Under påsken 1979 finner sig en ung amerikan låst ute från sitt hotell i Jerusalem. Utan pengar och sovplats vandrar han genom stadens gamla delar och finner dörrarna är till Uppståndelsekyrkan öppna, där han somnar. När han vaknar nästa morgon dras han hypnotiskt med av en folksamling som tågar till platsen för Jesu uppståndelse. Där upplever han en plötslig och stark religiös omvändelse. När han återvänder hem ger han bort det mesta han äger och ger sig ut på en 800 mil lång cykeltur. Ett drygt decennium senare är Kevin Kelly med och grundar tidningen Wired, datorålderns eget livsstilsmagasin.
En del kanske betraktar Kellys intresse för både andligt sökande och teknik som en ren slump. Men han är inte ensam. Några år före Kellys religiösa omvändelse drog en ung Steve Jobs till Indien för att återvända som troende buddhist. Och skrapar man lite på Silicon Valleys yta av kodknackande geeks tycks man kunna se andlighet överallt. Är det verkligen en slump att it-begåvningar ofta tillskrivs ord som ”guru”, ”missionär” och ”jesus”?
Det är i varje fall kopplingar som knappast undgått forskare. Charles N. Darrah, professor i antropologi vid San Jose State University, presenterade i it-yrans sista andetag studien “Techno-Missionaries Doing Good at the Center” där han beskrev kulturen i Silicon Valley.
Stämningen i dalen liknas mycket riktigt vid en väckelserörelse och de som söker sig dit som ”techno-missionärer”, det är människor som ”söker en större mening med sitt arbete, och som använder ny teknik för att befinna sig i fronten av en progressiv rörelse.” Han slutsats är att ”ironiskt nog, grundas arbete på denna plats av instrumentell pragmatism, på tro.”
Silicion Vallyes andliga rötter har naturligtvis med platsen att göra, att San Fransisco, länge varit en plats för all slags experimenterande. Ingen stad är så nära förknippad med sextiotalets hippierörelse, och även new age-rörelsen. LSD-dimmor som även svepte in över Silicon Valley. Men det beror också på, precis som Charles N. Darrah skriver, att teknik ofta handlar om tro. Teknikens grundläggande betydelse för vårt moderna samhälle väcker onekligen tanken, var går begränsningen? Eftersom ingen kan besvara den frågan blir det i slutändan en fråga om tro.
IT-samhällets problem med ekonomiska bubblor bygger på samma oförmåga att förutsäga teknikens begränsningar. En teknik kan, om tillräckligt många är övertygade om det, ha oändlig potential i framtiden. Därför har it-bolag ibland värderats högre än oljebolag. Värderingen bygger inte på siffror, den bygger på tro. Ingenting är värdefullare än när andlighet möter kapitalism.
Men tron sträcker sig längre än så. Kevin Kelly publicerade 1994 den teknikutopiska boken ”Out of Control”, som kom att inspirera många under IT-yran (bland annat Wachowskibröderna till Matrix-filmerna). I boken förutsäger Kelly mötet mellan kött och maskiner. Är man övertygad om att vi kan skapa artificiell intelligens ställs man genast inför existentiella och andliga frågor. Skulle teknik kunna ge oss evigt liv? Kan vårt medvetande flyttas till en hårddisk?
Uppfinnaren Ray Kurzweil är övertygad om allt det i sin uppmärksammade bok ”Singulariteten är nära”. Den teknologiska singulariteten är en punkt i framtiden då Moores lag exploderar i en hypersnabb teknisk utveckling av oändliga möjligheter (runt 2045). Människan kan då kasta av sig sin fysiska kropp och leva lika fritt som torrents i ett digitalt universum.
Jaron Lanier menar i sin nyutgivna bok ”You are not a gadget” att sådan tankegångar influerar många av de mest inflytelserika i den digitala generationen. Liknelserna med apokalypsen då Jesu återkommer till jorden för att hämta de rättrogna är inte långt borta.
Men kanske grundar sig det andliga sökandet egentligen på någonting mycket mer privat, hackerkulturens starka längtan bort från kroppen. Psykologen Charles Turkle beskrev på åttiotalet hur unga hackare förnekade sin kropp och såg sitt medvetande och datorn som ett. Att tro på digital uppståndelse blir från detta perspektiv en fråga om ren självbevarelsedrift.
Ett par decennier senare när vi lika krampaktigt håller i våra iPhone som våra förfäder i katekesen är förmodligen grogrunden för digital nyandlighet ganska god. Vad ska vi annars tro på?
Anders Rydell
Anders Rydell är chefredaktör på tidningen Konstnären och författare, bland annat till Piraterna – de svenska fildelarna som plundrade Hollywood (med Sam Sundberg).
