Torsdagskrönikan: Är Google Internets Julius Caesar?

Hur hittade du till just Netopia? Förhoppningsvis för att du vet att här finns alltid något intressant att läsa, men det också är troligt att du först gjorde en sökning efter något på webben. Innehållet på internet är enormt, och det är svårt att välja. Det är svårt att ens veta vad som finns att välja. Alltmer börjar datorerna göra de valen åt oss.

Är Google internets Julius Caesar? Den liknelsen använder kulturhistorikern Siva Vaidhyanathan i sin kommande bok The Googlization of Everything. Före Julius Caesar så rådde oordning och inbördeskrig, där Caesar kunde få stöd sin makt genom att erbjuda befolkningen skydd, tillit och kontroll på ett sätt den romerska republiken inte kunde.

Vaidhyanathans liknelse mellan Google och Julius Caesar är tänkvärd. Kommer du ihåg hur webben såg ut på 90-talet? Där fanns de vidsträckta möjligheter och den öppenhet vi kommit att uppskatta, här gick det att upptäcka helt nya saker. Baksidan var att internet också var en röra. Långsamt laddande hemsidor, tung flashgrafik, ohederliga länkfällor och en kapprustning för sökordsoptimering. En träff gav minst lika många skräpträffar att söka igenom. Det fanns en oroande risk för att alla virus, maskar, trojaner och annan malware skulle bryta upp förtroendet för internet och leda till en splittring.

Google har satt en standard för vad som blir uppmärksammat på webben, skriver Vaidhyanathan, och därmed satt en standard för vad som får besök. Porrsajterna, hemsidorna för extremistgrupper eller SEO-råttor blockeras inte, men de prioriteras ned i sökningarna. Sajter som fungerar väl för användarna, enligt Googles regler, kommer högre upp och får därmed mer trafik. Google gjorde internet användbart, och det utan att stänga av folk och företeelser från internet. Här skiljer sig Google från Julius Caesar, Google har förstått att det bästa styret är det som inte märks.

Semantiska sökningar kommer att bli mycket viktiga för nätet. Idag pekar Google, Baidu, Altavista, Yahoo och andra sökmotorer bara ut något för oss. Semantiska sökning ser till sammanhanget för sökningen.

Det är därför som öppenheten har drivit gratisnätet. För att finna och förstå sökmönster och köpbeteenden behövs mycket information om dig som användare.

Det började med rekommendationer som hos boksajten Amazon, filmsajten IMDB eller bland videorna på YouTube. Det går att se vad andra röstat på, och du får också förslag på vad du skulle kunna gilla, beroende på dina tidigare val. Om du gillade boken Krig och fred så kommer du också att gilla Anna Karenina. Om du redan har någon som vän på Facebook, så kommer du säkert att tycka om hennes vänner också.

En bra rekommendationsmotor är värd mycket pengar. Om en kund ser en vara genom en rekommendation i en e-handelsbutik är chansen god att det blir den varan som blir såld. Det är svårt att göra sådana program, programmet i sig självt har ingen aning om filmer, böcker, husgeråd eller de underliga mänskliga egenskaperna tycke och smak. Det är också svårt att bedöma de vaga betyg som användarna ger, hur stark reaktion är en tumme upp eller tre stjärnor av fem egentligen?

Vad händer om smaken byggs upp av rekommendationsmotorerna? Nu börjar program som Pandora att jämföra valen som en stor grupp människor gjort. Om många som lyssnar på Elvis Presley också lyssnar på Tina Turner, då måste det finnas något gemensamt mellan de två sångarna. Då kan programmen hitta likheter som människor inte uppfattar, eller likheter som människor inte gillar att de dras. Amerikanska butikskedjan Walmart hamnade redan år 2006 i bråk, när deras rekommendationsmotor föreslog många kunder som köpt den gamla kultfilmen Apornas planet att också köpa en dokumentär om Martin Luther King och hans liv. Om man tänker efter på när science fiction filmen gjordes, demografin hos dem som kan tänkas tycka om filmen och vad filmen handlar om så finns det en viss logik i rekommendationen.

I e-handelns enorma utbud är en rekommendationsmotor nödvändig för att hitta rätt. Kritiken mot utvecklingen är att vi kommer börja välja på urval av vad vi och andra har valt sedan tidigare. Istället för den långa svans Chris Anderson talade om, får vi en blockbusterkultur utan like. Det blir svårt att upptäcka något nytt, och inte bara stanna kvar i sin egen grunda pöl med människor som tycker precis som du. Du blir aldrig besviken, men gör aldrig några nya upptäckter. Mekanismen som styr dina val är den samma som håller dig trygg på nätet. Är skapandet eller ordnandet det som vi värderar mest?

Därför är det viktigt att internetanvändarna skall ha kontrollen över att få ställa in vilka val och rekommendationer sökmotorer och rekommendationsmotorer arbetar ifrån; inte Google, Amazon eller Pandora. Då får vi mer valfrihet, inte mindre.

Waldemar Ingdahl
VD tankesmedjan Eudoxa
www.internationalpropertyrightsindex.org

17

Kommentarer

  1. Waldemar, skulle Facebook kunna vara Brutus? :)

  2. ”Det blir svårt att upptäcka något nytt, och inte bara stanna kvar i sin egen grunda pöl med människor som tycker precis som du. Du blir aldrig besviken, men gör aldrig några nya upptäckter. Mekanismen som styr dina val är den samma som håller dig trygg på nätet. Är skapandet eller ordnandet det som vi värderar mest?”
    precis som IRL. trevlig helg :)

    • @kjell

      Frågan är mer komplicerad, och har att göra med hur öppet vi anser att dagens internet är.

      Den utveckling av nätet jag beskriver väcker frågan om den historieskrivning som skapades på 00-talet, med ett öppet nät som i samtiden är hotat verkligen stämmer.

      Jag kommer att återkomma till ämnet om nätneutralitet här på Netopia i december.

  3. Scary Devil Monastery

    Waldemar, jag skulle vara litet försiktig med jämförelsen med julius Caesar. Den romerska republiken innan Caesar hade fel och brister förvisso, men de hade ett förvisso valhänt system med folkvald senat.

    Caesar lade grunden till envåldshärskarväldet. Innan Caesar kunde de två konsulerna förvisso vara fnoskiga och/eller helt rubbade, men deras makt omskar och begränsades av de otaliga institutioner som hade plenipotentiär makt inom sina mindre områden. Den romerska republiken var unik i att den hade distribuering av makt vilket gjorde det synnerligen svårt för enskilda att utöva större övergrepp på hela riket.

    Caesar, förutom att han skapade ordning, rev som bieffekt upp det som gav det romerska väldet dess överlevnadspotential. Vi kan i romarrikets kejsare räkna hela två inspirerade ledare som drog riket till nya höjder – Julius Caesar och Octavius Caesar. I resten av raden hittar vi Tiberius, Claudious, Caligula och Nero – för att nämna de mest uppenbara exemplen.

    Under den tiden expanderade roms gränser till den punkt där romarriket som sådant trots en arme dussintals gånger större än vad den någonsin varit under republiken inte längre förmådde försvara sig mot yttre eller inre hot.

    Caesar var början till slutet för Rom. Hade de behållit sin republikanska form hade de idag med stor sannolikhet varit mycket mindre – men det måste understrykas att de i den formen framgångsrikt lyckades avvärja samtliga hot, trots att många av dessa var av samma magnitud eller större än de folkvandringar som under kejsartiden punkterade romarriket som en ballong.

    Bara som ett caveat när det gäller att jämföra Caesar som ett positivt exempel på en utveckling. ”Ordning” är förvisso önskvärt, men kommer alltid med en kostnad som kan vara oproportionerlig. DDR och Sovjet var även de i högsta grad ordnade. Likaså måste konstateras att Nazityskland var mer välskött än vad Tyskland hade varit under de senaste par hundra åren.

    Här i Sverige kan vi konstatera att under socialdemokratin hade vi bättre ”ordning” och förutsägbarhet än tidigare, men frågan är om det styret, med påföljande ofantlig sektor och galopperande skuld är ett system vi vill ha tillbaka?

  4. @ Scary Devil Monastery

    Mitt intryck när jag läst utdragen ur Siva Vaidhyanathans The Googlization of Everything: How one company is disrupting culture, commerce and community… and why we should worry är att Vaidhyanathan skulle hålla med dig och ser samma problem med att Google har krönts med internets lagerkrans.

  5. @ Scary Devil Monastery

    Så… Sic Semper Tyrannis?

    Vaidhyanathan anser att Google fått växa sig så starkt genom den så kallade marknadsfundamentalismen, när egentligen myndigheterna borde reglerat företaget än mer. Jag tror att Google snarare visar på att konkurrenslagstiftning är rätt meningslös, av många skäl.

    Fast frågan har väckts i USA om sökneutralitet, och vi lär få den debatten i Sverige någon gång om fem år.

  6. Scary Devil Monastery

    Jag skulle snarare jämföra Google med republikens Rom – en otidsenligt modern stat omgiven av inavlade, inflexibla och trögfotade monarkier av samtliga slag.

    Och vad gäller Googles framgång – herre min je, men det är svårt att peka på någon konkurrenslagstiftning som skulle kunna komma åt fenomenet att ett företag slår igenom på allmänt tillgängliga villkor när samtliga andra aktörer i stället för att ens försöka konkurrera sitter och kramar sina respektive immaterierätter likt nappar och skriker för full hals ”De ger bort saker gratis!! Hur skall vi klara oss? Det kan man inte tjäna pengar på!!”

    Men marknadsfundamentalism har vi onekligen. Visst bör Google granskas precis som andra företag. Men mycket av det som drivs mot dem har sitt ursprung i samma brigad som försökte förklara öppen källkod vara författningsfientlig i USA…

  7. @ SDM

    Återkommer till mitt svar till kjell, det beror mycket på hur öppet vi anser internet är idag. Google har en modell för hur internet skall fungera, och den modellen har sina fördelar och nackdelar. Om internets öppenhet återkommer jag till i min nästa torsdagskrönika.

    • Scary Devil Monastery

      Säg snarare att Google har en modell på hur deras egen verksamhet skall fungera.

      Att detta har blivit en ”standard” beror helt och hållet på att Googles modell rönt framgång hos konsumenterna.

      Den dag en annan aktör marknadsför en lika lysande modell som Google får de konkurrens och den ”standard” som utarbetats kommer att gå åt ett annat håll.

      En sak är dock säker. Internet ”styrs” i dag av användarna. Det finns ingen möjlighet att implementera en standard på kommunikation som inte lyckas tåla den digitala evolutionens hugg och slag.

      Man kan lika gärna säga att internet evolverar. Och att Google just nu är en framgångsrikt etablerad art.

      • Tur att millennieungarna inte drivs av vanans makt, därför måste Google innovera och ibland blir det då kostsamma felsatsningar. Det är ofta häpnadsväckande hur korta även storföretags glansdagar kan vara.

        Men det är vi användare som måste ta ställning till de olika modellerna. Nätet kanske handlar mer om epigenetik än klassisk evolution?

        • Scary Devil Monastery

          Man skall nog vara försiktig med att dra jämförelsen med DNA-specifika ärftliga modifikationer för långt när det gäller digital teknik.

          Men helt fel är det inte – den grundläggande infrastruktur som byggs upp ger upphov till legacy som sedan genomsyrar samtliga strukturer byggda ovanpå.

  8. Som redan påpekats var det Julius Ceasar som dödade den romerska republiken. Det var i och för sig kulmen/botten för en minst hundra år lång process där ökad användning av gatugäng, mord och rena inbördeskrig (Marius vs Sulla) kombinerades med mutor, missbruk av den romerska statens instutioner och tilltagande korruption. Julius Ceasar hade skuldsatt sig långt över öronen och var av rent privatekonomiska skäl tvungen att fixa fram krig och därmed tillhörande krigsbyte.

    Ceasar rev de facto ner republken genom klassisk skräckteknik – den som ifrågasatte honom dödades, fördrevs eller fick sina egendomar konfiskerade. Däremot byggde han inget nytt, utan utnyttjade bara tidigare praxis om diktaturer innan han mördades.

    Ska Google positivt jämföras med något bör det vara Octavian, mer känd som Augustus. Han både förändrade Rom i grunden och var så dominant under så lång tid att mycket få vid hans död kände till något alternativ till hans styrelseform. Även om han baserade sin makt helt på militären.

    Historiska förebilder är helt enkelt rackarns svåra att göra.

    • …ja man får se upp, det var väl Augustus som också lade ett påbud om skatteskrivning av alla romerska medborgare i provinserna bl.a egypten o syrien. Sånt får man väl hoppas Google inte håller på med
      trevlig helg

  9. @ Erik Gertkvist

    Instämmer. Det Vaidhyanathan nog avser med sin liknelse, och som jag fann intressant, är tanken på en bringare av ordning. Visar också att denna ordning kan komma med ett pris, och få oss att tänka en vända till på hur öppet internet är idag.

    • Scary Devil Monastery

      Öppnare än man tror – även om det hittills är begränsat till tekniskt lagda att utnyttja de system som finns till fullo.

      Den utvecklingen är dock på stadig väg. Mer och mer av vad vi kallar internet är på väg att decentraliseras i allt snabbare takt då de enskilda aktörer som har nyckelpositioner den ena efter andra upptäcks ha agendor smidda i lokal politik – exempelvis ICANN och verisign.

  10. [...] finns, särskilt om vi ser till internets första kaotiska tid. Då går det att likna Google vid internets Julius Caesar. Nu vill Facebook också opta in oss med sin [...]

Kommentera kommentaren