Regeringens bredbandspolitik skapar monopol

Bredband är viktigt för samhället. Det är nog alla överens om. Tillgången till bredband är avgörande för utvecklingen och regeringen har också antagit ett bredbandsmål. Regeringens bredbandsstrategi säger att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Utöver detta mål bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Utvecklingen ska i första hand drivas av marknaden.

Många politiker drar en djup suck och andas ut. Så bra att marknaden skall ta hand om frågan, nu behöver inte kommunerna ta ansvar för uppbyggnaden av infrastrukturen för informationssamhället. Alla som någon gång haft kontakt med det som kallas marknaden inser att marknaden inte kommer att ägna sig åt investeringar som är olönsamma. Samhällsperspektivet är därmed inte ”marknadens” främsta fokus. Vi alla inser nog att informationssamhället kräver tillgång till en infrastruktur som kan kommunicera med alla och överallt. Myndigheter och företag har dessutom större och andra krav än enskilda personer. Kommer marknaden verkligen att kunna lösa detta? På det sätt som regeringen önskar?

Visserligen har regeringen bildat ett bredbandsforum med ett antal olika aktörer, som skall försöka undanröja hinder för att Sverige skall kunna uppnå bredbandsmålet.
Det är svårt bredband om regeringens bredbandsstrategi genomförs huvudsakligen genom de befintliga operatörerna. Då kan tillgången till bredband komma att göras beroende av ett marknadsmonopol.

Det finns också en störande begreppsförvirring mellan bredband och Internet. Bredband förväxlas ofta med och likställs med Internet, men de två är inte alls samma sak. Internet är överföring av data över flera olika medier. I dagligt tal används bredband som begrepp för infrastrukturer som används för att leverera Internet till användarna. Det har inneburit att många anser att tillgången till Internet är det som skall uppnås. Men bredband är viktigt för så mycket annat som inte sker över Internet. Olika samhällsfunktioner behöver till exempel bredband för sin verksamhet, ofta är det olämpligt att det sker över Internet. Många företag och organisationer använder också bredband för sin egen kommunikation. Dessutom består Internet till stora delar av begränsningar i bandbredd som kan försvåra eller till och med omöjligöra viktig kommunikation.

Bredband har blivit ett viktigt begrepp i samhället. Och vi vill ha bredband överallt. Med bredband avser de som är insatta, en infrastruktur med tillräcklig kapacitet för att kunna klara samhällets behov av kommunikation, och naturligtvis även operatörernas behov av att transportera tjänster, som Internet, TV eller telefoni. Inte minst utbyggnaden av mobila näten kräver tillgång till bredbandsinfrastruktur. Tack vare Stockholms välutbyggda bredbandsinfrastruktur var man först i världen med 4G (nästa generations mobilt bredband, reds anm), och Stockholm har idag flera operatörer som erbjuder 4G. Till stor del tack vare sitt operatörsneutrala välutbyggda bredbandsnät.

Men förstår alla vad som kan ske nu, tack vare regeringens bredbandspolitik? Jag tror att utbyggnaden av bredbandsnät är nödvändig för att skapa tillväxt och utveckling. Kommunikation har alltid varit en viktig drivkraft för samhällsutvecklingen. Oavsett om det gäller vägar eller järnväg eller annat så är det avgörande för utvecklingen att ha tillgång till kommunikation. Idag sker kommunikation med bredband. Därför är det bra att regeringen har satt ett bredbandsmål. Men om vi skall kunna uppnå bredbandsmålet kan inte detta avgöras enbart av operatörers vilja att investera. Det behövs insatser där marknaden är svag.

Det behövs förståelse för att bredband är infrastruktur för samhället och att samhället måste säkerställa tillgången till bredband.

Crister Mattsson
Sweden Broadband Alliance

1

Kommentarer