Den som värnar om integritetsskyddet har dock all anledning att vara observant på vem som kan komma att göra ”Storebror staten” och ”Lillasyster grannen” sällskap i molnlandskapet. Hotet lär i och för sig knappast komma från ”Gubben i månen” som fortfarande efter årtusenden blickar ned på jorden.

Cecilia Magnusson Sjöberg
Professor och föreståndare för Institutet för rättsinformatik (IRI), Juridiska fakulteten, Stockholms universietet

[1] RÅ 2002 ref. 54
[2] PuL (1998:204)
[3] 1 kap 9 § yttrandefrihetsgrundlagen, YGL
[4] Kreditupplysningslagen (1973:1173)
[5] Prop. 2009/10:151
[6] Prop. 2006/07:63
[7] se vidare http://klamberg.blogspot.com/
[8] SOU 2009:1
[9] 2006/24/EG
[10] 1 kap. 9 § 2 st. YGL
[11] se Svea hovrätts dom 2009-10-19 i mål nr 6821-09 och NJA 2008 s. 946
[12] se vidare t.ex. http://cloudsweden.wordpress.com/
[13] se vidare www.digitalknowledge2010.se/

Seminarium i Almedalen: Bortom Gratis – om jakten på digital lönsamhet

onsdag, juni 23rd, 2010

Under årets Almedalsvecka arrangerar Medieföretagen tillsammans med Netopia ett seminarium om digital affärsutveckling och förutsättningarna för att hitta betalningsviljan på nätet. Seminariet äger rum den 7 juli klockan 15.00 – 16.30 på Café Tidsfördriv, Hästgatan 12 i Visby.

Digitaliseringen diskuteras ofta på en mycket hög abstraktionsnivå. Men för mängder av företag i mediebranschen är digitalisering sedan länge en självklar del av verksamheten. Tillsammans med Medieföretagen arrangerar Netopia ett seminarium i Almedalen där en panel bestående av ledande branschpersoner ger sin syn på de egna erfarenheterna, marknadsutvecklingen och förutsättningarna för att hitta betalningsviljan på nätet.

Panelen består av Martin Ahlquist, chefredaktör Fokus, Johan Greiff, VD Elib, Anna Serner, VD Tidningsutgivarna och Per Strömbäck, redaktör Netopia. Johan Hallsenius, chefredaktör Computer Sweden, kommer att vara moderator.

Mer information finns på Almedalsveckans officiella hemsida.