Fjellner: Kritiken mot ACTA bygger på myter

Förhandlingarna kring ACTA, en internationell överenskommelse om gemensamma åtgärder mot och piratkopiering och varuförfalskningar, är inne i slutskedet. Processen har varit föremål för stor debatt, främst på grund av den sekretess som omgärdat förhandlingarna. Netopia fick en pratstund med Europaparlamentarikern Christoffer Fjellner (M) för att räta ut några frågetecken.

I Sverige har det varit en upprörd debatt om ACTA, vad beror det på tror du?

Det beror på två saker, dels att frågor som rör Internet berör många och engagerar och att det i ACTA finns – inte så många men dock några – beröringspunkter till Internet och upphovsrätt. Sen tror jag till stor del att upprördheten beror på hemlighetsmakeriet som det ofta är i internationella förhandlingar. Myter har frodats och vem som helst har kunnat påstå vad som helst utan att bli emotsagd. Det har varit svårt att veta vad det egentligen står.

Är kritiken mot ACTA relevant?
Nu har vi fått alla dokument och ser resultatet. Kritiken kring den bristande öppenheten har varit berättigad, inte minst nu när vi ser att kritiken ofta handlar om myter och inte verklighet.

Kommer den svenska tullen att beslagta mp3-spelare när ACTA blir verklighet?
Det är ett exempel på en myt, svart på vitt står det i texten att inget land blir ålagt att tullen ska göra något på annat sätt. Finns inte på kartan att den svenska tullen ska beslagta mp3-spelare, det faller på sin egen orimlighet. Ingen tull har tid att prioritera det. EU:s lagstiftning ändras inte p g a ACTA. Kommissionen har inget mandat att förhandla om ändringar och det blir inga förändringar i medborgarnas vardag. Enskilda medlemsländer kan påverkas beroende på hur EU:s lagstiftning implementeras, men det handlar om småsaker.

Vad tror du att ACTA kommer att innebära i praktiken?
Ja, vad ska man ha ACTA till då? Det sätter upp en global standard, underlättar handel och utbyte med gemensamma tolkningar av regler. Man undviker konflikter om t ex läkemedel eller frågor såsom om skinka som inte är från Parma får kallas Parma-skinka. En ”gold standard” för skydd av immaterialrätt. Kan t ex användas mot länder som blankt skiter i patent, som Kina där svenska företag ofta har fått problem med att skydda sina rättigheter. ACTA kan bli ett incitament för kineserna att respektera t ex Ericssons och Volvos immateriella rättigheter. Det är också därför industrin har varit pådrivande.

Vad är den viktigaste åtgärden från politiskt håll för ett bättre samhälle på nätet?
Som ofta, att man inte fattar en massa beslut, vi ska lägga oss i människors vardag mindre. Det ska inte vara laglöst på nätet men vi behöver inte mer av politisk klåfingrighet. Lagar som gäller i verkligheten ska gälla även på Internet.

Per Strömbäck
Redaktör Netopia

12

Kommentarer

  1. Hmm, först konstaterar man att ACTA förhandlats fram på ett demokratividrigt sätt (att kritiken där varit befogad) och sedan försöker man släta över det med att innehållet inte var så dåligt som det kunde ha varit.

    Summan blir alltså att det inte spelar någon större roll vilka procedurer som används, bara resultatet blir godtagbart.

  2. Angående att ”endast skinka från Parma får kallas Parmaskinka” http://christianengstrom.wordpress.com/2010/10/26/no-geographical-indications-in-acta/

    I övrigt väldigt slätstruken ”artikel”. Kritiken mot ACTA ÄR befogad. Ingenting i förhandlingarna talar för att det borde hemlighållits, mer än att folk hade insett vilka idiotiska åsikter och påtryckningar som egentligen leder diskussionen. Fler rop på avgång hade nog skallat högre.

    Och ifall det hade skett öppet så hade nog större opinion över geografiskt skydd kunnat uppmanas

  3. Tack för de kritiska frågorna, Per 😉

    Få saker är så viktiga för världsekonomin som att Indien, Kina m.fl. ska få besluta om sina patentregler själva. Sverige erkände aldrig utländska patent innan vi hunnit ifatt den tekniska utvecklingen. I princip alla länder har gjort likadant.

    • @Micke Hehe, vadå frågan om mp3-spelarna och tullen var väl kritisk? Intressant synpunkt om patent. Andra hävdar att patent skyddar de rika och upphovsrätt är viktigare för de fattiga (bl a eftersom den är automatisk och inte kräver kostsam registrering).

      • Det är väl ofta samma personer som tycker att immaterialrätter gynnar de rika, som de som pekar på att många länder erkänner andras immaterialrätter först när de själva blivit rika?
        Jämför t.ex. USAs historia gentemot engelsk upphovsrätt.

      • Scary Devil Monastery

        Nu rörde det sig inte specifikt om mp3-spelare utan om all form av digital lagring. Laptop, mobiltelefon, mp3-spelare, flashminnen, portabla hårddiskar…the works.

        Det ACTA kräver om den saken är inte ett påbud – men att det skall ges utrymme för enskilda länders tull att vid misstanke konfiskera sådant för attt kontrollera ”otillåtet” material.
        Vilket om jag inte tar helt fel innebär vissa små ändringar i lokal lagstiftning som kommer ge grova skillnader i individens rätt kontra staten.

        Men det är inte heller det som gör ACTA till en sådan vidrig sörja, utan det faktum att det som börjades som ett handelsavtal numera behandlar till större delen immateria.
        Därefter innehåller det ett antal giftiga provisioner – kraven gentemot leverantörer av ren infrastruktur att ta ansvar för tredje parts trafik (omöjligt utan deep packet inspection – direkt avlyssning) och provisionerna mot verktyg som kan användas till att bryta DRM – vilket egentligen gör en persondator olaglig.

        ACTA kanske ursprungligen skrevs ihop med förnuftiga mål, men det är klart och tydligt, både av de versioner som läckt ut och den nuvarande ”officiella” att det har varit alldeles för många privatintressen som fått lägga till egna krav utan att någon person kompetent nog att bedöma konsekvenserna har fått säga sitt.

        Lägg dessutom till att det land som tagit ACTA till bordet nu själva är tveksamma till om de kommer att kunna införa det som bindande avtal så borde det bli tämligen självklart att ett sådant avtal inte är en god idé att genomföra i Europa.

  4. Vad pratar Fjellner om? ACTA säger ju inget om Parma-skinka, visar det sig!

  5. Scary Devil Monastery

    Och vad Fjellner verkar ha missat helt är själva centralpunkten i vad ACTA kräver – att operatörerna skall fortsätta gå ansvarslösa enbart så länge som de går med på att övervaka sina kunders trafik eller på att stänga av sina kunders uppkoppling beroende på anklagelser från tredje, högst privat part.

    Och naturligtvis de klausuler som inbegriper förbudet mot vanliga programmeringsverktyg, och i förlängningen personliga datorer – vilket är vad förbudet inom ACTA vad gäller begränsningen av ”spridning av verktyg kapabla att bryta DRM” innebär.

    Nej, tyvärr, Fjellner, men den ”mytbildning” som orsakats av läckta dokument från ACTA och det som vi klart och tydligt kan se i den för tillfället öppna distributionen övertygar inte. Särskilt inte eftersom de fortfarande verkar vilja att det skall förbjudas att tillverka och sprida digitala ekvivalenter av skruvmejslar som ”teoretiskt kan användas i brottsliga syften”.

    Att USA själva nu anser att de inte kan införa ACTA som bindande på egen planhalva ger vid handen att vi inte gärna borde acceptera detta avtal i Europa heller.

  6. Plötsligt tappade jag allt förtroende för Fjellner. Han är inte ens medveten om att de geografiska markörerna inte kom med. Eller att ISP:er görs ansvariga för sina kunders kommunikation, dvs. ett avskaffande av budbärarimmunitet och mere conduit. Varför i hela fridens namn försvarar Fjellner ACTA?

    • Scary Devil Monastery

      Av samma anledning som både M och S har kurvat igång ett antal grundlagsändringar, antar jag – harmonisering med EU är en tung agenda som drivs hårt av M. I min mening, en usel sådan. Att vi är med i EU vare sig skall eller bör betyda att vi kompromissar bort stora delar av vad vi har kvar av liberalitet och medborgarrätt bara för att kunna stå på samma, lägre tröskel som de minst utvecklade av medlemsstaterna.

      Vilket tyvärr är åt det hållet vi verkar vara på väg.

  7. Fjellners resonemang bygger kanske på att avsaknaden av geografiska markörer också utgör en standard som alla nu måste förhålla sig till. Det vill säga, vi slipper förmodligen konflikter kring detta eftersom typ Parma och Cognac inte har någon överenskommelse att luta sig mot och driva sin sak utifrån

    • Scary Devil Monastery

      Rätta mig om jag har fel, men geografiska markörer har väl redan täckts in av tidigare EU-fördrag? Det är i dag lögn att hitta något annat än ”äppeldricka med ciderkaraktär” exempelvis.

      Den delen finns redan för europa…och ärligt talat kan det kvitta mig lika om geografiska markörer skall stämplas igenom globalt när vi redan sitter med eländet lokalt. Det som är farligt i ACTA är vad gäller immaterierättshanteringen.

Kommentera artikeln