Miljöpartiet: Vi lyssnar mest på datanördarna

Netopia-TV, 10 juli: Miljöpartiet

Under Almedalsveckan sänder Netopia-TV dagliga intervjuer med partierna om vilken digital politik man vill föra vid en valseger i höst. I denna intervju, som är den sista för Almedalsveckan, möter vi Max Andersson (MP), riksdagsledamot för Miljöpartiet.

Netopia-TV, 10 juli: Miljöpartiet from Netopia on Vimeo.


Klicka här för att se fler intervjuer!

4

Kommentarer

  1. Scary Devil Monastery

    Se där, se där…en politiker som faktiskt har förstått frågeställningen till stor del. Vissa saker han tar upp är uppåt väggarna, men i merpart har han uttryckt sig faktamässigt korrekt.

    Som tryckfelsnisse får jag ta ställning till det han har fel i:

    1) Internet som Laglöst Land. Ja, jo…vi har varit inne på detta förut, men vad man kan säga är att ”internet” – eller ”de ”internets” som finns har en olika grad av anarki beroende på vem som sköter moderation och hur. Det vi tänker på när vi talar om ”Internet” är oftast strikt set själva grundstrukturen som bredbandsleverantörer tillhandahåller. Ovanpå denna struktur driver enskilda aktörer, företag och myndigheter sina respektiva intranät.
    Några exempel:
    Ett företagsintranät av typen som många storföretag driver försöker hålla en hög grad av kontroll och säkerhet. Den tradeoff de får lida är att rent specifikt fungerar nästan ingenting riktigt som det skall, och i varje givet ögonblick kan man beräkna att mellan 5-10% av användarna sitter permanent med helpdesk i luren och försöker få sina datorer att fungera. Att driva ett intranät med regler är ofta mycket dyrt, och kostar en jämförelsevis enorm overhead i arbetstid av säkerhetsexperter och IT-support. Just för att man måste hålla kontroll och ha möjlighet att logga. Funktionaliteten kan även den komma att inskränkas mycket snabbt då det är givet att man förr eller senare i någon subenhet divergerar ifrån normen.

    Exempel jag själv har upplevt har varit när ett dyrt skräddarsytt säkerhetssystem helt upphört att fungera och stängde av nätet för runt hundratusen anställda – då Microsoft upphörde supporta IE 6 som var den enda browsern man kunde använda för att certifiera sig med. Alla som flitigt hade uppdaterat sina datorer och då satt med IE 8 upphörde genast vara giltiga användare.

    Det här exemplet rör ett intranät somk är verkligheten för en riktigt stor firma, och vad jag kan se är modellen mycket vanlig. Denna typ av intranät är sannerligen inte ”laglös”. Kunniga kan alltid mygla men för Svensson blir det svårare och de vanligaste typerna av mygel är svårare att genomföra.

    Ett forum av typen Flashback är en annan typ av nätverk. Moderationen är låg eller icke existerande i förväg vilket innebär att det krävs extrema inlägg innan en reaktion kommer.
    Ett forum av typen Netopia gestaltar en tredje form av nätverk. Här är moderationen förmodligen kraftigare då man vinnsätter sig om en civiliserad ton.

    Poängen är att tanken om internet som ”Laglöst land”, oavsett hur populär formuleringen är, är lika vettlös som att påpeka att verkliga världen är ett laglöst land. Det beror helt och hållet på om man vandrar in på sunkiga krogar i Hamburgs hamnkvarter efter tolv på natten eller om man tar sig en fika ute på djurgården i fullt dagsljus hur mycket laglöshet man kan tänkas råka ut för. Samma sak gäller ”internet”.

    Det kan betonas att de flesta av ”Datanördarna från PP” med stigande förvåning ser att media sprider en syn på internet som de flesta av oss i våra kanske tjugo års erfarenhet av fenomenet aldrig sett till eller kan relatera till. Så här har han ramaskriande fel.

    2) De accessprogram han refererar till, är det månne gamla Projekt Runeberg et cetera som drivits i snart nog femton år? Trevligt att man hoppar ombord nu, men mindre kul att det tog så pass lång tid för politiken att reagera. Kulturutbudet är i sak redan på väg in i digitala bibliotek och har varit på väg en längre tid.

    3) Statens roll inom Telia. I sig korrekt vad han säger men han glömde poängtera varför staten bör vara den som står för ägandet av grundstrukturen – av samma anledning som staten står för hanteringen av postadresser och ”äger” det offentliga vägnätet.

    I övrigt har han rätt inställning. En bredbandsleverantör skall ha samma åtaganden som posten. vare sig mer eller mindre. Alternativet (vilket vi historiskt har sett när det gäller brevkommunikation) är en civilrättslig katastrof.

  2. Scary Devil Monastery

    …sedan glömde han minsann att MP tyvärr även är ett parti som förvisso lyssnar men som med glädje kompromissar bort de viktiga frågeställningarna när det gäller internet och den digitala världen.

    Datalagringsdirektivet exempelvis. Direktivet i sig är på ett personligt plan nästan värre än FRA då det förvandlar varje bärare av en mobiltelefon till en bärare av ekvivalent av elektronisk fotboja. Positionsuppgifter ingår nämligen i den trafikinformation som skall sparas.

    MP har tyvärr gått med på att kompromissa bort allt motstånd mot det direktivet med referens till att ”Men…men…vi måste ju, det säger EU”.
    Vilket inte är helt sant, men vad värre är så säger S det, och i oppositionsblocket gäller att vad Socialdemokraterna vill, det sker.

    Alltså dansar MP i digitala ärenden efter Tomas Bodströms pipa, vilket direkt sätter dem i samma sits som de mer internethatande partierna.

  3. Schkeptiska jag

    Det intressanta med MP är inte vad de säger sig stå för nu utan vad de har sagt att de ska stå för efter valet. MPs strategi här är nog mest att lyssna för att sedan ignorera när de har fått rösterna. Aldrig har något parti så tydligt haft makt till varje pris som mål.

  4. Scary Devil Monastery

    @schkeptiska jag

    …förutom M, FP, SD, S och C menar du? Svensk politik har satt absolut lågvattenmärke sedan blockpolitiken infördes. För att inte tala om kontrollfetischismen man ser hagla ned på både lokal och europeisk nivå.

Kommentera artikeln