Teknikneutral lagstiftning – kanske inte ändå

I veckans torsdagskrönika diskuterar Anders R Olsson den pågående tryckfrihetsutredningen. Den aktualiserar frågan om teknikneutral lagstiftning. Att ”samma regler ska gälla på nätet som i övriga samhället” är en vanliga replik från politiker världen över och det låter förstås klokt och sunt. Men betyder det verkligen att lagarna ska vara teknikneutrala eller teknikoberoende? Harvard-professorn Larry Lessig är berömd bland annat för insikten om ”code is law”, dvs på nätet är det programkoden som är lag eller rent av en sorts naturlag som avgör vad som är möjligt att göra och inte. Poängen är att det analoga samhällets traditionella instrument inte räcker till på nätet. Lessig besökte Stockholm förra hösten och höll ett välbesökt anförande i riksdagen, där han bland annat sa att samma mål kan med andra förutsättningar kräva radikalt annorlunda medel, när värden Lage Rahm (mp) ställde frågan om samma-regler-på-nätet. Osäker på Lessig skulle hålla med om min tolkning, men jag tycker detta ställer en del frågor om teknikneutrala lagar. Det är nog snarare principerna som ska vara teknikneutrala, medan lagarna ibland måste vara teknikspecifika. Om internet innebär en lika stor samhällsförändring som tryckpressen, så kan man ju fundera på om den senare ledde till några teknikspecifika lagar. Tryckfrihetsgrundlagen är bara ett exempel…

5

Kommentarer

  1. Scary Devil Monastery

    Det finns ett antal mycket goda anledningar till att lagar måste vara teknikneutrala. Lessig’s resonemang om ”Code is Law” ändrar inte på den grundläggande principen.

    Vi får konstatera att samma resonemang historiskt har dykt upp när exempelvis tryckpressen uppfanns – vi har faktiskt historiskt redan konstaterat hur det går när styrande tar beslutet att den nya tekniken kräver andra metoder – se exempelvis vilket europeiskt land som helst där tidningarna i och med tillgång till tryckpress började disseminera information på eget bevåg som var makten gudi obehaglig.

    Faktum är att många av de tryckfrihetslagar och lagar som reglerar kommunikation som vi har idag har vuxit upp som ett direkt respons till vad tidig teknologi lade grunden för – ett samhälle med en lagstiftning som inte var anvisad att skilja på kommunikation utförd av enskilda individer som skrev böcker – eller masskommunikation i form av tryckta pamfletter.

    Bra försök, Per, men just det du försöker plocka upp är inget annat än en modern tappning av samma gamla argument som man försökte dra till med när journalistiken, telegrafen, dagstidningen och tryckpressen slog igenom.

    Och de argumenten är lika befängda då som nu. Om lagstiftningen inte var teknikneutral så beror helt plötsligt om vi lever i ett fritt samhälle eller ej helt och hållet på vilket medium som för tillfället är det mest nyttjade för kommunikation.

  2. ”Poängen är att det analoga samhällets traditionella instrument inte räcker till på nätet. ”

    Tja, vad har du för traditionella instrument i det analoga samhället för att beivra att jag förolämpar nån anonymt (kanske ropar från en balkong) ute på gatan? Eller att jag kopierar en cd-skiva av en kompis?

    Grövre brottslighet finns det faktiskt större möjligheter att bekämpa om de begås på nätet än ute i ”verkligheten” eftersom man lämnar betydligt mer spår på nätet än annars. Men det är ju inte den grövre brottsligheten du är intresserad av, eller hur? 🙂

  3. Yttrandefrihet. Meddelarsskydd. Frihet från förhandscensur. Rätten till privat och förtrolig kommunikation. Budbärarimmunitet.

    Dessa fundamentala principer kan aldrig få vara teknikberoende. De är fundamentala och grundläggande principer för ett öppet och demokratiskt samhälle, alldeles oavsett vilka teknologier människorna i dessa samhällen använder för att kommunicera med varandra.

  4. – Hejsan.
    Vill du vara snäll och förklara vad teknikneutral inom Lag innebär utförligt?

    MVH

Kommentera artikeln