Ask om brott på nätet hos Sverker

Justitieminister Beatrice Ask deltog i Sverker rakt på i SVT igår. Kloka kommentarer om brott på nätet, Flashback-självmordet, verklighet och overklighet. Titta själv: http://svtplay.se/t/139920/sverker_rakt_paSverker Olofsson själv verkar mer upprörd än Ask, kallar nätet för ”moraliskt moras” och frågar om det behövs förbud mot information om hur man skär sig. Beatrice Ask resonerar klokt om svårigheterna med att reglera nätet och operatörernas ansvar.

7

Kommentarer

  1. Scary Devil Monastery

    Ask resonerar för en gångs skull vuxet. Har hon blivit tränad av samma coach som gått över Reinfeldt?

    Skämt åsido så nämner hon visserligen ”operatörernas ansvar” som kortast. Men det är uppenbart att hon inte vill gå in på ämnet och jag misstänker att det är för att hon inte förstår saken – de ”operatörer” hon menar uttolkar jag som de som har möjlighet att moderera ett forum.

    Du är enligt den tesen en operatör, Per.
    Skulle någon av oss göra ett inlägg som exempelvis hetsar mot folkgrupp och du vägrade moderera detta så kan, beroende på de villkor du givits när du slöt kontraktet med ditt hostingbolag, de eventuellt klippa din tillgång. Men att de skall ha ansvar för vad någon av oss säger på din sida – DET blir omöjligt i praktiken.

    Hela frågan rör sig helt enkelt om hur många led man kan dra ”ansvarsfrågan” innan det blir löjligt.

  2. Ja, Beatrice Ask överraskade klart positivt. Det känns som om Piratpartiets politik faktiskt gett lite intryck hos henne. Det kändes skönt att hon insåg att man inte kan göra massa särlagstiftningar som är omöjliga att upprätthålla i praktiken.

    ”Operatörernas ansvar” var som sagt troligen det som var mest ute på hal is, vi får väl se tids nog om det kommer några nya galenskaper från henne…

  3. ..scary .hjärtligt tack för lektionen. 🙂
    är öppen källkod= Linux, kan var och en med begåvning göra sina egna”program” i en öppen källkod?, vad gick bråket ut på när spotify eller var det voddler, ”låste in öppen källkod?

    • Scary Devil Monastery

      All öppen källkod är inte Linux, men all Linux är öppen källkod, är det korta svaret.

      Skillnaden mellan ”Öppen” och ”Proprietär” källkod är att den öppna koden oftast ges ut under GPL/GNU eller BSD eller när det gäller media Creative Commons-licens.

      GPL/GNU och BSD är typer av licens som ger varje användare uttrycklig rätt att modifiera, använda, skriva om, bygga ut , finputsa, förädla, eller porta på varje tänkbart sätt. Den enda stipulationen är att man måste acceptera samma villkor: Att man inte kan ge ut programvaran under andra villkor än de man själv mottagit den under. Kallas även ”Copyleft”.

      Att skriva egna program och verktyg kan man göra oavsett. Med ett copyleft-program kan du dock ta vad som redan är en fungerande programvara, skriva om det för andra syften, men måste därefter fritt publicera den nya skapelsen. Det kan summeras i de fyra essentiella friheterna som måste uppfyllas för att programmet skall kallas för öppet:

      1) The freedom to run the program, for any purpose (freedom 0).
      2) The freedom to study how the program works, and change it to make it do what you wish (freedom 1). Access to the source code is a precondition for this.
      3) The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor (freedom 2).
      4) The freedom to distribute copies of your modified versions to others (freedom 3). By doing this you can give the whole community a chance to benefit from your changes. Access to the source code is a precondition for this.

      Det stora bråket med Voddler var att man hade tagit en färdigskriven programvara utgiven under GPL/GNU, modifierat den, och sedan låtit bli att lyda copyright-villkoren. För att uttrycka det krasst piratkopierade de en programvara (vilket var helt ok), använde den sedan till huvudsakligen kommersiella syften (vilket var helt ok), men vägrade sedan följa villkoren som uttryckligen kräver att de måste tillgängliggöra verket fritt. Voddler ägnade sig helt enkelt åt upphovsrättsbrott i ordets ursprungliga betydelse.

      Universitet, myndigheter, vanliga programmerare och bolag har alla i övrigt gjort mer och mer bruk av GNU-licens vilket har gett samtliga datoranvändare en rik uppsjö av professionella verktyg för i stort sett alla ändamål.
      En något skrattretande exemplifiering är Apple – MacOSX är i grunden en variant av FreeBSD som heter Darwin. Det är anledningen till att Mac idag räknas som ett särdeles stabilt OS. Apple har följt BSD till punkt och pricka och Darwin kan man i sig ladda ned och modda hur man vill.

      All grafisk applikationshantering – användargränssnittet m.m. – är däremot Apples egna låsta format som de kör ovanpå Darwin.

      • ..scary tack 🙂
        Copyrightvillkoren du beskriver, har den bäring på de lagar och förordningar i samhället som reglerar copyright och i vidare mening upph.rätten, eller är det endast en frivillig överenskommelse man har vid öppen källkod?

  4. Scary Devil Monastery

    En snabb googling på GNU och BSD tar upp hemsidan.

    Men en summering är att nej, upphovsrätten ligger i grund för GNU och BSD. Grundaren av GNU – Richard Stallman – ville skapa ett sätt som man kunde dela med sig till andra utan att ett bolag skulle kunna plocka upp ett arbete som hundratals personer hade arbetat fram under åratal och patentera det på egen hand.

    Kärnan i resonemanget är att med dagens upphovsrätt ett verk utan ägare är fritt fram för först till kvarn att göra sig själv ”ägare” till. GNU är det som gör att det ens är möjligt för öppen källkod att förbli öppen.

    Poängen är att GNU är menat att andra inte skall kunna hindras ifrån att använda, bearbeta, eller sprida det som skyddats.

Kommentera artikeln