Vi var många som ville diskutera kulturpolitik i Almedalen. Ni som följt Netopia på blogg och twitter känner redan till det mesta – Kulturskaparnas open space, Kultur för allas fyra seminarier, Medieföretagens panel om innehållstjänster. Därutöver Koalition för kulturdebatt, Piratpartiets kulturafton, Svensk scenkonsts hearings med samtliga partier och mycket annat, det mesta välbesökt och med hög kvalitet. Men trots de ansträngningarna var det ingen av partiledarna som berörde kulturpolitiken i sina Almedalstal. Inte ens Lars Ohly (v) som av många tippas som kulturminister i en rödgrön regering, förvisso döpte han om sitt parti till Välfärdspartiet för en dag men hans partikollega Alice Åström sa i ett av seminarierna att ”kulturen är en del av välfärden”. Ohly missade den målchansen.
Därför var det välkommet när de rödgröna på fredagen till sist gjorde ett utspel om kulturen och lovade bland annat populärkulturcentrum och satsning på svensk film. Ambitiöst, men det som saknas är en diskussion om den kommersiellt producerade kulturens villkor och hur den kan främjas. Trots allt så är den allra största delen av all litteratur, musik, spel, tv, press och mode som produceras i Sverige kommersiell. Scenkonst, konst, film och radio har högre inslag av offentlig finansiering (exakta proportioner har jag inte undersökt). Man kan visst tycka att politiken bör fokusera på den del som marknaden inte tar hand om, men den politiken blir enögd. Alla partier borde ha en idé om hur den kommersiella kulturens villkor kan utvecklas, inte minst i en tid när ”kreativa näringar” är ett buzzword i de här sammanhangen.

Netopia-läsare, hoppas ni tittar på intervjuerna från Almedalen. Jag hoppar mellan seminarier och vimmel och jagar uppkoppling men här kommer till slut en rapport för de senaste dagarnas händelser.
Kultur för alla arrangerade på tisdagen två seminarier på temat Upphovsrätten 200 år (båda finns som video på denna länk). På förmiddagen om kreatörers syn på upphovsrätt med Martin Rolinski (artist), Alfons Karabuda (kompositör), Elisabet Nemert (författare) och Agneta Lindblom Hulthén (journalist). Den sistnämnda underströk upphovsrätten som villkor för mångfald i den digitala domänen och Rolinski pratade om hur musiklivet urholkats på senare år och talade om ”Jurassic Park på de stora konsertscenerna”.
På eftermiddagen utfrågning med representanter för fyra riksdagspartier samt Antipiratbyråns Sara Lindbäck, författaren Carina Rydberg och Rolinski igen. Partirepresentanterna underströk på olika sätt vikten av fungerande upphovsrätt och kom med några oväntade besked. Alice Åström (v) kallade piratkopiering stöld, men fick senare backa lite och förklara att hon menade storskalig piratdistribution. Anar en konflikt mellan Åströms rättskänsla och partilinjen. Johan Linander (c) uttryckte att det visst kan behövas särskilda lagar för internet, inte för specifika brott utan för att kunna tillämpa de lagar som finns. Eva-Lena Jansson (s) talade mycket om bredbandsskatt, vilket hon inte förespråkar, i alla fall inte nu och i alla fall inte om man inte kan lösa de problem det medför. Här blev konflikten mellan hennes egna övertygelse och partilinjen smärtsamt tydlig. Henrik von Sydow (m) betonade behovet av ansvarstagande internetanvändare och var annars hoppfull att Ipred tillsammans med svenska entreprenörer ska kunna lösa de problem vi brottas med idag om innehåll på nätet.
Deltog på eftermiddagen i Kulturskaparnas ”open space”, en sorts gruppövning i hur upphovsmän ska kunna försörja sig inom olika områden. Det var kul nätverkande, men inte några jättesprång i sjäva idéarbetet. Höjdpunkten var Operaimprovisatörerna som lyckades göra stor konst av begrepp som licensiering, strukturer och business.
Idag på förmiddagen arrangerade Netopia ett seminarium om digital integritet och övervakning som en del av Kultur för allas program. Drygt åttio personer hade hittat till Biografen Borgen och över 200 såg webbsändningen. Sydsvenskans Andreas Ekström talade med utgångspunkt från sin bok Google-koden, funderade över den makt som kommersiella aktörer samlar på sig i form av information om användarna, diskuterade digitala identiteter och oroade sig för Facebook som nästa integritetshot. Publicistklubbens Ulrika Knutson satte integritetsdiskussionen i ett publicistiskt och historiskt sammanhang och underströk att ansvarig utgivar-funktionen behövs under lång tid framöver. Författaren Anders Rydell talade om att koden i mjukvara och internetinfrastruktur inte är fri från värderingar och i praktiken styr användarnas beteende i stor utsträckning. Telenors Georgi Ganev var mycket tydlig med att det måste vara lagstiftaren som avgör internetoperatörernas ansvar och att samma regler ska gälla för alla. Han lovade också att de inte kommer att använda information om användarna för att utveckla nya tjänster, om det inte användarna begär det. Generaldirektören för MSB – Myndigheten för Samhällsberedskap www.msb.se presenterade sig under publikfrågorna och lovade att samhället kommer att ta ansvar för digitala legitimationer, troligen genom Skatteverket. (Sånt händer för övrigt bara i Almedalen.)
På eftermiddagen arrangerade Medieföretagen panelen Bortom gratis, om jakten på digital lönsamhet. Jag ser det förstås som en fortsättning på fjolårets arbete med antologin Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor (www.bokengratis.se) som jag är redaktör till. I år var skriften en intervjubok med entreprenörer inom lagliga innehållstjänster. I panelen medverkade e-boksförläggaren Johan Greiff (Elib), Tidningsutgivarnas VD Anna Serner, redaktören Martin Ahlquist (Fokus) och undertecknad under ledning av Johan Hallsenius (Computer Sweden). Det blev mycket diskussion om pressens framtid, men jag fick in några poänger om att kabel-TV-internet är verklighet för dataspelsutvecklare och utmaningarna i skiftet från analog distribution till sociala medier, mobiltjänster och självpublicering.
Jo, jag hann med semifinalen igår kväll också, återstår att se hur det går ikväll.