Ingdahl recenserar Zittrain: Hur kan man stoppa Internets framtid?

Jag har också gått över till Mac. Mitt skäl summeras av Apples reklamslogan ”mer tid med att få datorn att fungera än du tillbringar med det du vill åstadkomma med den”. Fast vad är det jag ger upp?

Jonathan Zittrain, professor vid Harvard beskriver konflikten i sin provokativa bok The Future of the Internet and How to Stop It. Vilken framtid är det Zittrain vill stoppa?

Zittrain ställer upp två visioner om internets framtid mot varandra. Det generativa nätet som tillåter användaren att påverka hur tekniken fungerar, och som uppmuntrar kreativt bruk. Det nätet har uppstått genom en lyckosam blandning av samarbete och konkurrens mellan entusiaster och företag, öppen källkod, öppet innehåll och proprietära system.

Användaren kan skriva sin egen mjukvara till datorn, och alla kan kommunicera med alla. Det är en plattform som bjuder in till en gör-det-själv attityd och utveckling genom samarbete. Ingen enskild part kunde dominera internet, de enkla protokollen som lade grunden för internet var öppna för alla utveckla. Boken beskriver hur PC-revolutionen genom sin mångsidighet, sammankoppling och anpasslighet till användarens kreativitet slog ut centraliserade stordatorer med ”dumma” terminaler och slutna system som CompuServe, franska Minitel och svenska Teleguiden.

Zittrain är pessimistisk om utvecklingen. Risken finns att det öppna nätet kraschar. Internet hotas av virus, malware, skräpmejl, hackers, identitetsstölder, nätverkande terrorister och barnporr. Rädslan för det öppna nätets baksidor driver oss mot en steril vision av nätet. Företag och organisationer lockar med löften om säkerhet och låser in användarna i apparater de inte kan påverka, och terminaler där mjukvara och hårdvara sitter ihop. Utvecklingen mot datormolnet för över processorkraft, lagring och funktioner till att bli tjänster på Internet. Användaren behöver inte ha den tekniska kunskapen, men mister kontrollen då de ligger på ett företags server.

Den sterila kontrarevolutionens slutna nätverk har bara några få av de mest kraftfulla egenskaperna hos dagens internet. Det begränsar innovationsutrymmet och stoppar dela-med-sig kulturen. Internet är inte bara till för affärsverksamhet i galleria, men även för att fostra en slags medborgaranda och värderingsgrund bland användarna.

Slutsatsen är att internets och PC:ns problem måste lösas med en blandning av smart teknologi och ökat samarbete användarna emellan. Om marknaden fastnar i ett fåtal stängda molnbyar, där ägarna kontrollerar allt skapande av ny kod, anser Zittrain att det kan bli nödvändigt att se till att undvika diskriminering. Zittrain nämner allt från regleringar av nätneutralitet, till skatterabatter som tvingar företagen att hålla spelfältet öppet.

Visionerna kring internet är viktiga, men Zittrain tar i för hårt och han ställer upp en falsk motsättning. Gränserna mellan det generativa och det slutna nätet har blivit mindre tydliga. De slutna näten sätter gränser för kreativiteten, men skapar också strukturer som är lättare att ta till sig.

Det känns konstigt att beskriva den tidiga PC-åldern som en svunnen generativ guldålder. Det var ju tiden då Microsoft anklagades för låsa in oss i Windowsmiljön. En viktig förändring har varit den vanlige användarens intåg. Lamerns tidsålder kännetecknas av användare som tycker om IT, men inte nödvändigtvis vill ha allt.

Slutenheten har fungerat. I mitten av 90-talet gick det dåligt för Apple. Företaget kallade åter in legenden Steve Jobs. Jobs knöt företagets proprietära mjukvara hårt till dessa proprietära hårdvara, istället för att satsa på öppenhet och interoperabilitet. Vill du lyssna på din nya låt från iTunes? Då är du tvungen att spela dem på din iPod-spelare från Apple. Vill du köra Mac OS X? Då får du köpa en Macdator. Vill du byta batterier på din iPhone? Då får du göra det på en Applebutik.

Det var så hela databranschen fungerade en gång i tiden. Sir Clive Sinclair och Atari gjorde program som bara kunde köras på deras datorer. För contentindustrin har det blivit hårda förhandlingar, men Apples modell har gett dem fungerande kanal. För konsumenterna gillar Jobs stängda trädgård. Det är bra att iPod och iTunes är sammanlänkade, för då fungerar de ju bra ihop. Det för över PC-användare till Apples ekosystem.

Vi betalar fortfarande för access, inte tjänster. Kanske curated computing också ger fler möjligheter för kreatörerna? Tillgången till ett funktionellt distributionssystem kan underlätta mikrobetalningar och ge förtroendet att planera för framtiden och skapa nya attraktiva tjänster.

Det talas om det svenska appundret. Det finns företag i Sverige som har blivit uppmärksammade för sina produkter. I nuläget är det bäst att vara försiktigt positiv, det är en marknad med hög konkurrens. Delvis finns inte alla strukturer klara ännu. Länder som står utan officiell tillgång till betalappar på Android Market, som Sverige, går miste om mer än en tredjedel av alla tillgängliga appar. Delvis är det en fråga om kultur. Oftast är det svårt att tjäna pengar på att sälja själva applikationen, för många har vant sig vid gratismaterial. Istället är det viktigt att ta fram tjänster som gratisapparna ger tillgång till.

Det finns ett elitistiskt drag över Zittrains argument. Användarna fattar inte internet. Det har skapat mycket skepsis mot fria marknader och intellektuell egendom, och en ganska stor öppenhet för att statliga ingrepp skall lösa dilemman om hur internet borde fungera. Fast det är inte rädsla som är den främsta drivkraften, utan att användarna vill ha enkelhet och funktionalitet. Nätet öppnas för användare som tidigare hade stått utanför.

Det går nog att finna medelvägar, förmodligen fler än en. Då är det bättre att släppa fram experiment och låta internets framtid avgöras av vad användarna väljer, inte någon påtvingad API-neutralitet.

Waldemar Ingdahl
VD tankesmedjan Eudoxa
www.internationalpropertyrightsindex.org

7

Kommentarer

  1. Så det låsta nätet bygger bort både piraterna och gör-det-själv kulturen?

  2. Det är möjligt, men jag tror att vi inte står inför ett så hårt drivet val som Zittrain skriver.

  3. Scary Devil Monastery

    Inte möjligt, då hela idén om låst information i bästa fallet är en chimär.

    Den låsta plattformen utgår ifrån att en tanke eller systematisk implementering av en tanke kan utkonkurrera en annan sådan med enda utgångspunkt varandes stabilitet.

    Apple framstår för många som A och O när det gäller låsning av mjukvaruplattform exempelvis – men betänk att Apple gjort samtliga sina största landvinningar efter sina direkta prototyper vid de tillfällen då de övergett sina låsta format.

    Google är ett exempel på ett företag som uppnått obegränsad tillväxt genom att ge bort program och tjänster ”gratis” i en marknad där samtliga aktörer som trott proprietärt kämpar för sina liv.

    Tanken på det låsta formatet utgår från lika falska premisser som Kommunismen – teoretiskt lockande, men i praktiken är modellen såpass bräcklig att den går sönder första gången någon fuskar.

    I den låsta modellens marknad räcker det med en enda person som har en god idé så vaknar ett nytt Google. Enda sättet att bibehålla den låsta modellen blir då implementation via våldsmonopol.

  4. Gör Google gör affärer av andras innehåll?

    Det är en fråga av stora mått. Det finns en oro, inte att Google tar över hela IT-branschen, utan att Googles affärsmodell eliminerar dem som tillhandahåller de andra delarna av informationskedjan: skapande, distribution, och organisation.

    Deras affärsmodeller var under svår press redan innan, genom digitalisering, ökad uppkoppling och P2P. Google drar vinning av dessa krafter och uppmuntrar dem. Det gör det svårt att utveckla nya affärsmodeller, förutom just Googles typ av öppenhet, och förutsätter ett stadigt inflöde av content i systemet.

    Fast å andra sidan är det inget nytt. Företag omvandlar gärna andras varor och tjänster till komplement till sina egna, så att det som tjänar mest pengar i kedjan är den egna produkten. Så gjorde Microsoft med PCn för att göra mjukvaran till det centrala, och så vill IBM nu återigen göra hårdvaran och kringtjänsterna till det mest lönsamma genom spridning av open source och molnet.

    Nyckeln heter affärsmodellen, och där kan inte Google riktigt kontrollera grunden, det öppna flödet av information. Frågan är vad Google vill göra med molnet?

  5. Scary Devil Monastery

    Vad Google vill göra med molnet får vi se, men det är fel fråga.
    Rätt fråga är; Vad vill andra göra med ”Googles” moln?

    I och med att källkoden för en applikation är öppen blir det i teorin upp till alla och en var att bestämma sin egen implementation av den applikationen. I praktiken innebär det att man utan problem enskilda användare emellan kan skapa nya privata eller publika moln där Googles närvaro och informationsinsamling kan uppmuntras eller förnekas i varje instans för sig.

    Sedan till en långt viktigare diskussion jag tycker man missar helt:

    ”…Googles affärsmodell eliminerar dem som tillhandahåller de andra delarna av informationskedjan: skapande, distribution, och organisation. ”

    För det första måste man påpeka att skapandet fortsätter som det alltid gjort – det finns fler artister idag än någonsin förr. Snarare är frågan om marknaden inte upnått en viss mättnad numer. Samma gäller för de flesta man idag kan benämna kreatörer; Det saknas inte giltiga modeller vare sig för att skapa eller att lyckas leva på det. I en marknad där man säljer vatten på flaska för tjugo kronor och trent reznor säljer en miljon skivor på ett år av material han gett bort gratis kan man inte säga att skapande på något sätt fallit bort. Kreatörens roll är given på alla marknader där produkten är efterfrågad.

    Distribution och organisation saknar helt relevans i nuvarande tappning. De har att anpassa sig till marknaden eller försvinna. Detta har Google försvinnande litet att göra med.

    Som fotnot måste sägas att IBM och Google inte gör annat än att som företag utnyttja existerande marknader till potential. Open Source passar kanske IBM för tillfället, men att de sprider dessa produkter har mer att göra med att de därmed konkurrerar ut de företag som envisas hålla fast vid proprietär programvara. De företag som ej anpassar sig till marknaden har inget på marknaden att göra.

  6. Per Strömbäck fortsätter diskussionen idag på Netopia-bloggen med ”Puppies, porn and piracy”. Intressant att se hur mycket Chris Anderson på Wired omfattar Jonathan Zittrain.

  7. […] of the Amateur, detsamma för Jonathan Zittrain med The Future of the Internet and How to Stop It (se recension här). Deras essäer behandlar på ett behändigt sätt böckernas […]

Kommentera artikeln