Kristdemokratisk strategi för Sverige som IT-nation

Nyhetsbrevet Telekom Online intervjuar KD:s Martin Wisell om hur partiet vill säkerställa Sveriges ställning som ”ledande it-nation”. Bland förslagen finns en IT-fond för glesbygden, pristak på dataroaming och RIT-avdrag (är det något parti som inte vill ha det?). Annars handlar det mesta om uppkopplingar: 90 procent av alla hushåll ska ha 100 Mbit senast 2015 och 1 Gbit senast 2020. Det är säkert bra, men Netopia saknar inte oväntat en diskussion om vad uppkopplingarna ska innehålla och på den punkten erbjuder inte KD något alls.
Däremot snuddar man vid ett par andra aktuella frågor. Dels internetaccess som mänsklig rättighet: ”samtliga som bor i Sverige ska snarast ges rätt till ett funktionellt tillträde till internet på minst 2 Mbit/s”. Vad betyder det? Att alla accessleverantörer ska ha skyldighet att ge bort motsvarande uppkoppling till den som vill ha det? Vad är ”funktionellt tillträde”? Det är klart intressant, debatten inte minst i Europa har ju ofta handlat om att ingen ska få stängas av från internet. Den logiska konsekvensen av det är att alla ska ha rätt till uppkoppling och om jag förstår KD rätt så är det alltså något sånt man tänker sig. Fair enough, men det väcker en annan fråga: om man inte har någon dator, då?
Den andra punkten rör nätneutralitetsdiskussionen: ägare av accessnät ska vara skyldiga att låta andra aktörer köpa tillträde till näten för att erbjuda konsumenttjänster. Som jag förstår saken så finns redan liknande bestämmelser i dagens telekomlagstiftning, men KD vill alltså öka omfattningen. Fortsatt diskussion får väl utvisa hur detta förhåller sig till förslagen om paketneutralitet. Läs hela manifestet här.

15

Kommentarer

  1. ..” men Netopia saknar inte oväntat en diskussion om vad uppkopplingarna ska innehålla”
    Innehållet kan man alltid diskutera, men på samma sätt som vi har en ”fri” press (du kanske tycker annorlunda på samma sätt som du tidigare definierat nätneutraliteten), kommer nätets innehåll regleras av tillgång o på efterfrågan.
    ”men det väcker en annan fråga: om man inte har någon dator, då?”
    Sveriges riksdag har bestämt att befolkningen skall ha tillgång till infrastruktur av olika slag där ingår bredband, det är väl inte så farligt?
    Per, räds du att att 10 MB blir standard, själv sitter du väl på glasfiber misstänker jag.

  2. Jag tycker att det är bra att bandbredderna ökar. Men jag tycker inte att man kan jämföra internetoperatörer med dagstidningar.

    • ..god morgon Per
      ..det gör jag inte heller- du undrar ju vad uppkopplingarna skall innehålla,själva uppkopplingen dvs operatören skulle kunna jämföras med den som äger tryckpressen, är det jag som inte vill förstå?

    • ”Men jag tycker inte att man kan jämföra internetoperatörer med dagstidningar. ”

      För en gångs skull håller jag med dig till hundra procent, Per! Men å andra sidan gjorde ju inte Kjell någon sådan jämförelse..

  3. Vad regeringen menar är väl att bredbands-infrastrukturen ska vara lika utbyggd som telefonlinorna. Det betyder inte att alla sveriges medborgare får en gratis telefon, men alla har i alla fall möjlighet att ringa över det fasta nätet till omotiverat höga priser.

  4. Gå in på KB.se, så kan vi hyfsa debatten här på Netopia, några mer lågvattenmärken orkar vi inte med. 🙁
    2010-09-02
    Efter the Pirate Bay

    KB:s senaste bok handlar om fildelningens teknik, politik, juridik och moral. Hur ska vi förhålla oss till vår nya digitala verklighet?

    Fildelningssajten Pirate Bay startades i november 2003. Redan efter ett par år hade den 25 miljoner regelbundna användare och över en miljon listade filer. Sajten var förstås en nagel i ögat för skiv- film- och dataspelsbolagen. I maj 2006 gjorde femtio poliser en razzia i deras serverhall och beslagtog ett hundratal dataservrar, däribland många som inte alls tillhörde Pirate Bay.

    Rättegången inte avgjord
    I januari 2008 väcktes åtal mot de fyra ansvariga, för förberedelse och medhjälp till upphovsrättsbrott, och de dömdes till ett års fängelse och 30 miljoner kronor i skadestånd. Domen är överklagad och målet är ännu inte avgjort. Under hela denna tid har Pirate Bay varit i full funktion.

    Vad gäller för den digitala domänen?
    Boken för ett resonemang om vår nya digitala verklighet. Förstår vi kraften i Internet bäst genom en uppsättning av illasinnade repressiva förkortningar (Ipred, FRA, Acta) eller genom en förutsättningslös politisk diskussion kring vilken slags lagstiftning som ska gälla för den digitala domänen?

    En högre nivå av förvirring
    – Att förstå sin egen samtid är en tuff uppgift när förändringarna sker med gigabitehastighet, säger en av bokens författare Lars Ilshammar, chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek:

    – Den här boken innehåller ingen manual till världen efter The Pirate Bay. Däremot erbjuder den ett smörgåsbord av tolkningar och perspektiv. Att läsa den kan lyfta förvirringen till en högre nivå, säger Lars Ilshammar.

    Ett antal skribenter nalkas ämnet från olika utgångspunkter och ger en bred bild av vad som blivit annorlunda efter Pirate Bay. Redaktörer är Jonas Andersson och Pelle Snickars. Boken släpps den 8 september.

  5. off off topic;
    …än finns det hopp,
    Idag vid ett seminarium som Dataspelsbranschen arrangerade tillsammans med advokatbyrån Bird&Bird presenterades aktuell statistik för svensk spelindustri. För 2009 uppgick den sammanlagda omsättningen till 1 miljard kronor och antalet anställda till 1100 personer, vilket är något lägre än föregående år.

    – 2009 var ett krisår och vår bransch var inget undantag, säger Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen. Flera faktorer gjorde att vi backade, dels finanskrisen som slog mot flera företag och ledde till uppsägningar. Dels en spektakulär konkurs med över 200 anställda. Samtidigt rådde god utveckling inom nya områden som mobilspel, digital distribution, spel på sociala nätverk samt onlinespel. Många tror det är här den största tillväxten kommer att ske framöver.

    Flera trender tyder på bättre tider. Sammantaget redovisar branschen en vinst på drygt 37 miljoner kronor för 2009 och majoriteten av bolagen är lönsamma. Flertalet svenska utvecklare rekryterar nu åter.

    – De nya områdena växer, men kärnan i det svenska spelundret är de stora produktionerna som hamnar på topplistor världen över. Hittills i år har Battlefield Bad Company 2 och Just Cause 2 sålt miljonupplagor, säger Per Strömbäck.

    Rapporten bygger på en sammanställning av årsredovisningar för företag verksamma inom dataspelsutveckling. Spelutvecklarindex 2009 noterar 101 bolag. Eftersom sammanställningen endast inkluderar aktiebolag finns det ett visst bortfall av företag som t.ex. är registrerade som handelsbolag eller enskild firma.

  6. det här är Henrik Ponténs bloggspot på APB med anledning av kvällens uppdrag granskning, för er som missat programmet bör det gå att se på SVT Play,
    vän av ordning borde häpna över vad som pågår i Sverige på grund av en trivial underhållningsindustri, där de själva står för leveransen av materialet till ”Scenen”.

    ”2010-09-14
    Uppdrag granskning granskar scenen
    I kväll kommer SVT:s Uppdrag granskning kultur att ha ett reportage kring scenen som är källan för i stort sett alla piratkopior. Arbetet med reportaget har pågått under en längre tid och APB har haft ett antal kontakter med Uppdrag granskning där vi har informerat om vår verksamhet och syn på scenen. Att skildra dold brottslighet är naturligtvis en utmaning och reportaget verkar bygga mycket på en anonym persons påståenden. ”

  7. ..här kommer mer från åklagarmyndigheten
    ”Så arbetar åklagare och polis mot olovlig fildelning
    2010-09-14
    Med anledning av påannonseringen på SvT:s hemsida av programmet Uppdrag Granskning den 14 september 2010 vill Åklagarmyndigheten och Polisen förtydliga hur arbetet med bekämpning av olovlig fildelning går till.
    Olovlig fildelning (brott mot upphovsrättslagen) är som huvudregel ett så kallat angivelsebrott. Det betyder att detta brott normalt inte får utredas av polis och åklagare utan anmälan från målsäganden (brottsoffret). Detta är anledningen till att polis och åklagare sällan utreder olovlig fildelning på eget initiativ.
    Anmälningar om olovlig fildelning kommer bland annat från organisationer som företräder målsägandena (till exempel Antipiratbyrån och ifpi). Dessa anmälningar innehåller uppgifter som organisationerna själva tar fram. Uppgifterna granskas och bedöms av polis och åklagare innan eventuella åtgärder, som t.ex. husrannsakan och förhör, beslutas. Framkommer brister i materialet som inte kan avhjälpas läggs utredningen ned. Alla utredningar som gäller olovlig fildelning leds av åklagare.

    De uppgifter som tas fram av målsägandena och deras organisationer är inte ensamt tillräckliga för åtal. För att åtal ska kunna väckas för olovlig fildelning krävs ytterligare bevisning i form av exempelvis förhör, beslag, teknisk utredning mm. som ger stöd åt uppgifterna i anmälan.

    Provokativa åtgärder (så kallad brotts- och bevisprovokation) kan efter beslut av åklagare vidtas i brottsutredningar om allvarligare fall av olovlig fildelning.”

  8. ..Per , jag tycker du skall ”se om ditt hus”, är det verkligen i en Pontén kontext du vill vara?
    Är det kanske därför några håller sig borta från Netopia?, man kanske bör tänka ett varv till, att inte bli ”smittad”.

Kommentera artikeln