Telekompaket-remissen – var är innehållsproducenterna?

Näringsdepartementet har bett om remissvar på en promemoria med titeln ”Bättre regler för elektroniska kommunikationer”, det handlar om den svenska implementeringen av EU:s omtalade telekompaket. Totalt 72 organisationer finns på sändlistan, förutom myndigheter och några frivilligorganisationer finns i princip alla infrastrukturaktörer och dominerande tjänsteleverantörer med: teleoperatörer, Google, Intel, Ericsson, Skype osv (Jaron Lanier kallar dem ”The Lords of the Cloud”). Och Julia-gruppen. Men trots att telekompaketet även berör innehållet i ledningarna, är public servicebolagen (SVT, SR, UR) de enda remissinstanser som kan beskrivas som innehållsleverantörer och de verkar ju inte direkt på marknadens villkor. Det är anmärkningsvärt hur Näringsdepartementet gång på gång visar att man ser internetpolitik som ren infrastrukturpolitik. Netopia hoppas att nya IT-ministern Anna-Karin Hatt lyfter blicken och ser det bredare samhällsperspektivet. Internet är inte bara infrastruktur och det blir tydligare för varje dag.

31

Kommentarer

  1. Jamen det var väl tur.

    Bokförlaen är väl inte remissinstanser när Förbifart Stockholm diskuteras heller?

  2. Per Strömbäck

    Nej, men min poäng är ju att internet inte är som vägarna. Den här synen att internet är en sladd, det är att förminska hela projektet. Det förvånar mig att så många ”nätaktivister” framhärdar med den retoriken.

    • Scary Devil Monastery

      Jag ser inga problem här. Per, om det man diskuterar är infrastruktur så är det de som hanterar just infrastruktur som skall och bör tillfrågas. Punkt slut.

      Det vore en mycket sned värld om MacDonald’s hamburgerkedja tillfrågades angående hur man skulle konstruera och dra vägar. Och det oavsett hur samhället ser ut.

      Det enda infrastruktur har att tillgodose är hur just ifrastrukturen fungerar mest effektivt. När det gäller telekom, hur man bibehåller en infrastruktur som inte viktas åt särskilda intressen utan enbart ser till hur trafikflödet blir så effektivt som möjligt.

      Och det är där man får sätta punkt, Per.

    • Alltid lika svårt att skilja på infrastruktur och tjänster, Per…

      Näringsdepartementets uppgift är att se till att sladden som är Internet fungerar så bra som möjligt som sladd. Deras uppgift är inte att ha synpunkter på vilka signaler som människor sedan skickar i denna sladd.

  3. … och böcker är inte samma sak som en motorväg

    Det är oerhört viktigt att skilja på nivåerna för att möjliggöra innovation. Bara för att det finns flera nivåer av nätet (liksom ”vägar” har allt från asfalt till morgontidningsdistribution) betyder inte det att det är en bra idé att blanda ihop dessa. Tvärtom. Ju neutrala infrastruktur, desto bättre potential.

  4. Mycket bra att innehållsleverantörer inte är med på sändlistan. Det skulle ju vara som att låta bilspedition bestämma om motorvägar ungefär. Så långt har vi ännu inte gått!

    Nej, innehållsleverantörer får fortsätta jobba med ljusskygg lobbying. Det är de förvisso bra på, men förhoppningsvis marginaliseras de så sakteliga.

    • Per Strömbäck

      @Christopher – okej, om nu internet bara är en sladd, förklara då för mig varför Google ska vara med på sändlistan.
      Och ”ljusskygg lobbying” – förstår inte riktigt vart du vill komma med sånt, Netopia är i alla fall inget exempel på det utan verkar tvärtom i det öppna med det fria ordet som instrument. Mitt intryck är att Netopia får allt större uppmärksamhet, dvs marginaliseringens motsats. Den organiserade piratrörelsen däremot…

      • Sidor som framställs som opartiska ”forum för digitala samhällsfrågor” men som i själva verket är ren lobbyverksamhet åt upphovsrättsindustrin är i allra högsta grad ljusskygg. En rörelse som till och med benämns som piratrörelse (vad nu det innebär, är alla som fildelar med i piratrörelen så är det nog sveriges största rörelse) är väl däremot ganska öppen med vad som gäller.

      • Scary Devil Monastery

        Svaret är att Google inte är en innehållsleverantör.

        Att de ligger på listan lär i detta fall vara för att huvudparten av deras tjänster är direkt neutral infrastruktur – indexering, exempelvis. Men du har en poäng i det att de faktiskt använder många av sina tjänster som direktreklam för sina övriga.

        Sak samma med Skype.

        Här är problemet när det gäller infrastruktur som sammanlagt bildar basen för vad vi kallar ”internet:

        1) Hårdvara – ”network backbone” – kabel, routrar, industristandarder. Intel, Ericsson, Bredbandsbolaget, Comhem, m.m. De rent fysiska förutsättningarna för att kunna skapa nätverk.

        2) Mjukvara och access – ”Internet Service” – Bredbandsbolaget, Comhem, Intel, IBM, HP, Microsoft, PRQ, Google etc – drivrutiner, indexering och söktjänster, protokoll, kryptering & säkerhetshantering, hosting, till viss del operativsystem, trafikhantering end-to-end.

        Notera att microsoft och Apple förvisso hanterar infrastruktur i form av mjukvara. Men då de även till stor del hanterar ”content” måste man anse att deras åsikter när det gäller hur infrastrukturen bör se ut är i stor grad partisk. De bör endast informeras, inte tillfrågas om hur infrastrukturen bör se ut – Risken skulle vara att man då får, exempelvis, en ny ”industristandard” som handikappar deras konkurrenter.

        När det gäller all form av infrastruktur är poängen just att den inte skall verka på marknadens villkor.
        Lika litet som Vägverket har att ta ställning till cost-benefit när de avgör vem som skall eller inte skall ha tillgång till närvaron av en fungerande väg.

        Eller mer träffande i ditt exempel ovan – man skall inte ta ställning till vilka regler tullverket har att följa genom att man lyssnar på försäljarna av vin och sprit.

        • scary, du skriver;
          ”Risken skulle vara att man då får, exempelvis, en ny ”industristandard” som handikappar deras konkurrenter.”
          Jag har väl inte riktigt fattat alla detaljer, men var det som hände,när europa tvingade Microsoft att ”öppna” sin explorer? vore tacksam omn du kunde lägga ut texten,vid ett passande tillfälle 🙂

        • Scary Devil Monastery

          Jo, Både Microsoft och Apple har vid olika tillfällen försökt implementera industristandard som antingen är proprietär eller kräver proprietär programvara för att nyttja fullt ut.

          Just när det gäller mjukvara kan man med fördel läsa den här artikeln om proprietär, öppen, och ”de facto” standard.
          http://www.tcpipguide.com/free/t_ProprietaryDeFactoandOpenStandards.htm

          Fallet Microsoft vs EU är rätt talande – om än mer intressant av andra orsaker. MS hade som affärsmodell att integrera just specifikt sin egen webbläsare Explorer i operativsystemet – den gick inte att avinstallera förrän nyligen, och inte helt smärtfritt. Det ställde till det rejält för många som under tidiga 2000-talet ansåg det vara blodigt korkat att navigera internet med samma verktyg man använde för att öppna sina egna privata foldrar på hemdatorn.

          Det här stötte mot Europeisk konkurrenslag – MS fråntog helt enkelt kunderna valet i vilken webbläsare – och därmed vilken standardsökmotor och vilka standardprotokoll som kunderna skulle bli tvungna att använda.

          Än idag kan man se att webbsidor skrivna med säkerhetsapplikationer måste programmeras på två olika sätt för att stödja både Explorer och ”övriga” (Firefox, Chrome, Opera, Safari). Och MS har naturligtvis uppmuntrat det exklusiva bruket av explorer genom att mångla ut den ena verktygssatsen efter den andra som specifikt beskriver hur man skriver och implementerar webbhantering för just explorer.

          Opera öppnade här ett gångbart alternativ genom att införa sin egen proprietära standard. Men det var inte förrrän Firefox tog med sig öppen källkod och fria format till bordet som windows browsermarknad öppnades helt. I och med Firefox blev det helt plötsligt fritt fram för varje person att skriva sina egna plugins och hantera browsern under huven på ett sätt som fram tills dess bara hade varit möjligt inom Linux (gamla Konqueror).

          Med en uppsättning kraftfulla färdiggjorda webbverktyg och gedigen dokumentation föll Explorers monopol samman helt. Google lanserade Chrome, även den i öppet format.

          Väl att märka var det inte förrän dess som MS blev tvungna att ta sig samman och försöka bygga om sin webbläsare till ett fungerande vekrtyg. Fram till Explorer version 6 fanns det knappast någon mer riskabel programvara man kunde installera på datorn – tusentals säkerhetsläckor som delade ut full systemaccess. Bland systemadministratörer skämtades mycket om att Explorer 6 var närmaste digitala ekvivalenten till ett lättfotat sprutluder…

          http://www.sharenator.com/If_browsers_were_women/

          Men sedan konkurrensen tvingade MS att vända skeppet åt kvalitet såg man en klar förbättring med Explorer 7. Explorer 8 sägs vara ”ungefär lika säkert” som Firefox 3.6. Luttrad av tidigare erfarenheter kan jag numer tänka mig att installera och använda IE 8. På en äldre hårddisk jag kan bränna efteråt.

          Att införa en proprietär standard är första steget för att etablera ett monopol på en marknad. Lyckas man äger man den marknaden ända fram tills bristen på nyutveckling i den stagnerade standarden tvingar någon annan entreprenör att presentera ett gångbart alternativ. Open Source ändrade allt detta. Hundratusen programmerare som på hobbybasis sitter och utvecklar och finslipar verktyg och program har gett de mest häpnadsväckande resultat.

          I dag hänger den proprietära standarden synnerligen löst. Industristandard är ofta del av direkt infrastruktur och som sådan lönar den sig bara att utveckla om ett företag direkt kan se konkurrensfördel med det. Det har inneburit att vi ser allt mer infrastruktur skötas med öpen källkod i grund.

          Vilket är positivt då öppen källkod är långt mer säker gentemot missbruk och monopolisering.

          Som avslut litet längre läsning – för den som har ett sinne för humor och förmågan att traggla sig igenom lång text plus länkar. Proprietär industristandard för oss osökt in på mjukvarupatent. SCO versus…The World.

        • Scary Devil Monastery

          Hupp, glömde länken om SCO: http://en.wikipedia.org/wiki/SCO_v._IBM

  5. Kul förresten att se att du börjat delta i diskussionen igen! Jag (och många andra) skulle nämligen gärna vilja ha svar på två frågor som jag ställde tidigare:

    1) Vad var det som var ett personangrepp från Anna?
    2) Vilka var Annas lögner?

    • @Martin – med risk för att börja klyva hår:
      1. Troberg kallar mig gratisätande lobbyist och skriver att ”sig själv talar han inte mycket om” – dvs hon påstår saker om mina matvanor som hon rimligen inte vet (iofs har vi ätit lunch tillsammans en gång och då var det ingen av oss som betalade för maten, haha!) och för in saken på min person.
      2. Privata företag har inte större befogenheter än polisen och jag vänder mig emot påståendet att ”upphovsrättsindustrin” vill beställa speciallagar.
      Notera att det var SvD som bestämde att mitt andra inlägg skulle vara slutreplik.

      • Åh herregud. Jaja, tur att det fanns nåt halmstrå där som du kunde greppa, så du slapp svara på sakfrågorna. Vilket fruktansvärt personangrepp att du skulle äta gratis!
        Men Per, eftersom du vidhåller att Netopia skulle vara nåt slags debattforum, gå in och besvara frågorna och kommentarerna som faktiskt rör _sakfrågorna_ i din debattartikel: http://www.netopia.se/2010/09/29/bloggbavning-om-piratrorelsens-dod/comment-page-1/#comment-3410

        • @Wotan – ärligt talat så var det väl mest rubriken ”Strömbäck är en lobbyist utan trovärdighet” som jag uppfattar som ett personangrepp, men den har ju täckning i texten.

        • ”Strömbäck är en lobbyist utan trovärdighet”

          Och vem är det som sätter rubriker på debattartiklar? Jo tidningen, inte debattören.

      • 1. Om du kallar det för personangrepp så bör du nog se över ditt eget hus. Här kallas pirater både det ena och det andra och det där kändes ju knappast särskilt allvarligt. Dessutom, var det verkligen dina matvanor det handlade om när hon skrev ”sig själv talar han inte mycket om”? Handlade det inte mer om det faktumet att den sida du driver finansieras av upphovsrättsindustrin?

        2. IPRED-lagen har möjliggjort att privata aktörer på sanslöst lösa grunder kan få ut personuppgifter som sedan kan användas för att genomföra civila husrannsakningar med mera. Detta är inget som polisen får göra får sådana petitessbrott som fildelning innebär. Hur kan du mena att upphovsrättsindustrin inte vill beställa speciallagar? Det är ju helt uppenbart att IPRED inte tillkommit därför att politikerna vill införa lagen, de gick ju trots allt till val med att inte införa en sådan lag. Däremot står hela hollywood, antipiratbyrån mfl och hetsar om att det måste bli hårdare lagar för att sverige inte ska bli en ”frizon” osv.

        Det är dock bra att du till slut besvarar frågorna, men det är ju uppenbart att det inte fanns något större belägg bakom dina påståenden. Hade det inte varit bättre att skriva ut detta direkt istället för att påstå att Anna sysslar med personangrepp och sprider lögner runt sig? Eller, det kanske är så ni jobbar i din smutsiga bransch?

        • @Hank. Ang Ipred är det mesta hypotetiskt idag, vi vet helt enkelt inte hur praxis kommer att se ut. Men det borde stå utom tvivel att polisen har betydligt större befogenheter, t ex husrannsakan, förhör, frihetsberövande etc. Det fina med Ipred är ju att den möjliggör ett ”mjukare” alternativ till beslagtagna datorer och gryningsräder. Jag skulle helst se ännu mjukare alternativ, t ex ”riktade upplysningar” från ISP:arna , men såna diskussioner har hittills inte gett några resultat.

        • ”Men det borde stå utom tvivel att polisen har betydligt större befogenheter, t ex husrannsakan, förhör, frihetsberövande etc.”

          Jo, fast nu talar vi ju inte om Polisens kontra privata bolags befogenheter generellt, utan just när det gäller de den fildelning av upphovsrättsskyddat material som enligt rättspraxis endast renderar dagsböter. I dessa fall har privata bolag (genom IPRED) absolut större befogenheter än Polisen. Polisen har i dessa fall inte rätt att få ut personuppgifter, begära intrångsundersökning, eller spärra bankkonton, men det har privata bolag.

      • Cred till dig för att du äntligen svarar på detta Per!

        1. Anna Troberg kallar dig inte ”gratisätande lobbyist”, detta citat finns inte i hennes artikel. Det Anna gör är att traverstera ditt ”gratis är gott” genom att påpeka att du och dina lobbyistkollegor går på bjudbufféer. Men du säger alltså att du aldrig varit på en bjudbuffé i egenskap av lobbyist? Om du verkligen inte varit det, så missar Annas poäng. Men något personangrepp är det självklart fortfarande inte.

        ”Sig själv talar han inte mycket om” skriver hon inte heller, men det citat som ligger närmast kommer i följande kontext:

        ”Han talar dock mycket lite om sig själv. Men det är ju svårt att uppbåda någon sorts trovärdighet i frågan om integritet och rättssäkerhet om man samtidigt ärligt talar om att man är lobbyist för en industri som gör allt för att montera ner båda för sin egen vinnings skull.”

        Annas betoning är självklart inte på huruvida du går på bjudluncher eller inte, utan på det faktum att du mörkar det faktum att du är lobbyist för upphovsrättsindustrin.

        2. Privata företag har absolut större befogenheter än Polisen i och med IPRED. Polisen får inte begära ut personuppgifter för ett så trivialt brott som fildelning som i rättspraxis endast gett dagsböter. Men det får privata företag göra. Polisen får heller inte begära en husrannsakan i dessa fall, men det får privata företag göra (intrångsundersökning). Polisen får inte heller begära att en misstänkts persons tillgångar och bankkonton fryses i dessa fall. Men det får privata företag göra.

        Så visst har privata företag långt större befogenheter än Polisen i dessa fall. Det är inte lögner, utan fakta.

        Vad gäller att den industri du är lobbyist för beställer speciallagar. Tja… Hur kom IPRED till om inte just genom hård lobbying? Och du ägnar all din tid här på Netopia åt att försöka se till att IPRED följs av än fler speciallagar, exempelvis för att människor ska kunna stängas av från Internet vid misstanke om upphovsrättsintrång. Du brukar ju tala varmt om ”rättsamhället på Internet”. Vad betyder detta annat än att du och den industri du företräder önskar sig fler speciallagar?

        Så ingen lögner alltså. Bara fakta.

        Fakta som du valde att inte bemöta annat än genom att anklaga Anna för personangrepp och lögner. Vilket ironiskt nog var det enda exemplet på personangrepp och lögner i ert meningsutbyte.

        • Haha, well put, Martin! Jag tycker Troberg försöker få diskussionen att handla om min trovärdighet och drivkrafter, snarare än sakargument. Medger att jag nappade på det betet och svarade med samma mynt.

  6. …jag återkommer till det tragiska självmordet av en olycklig ung man direktsänt på flashback och som Per osmakligt försökte dra,för upph.industrin passande slutsatser, vilket fick mig att må illa.
    Per, läs och lär vad vad Thente skriver i DN;

    ”Det här ska handla om en svensk grabb som i förra veckan tog livet av sig i direktsändning på ett internetforum.
    FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är en välment och vacker bedrift i den globala humanismens namn. Samtidigt kan hela detta vackra paket ses som ett blänkande bevis på att vi trots all civilisation och modernitet inte har nått särskilt långt.
    För mänskliga rättigheter, visst. Men hur är det med de mänskliga skyldigheterna?
    Där blir det genast svårare, eller hur? Ty vad gäller rättigheterna kan vi bekvämt knyta nävarna, demonstrera och arrangera talkörer för att andra inte tillvaratar dem. Men skyldigheterna är upp till var och en att värna om, alltid, även om det kan svida ända in på plånboksskinnet och den personliga integriteten.
    Rättigheterna är bekvämare att signera. De garanterar att vi får. Mänskliga skyldigheter däremot, innebär att vi måste ge. Och den som säger att det är saligare att giva än att taga har aldrig suttit och räknat på amorteringarna.
    Men de mänskliga skyldigheterna påminner sig ibland, i den småskaliga mellanmänskligheten.
    Som i fallet med grabben som begick självmord på ett Flashbackforum och av somliga inloggade uppmuntrades därtill.
    Oundvikligen finns det många som skyller det inträffade på internet i allmänhet och liberala forum som Flashback i synnerhet. Stäng skiten, säger de. Lagstifta.
    Ah, visst hade det varit enkelt. En digital kastrering för att undertrycka den mänskliga benägenheten att vara besvärande omänsklig.
    Men tidigt på morgonen den 13 mars 1964 överfölls och mördades 28-åriga Kitty Genovese i New York City. Det tog en halvtimme. Mördaren hann åka från platsen och återkomma för att fullborda dådet. 38 personer bevittnade mordet från sina lägenheter, men ingen slog larm eller ingrep för att hjälpa.
    I efterhand har denna bild av människors likgiltighet modifierats, men fallet Genovese har blivit föremål för psykosociala studier om hur människor reagerar i grupp.
    Regeln är att ju fler människor som har möjlighet att ingripa och/eller ta ansvar, desto färre är det som verkligen gör det.
    Åskådarsyndromet brukar det kallas, och jag minns hur min farfar – som var snut – mer än något annat hatade de gamar till vanligt folk som flockades kring olycks- och brottsplatser och hindrade ambulansen från att komma fram.
    Av alla de miljarder potentiella åskådare som kunde ha bevittnat hängningen på internet, var det en bråkdel som gjorde det. Några hejade på – småungar som inte riktigt fattade – men fler försökte ingripa och ta sina mänskliga skyldigheter till vara.
    Så baktala inte internet. Mycket tyder på att mänskligheten trots allt har en högre halt där än här.
    Jonas Thente

    • @Kjell – bra skrivet av Thente, men jag tycker du ska vara försiktig med att ta Flashback i försvar. De dök inte ens upp i SVT Debatt för att försvara sig, det gjorde åtminstone Peter Sunde i debatten om bilderna på Arboga-barnen.

      • Varför ska flashback dyka upp? De har blivit förbjudna att driva forumverksamhet i Sverige, då har de väl inget intresse av att vara här över huvud taget?

  7. Scary Devil Monastery

    @kjell

    Mycket bra inlägg – hade glömt Kitty Genovese. Men hon är kanske det tydligaste exemplet på hur den mänskliga naturen är så beskaffad att det när någon man står på en hög avsats eller en bro så kommer ovedersägligen minst en person i folkmassan att ropa ”HOPPA!!”.

  8. sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1269364/Trollen-harskar-i-natets-utmarker.html

    en utmärkt lärorik artike i SySvDagbladet, med den kunniga C Kullenberg hjälp lotsas reporten fram i miljöer som endast existerar i digitalal form, det är verkligen svårt att förstå. Delvis en ny maktordning.

  9. Vilken jättemiss!

  10. Jag blir otroligt nyfiken på vilka ”regler för elektronisk kommunikation” som till exempel IFPI skulle kunna bidra med? Eftersom denna organisation har uttalat sitt stöd för Netopia så kanske de är intresserad av att lägga fram sina förslag på den bloggen. På det viset kan ju Anna-Karin Hatt se vad ni vill åstadkomma och så får de ju komma till tals trots att de inte är med på listan. Bra va?

    Vad vill ni? Bring it on. 😉

    • ”Vad vill ni? Bring it on.”

      Ledsen, men detta är något Per inte svarar på. Jag har ställt denna fråga i olika formuleringar 36 gånger här på Netopia utan svar. Det enda som framkommit hittils är att Per vill se möjligheten att stänga av personer från Internet vid misstanke om fildelning av upphovssrättsskyddat material.

      • Scary Devil Monastery

        Så när jag tar illa vid mig av min granne, hackar hans trådlösa modem på fem minuter, och sedan tankar ned tysk getporr i stora mängder via hans länk så åker han dit så det skvätter om det och får aldrig reda på vad som har hänt eller hur det gick till. Suck.

        En lag som är så pass öppen för missbruk i massiv skala som den franska HADOPI är ingen bra lag.

Kommentera artikeln