Kampen om nätneutraliteten: universitetet och garaget

I USA förs debatten om nätneutralitet med stor dramatik; nätneutralitet behövs för att rädda yttrandefriheten, bevara internets öppenhet och ge alla användare samma rättigheter. Den 21 december beslutade FCC (motsvarigheten till Post- och Telestyrelsen) att införa regler för nätneutralitet, efter en jämn omröstning.

Det finns inte någon riktigt bra definition av nätneutralitet. Ofta beskrivs den som att alla anslutna skall kunna kommunicera med vem som helst på vilket sätt som helst, så länge det inte skadar nätverket. En internetleverantör skall inte bestämma vad abonnenten får ta del av.

Konflikten har rötter från internets första tid, i konflikten mellan universitetet och garaget.

Det var i de tidiga universitetsnätverken som internet var neutralt. Då var all kommunikation textbaserad. De smalbandsnät som bar IP-trafik kunde inte värdera, påverka eller prioritera i datapaketen de skickade. End-to-end principen kom med i internets grunder, att lägga så mycket intelligens som möjligt i nätets ändpunkter och nätverket arbetar enbart med att vidarebefordra meddelanden mellan ändpunkterna. Universitetsmiljöns avskildhet från samhället fördes över till internet som helhet, och nätneutralitet sågs som en yttrandefrihetsfråga.

Internet har alltid haft en annan sida, den kommersiella, som började hos de första IT-företagens ursprung i entreprenörens garage. Där fanns kopplingen till samhället genom att företagens känslighet för utbud och efterfrågan. De första webbläsarna med grafiska användargränssnitt förändrade radikalt hur information visualiserades.

Kommersialiseringen av internet skakade om universitetsmiljöns slutna nät. När företag började att använda internet så ville de ha kvalitet, pålitlighet och prioritering i sina kommunikationsnätverk. Intelligensen började att skifta från nätets ändpunkter till kärnan, den del av nätverket som ägdes av telefonbolagen. Det gick att välja vilken kvalitetsnivå man ville ha på tjänsterna.

Den första striden var att telefonbolagen kunde erbjuda smartare nätverkslösningar med billigare tjänster direkt till företag, jämfört med de konkurrenter som byggt sin affärsmodell runt end-to-end principen. Telefonbolagen vann i slutet av nittiotalet striden om företagskunderna.

Dagens strid gäller konsumenterna. På den ena sidan finns tjänsteföretag som Facebook, Amazon, Google och Twitter. På den andra sidan internetleverantörer som Comcast, AT&T och Verizon. I dag vill tjänsteföretagen skydda end-to-end principen, och har drivit på lagstiftning om nätneutralitet.

År 2005 antog FCC fyra riktlinjer om neutralitet på webben. Riktlinjerna gav konsumenterna gav rättigheten att köra applikationer, ansluta till enheter och komma åt innehåll som de själva väljer på webben och få ett urval av bredbandsleverantörer. Riktlinjer är inte regler, och definitivt inte bindande lag, men började gradvis att användas som regler. När Julius Genachowski utsågs till FCC:s ordförande av president Obama, flyttade kommissionen fram sina positioner.

I dagarna har FCC antagit nya regler. De nu beslutade reglerna sägs vara en kompromiss, inspirerad av Google-Verizon avtalet från i år. Det är dock oroande att ledamöterna i FCC först fick se det slutliga förslaget på de komplicerade reglerna kvällen före omröstningen. Det talar inte för god insyn i den vidare utvecklingen.

Frågan är nu om FCC har ett lagligt utrymme i sitt uppdrag för att reglera. Det kommer att testas i domstol och av kongressen.

Risken är att det inte längre blir användarens krav som står i centrum för företagens affärsmodeller. När regleringsapparaten kommer igång blir den att bli svår att stoppa, och nästa steg kan bli att FCC inför prisregleringar på bredbandskostnaderna. Prisregleringar kan pressa fram krav på innehållet.

Transportörerna har förts fram som en offentlig nyttighet; jämförbar med vattenledningar, järnvägen och posten. Det argumentet fungerade bättre för några år sedan. Användarna tar inte längre emot strömmar av rådata. De använder internet för att hitta, köpa och utbyta bearbetad information, vare sig det är fråga om ett e-mail eller en film. Det spelar roll hur informationen har skapats och paketerats, och kunskapen i internetleverantörernas nät kan förbättra den. Ett brevs innehåll förändras inte av postens hantering, men det kan ett datapakets värde. Bearbetad information kan ta många former och därför värderas olika.

Yttrandefrihet är en rättighet, men det betyder inte att alla har rätt att få yttra sig. Jag har lika stor rätt att starta en tidskrift eller en hemsida som en stor mediekoncern, men inte rätten att kräva en ”jämn spelplan” och få tillgång till deras stora tryckeri, distributionskanaler, navigationsverktyg och servrar närmare användarna.

Risken finns för att ”allmänningarnas tragedi” drabbar nätet. Det finns inget som håller tillbaka ”bredbandshoggarna” (användare som utnyttjar mycket stor bandbredd – reds anm) om de inte måste bära sina kostnader. Alla vill inte ha högsta möjliga kräm i bredbandet. De tyngsta applikationerna kan tränga ut de mindre, och förmodligen försöker den reglerande myndigheten då rätta till problemen med ransonering eller kvoter.

Nätneutralitet går emot internets tanke att man inte skall laga det som inte är trasigt. Antalet fall då internetleverantörer blockerat är mycket lågt, för då riskerar de att förlora kunder. Konkurrensen har varit en viktig sporre för att ta fram ett mer funktionellt internet.

I Europa bubblar debatten om nätneutralitet under ytan. Europeiska kommissionen väntar och ser. Många marknader i Europa präglas av att statliga monopol nyligen blev omreglerade. Den svenska staten är t.ex. ägare till den störste internetleverantören. Här är argumentet för nätneutralitet att marknaderna ändå håller på att falla tillbaka till ett monopol. Om staten går in och styr upp, så kommer den fria marknaden att kunna utvecklas.

Det är något konstigt med friheten när många som tidigare kämpade mot FRA och IPRED nu kämpar nu för att PTS skall få makt över internet. Lösningen på ett problem som orsakats av en bristfällig avreglering, skulle alltså lösas av fler regleringar?

Internet är inte, och har aldrig varit neutralt. Det har varit öppet för både universitetet och garaget, just genom idén om innovation och entreprenörskap. I alla fall fram tills nu.

Waldemar Ingdahl
VD tankesmedjan Eudoxa
www.internationalpropertyrightsindex.org

52

Kommentarer

  1. Scary Devil Monastery

    Det beror på vad man menar med ”reglering”, Waldemar.

    Bredbandsleverantörer sitter som basal infrastruktur på samma sätt som Posten och Vägverket. Den reglering som finns är enkel – de som trafikerar eller kommunicerar har helt enkelt att betala frankering eller via skatt (beroende på hur den ekonomiska verkligheten ser ut) och kan därefter posta sina kuvert eller färdas på E4′an helt efter eget tycke.

    Det tas för givet att ett kuvert inte skall tilldelas ”prioritet” beroende på innehåll, och vi utgår ifrån att en stads trafiksignaler byter från rött till grönt för att tillgodose optimalt trafikflöde och inget annat.

    Bristen på en nätverksneutralitet möjliggör samma ekvivalens som att Posten skulle kunna ta betalt av vissa kunder för att prioritera leveranser till vissa adresser – eller att tillverkare av bilar skulle kunna betala vägverket för att prioritera upp hur trafiksignaler skulle byta från rött till grönt.

    Nätverksneutralitet är därmed en absolut nödvändighet – tänk själv hur det skulle se ut om din möjlighet att få grönt ljus berodde helt och hållet på om en prioriterad bil fanns i andra körfältet eller ej. Internet som fenomen beror till stor del på att packethanteringen uteslutande vilar på ren trafikoptimering.

    Rent krasst kan man säga att Netopia eller de flesta privata bloggar skulle ta åtskilligt längre tid att ladda – eller vara delvis eller helt oåtkomliga – om exempelvis google, Facebook, eller GM kunde betala för prioriterad trafik från leverantören.

    • Mitt argument i artikeln är att internet inte är någon slags ”neutral infrastruktur”, den påverkar och förädlar. När jag skickar min vän på Drottningggatan i Flen en DVD-skiva på posten, så blir det inte en Blue Ray när den kommer fram.

      • @Walderman: Öööh, hur menar du då? Om du skickar en dvdrip över nätet blir den väl inte en 1080p mkv-fil heller? Det är människor kring ändpunkterna som påverkar och förädlar, inte infrastrukturen.

      • Scary Devil Monastery

        Hmmm…Nej, Waldemar, det där är ett grundläggande tankefel. Skickar du din vän en DVD via internet så rör det sig helt enkelt om att de ettor och nollor som finns på DVD’n tas emot i precis samma ordning som de skickades.

        Där sker alltså ingen förädling. Väl emottaget har man då en fil bestående av samma information som fanns på DVD-skivan som mottagaren kan konvertera till ett annat format precis som han vill.

        Den förädling du uttalar dig om kan enbart uppstå i antingen sändarens dator eller mottagarens. Skulle informationen påverkas det allra minsta under överföringen så skickas kanske informationen från en DVD, men vad du mottager är med största säkerhet oläslig rappakalja.

        Internet är således visst det en helt neutral infrastruktur. Du förväxlar så att säga vägens egenskaper med de egenskaper som fordonen som kör på den har.

  2. Scary, jag kan mycket väl se exemplet med att du betalar extra för att få upp din prioritering när du står vid trafikljuset. Problemet har hittills varit, som med nätet, att det varit tekniskt svårt att genomföra.

  3. Scary Devil Monastery

    Problemet med att få förtur vid ett trafikljus om man betalar extra är helt enkelt för att samtliga medborgare i landet faktiskt har betalat 30%+ av sin inkomst för att bland annat se till att det trafikljuset servar varje medborgare genom att tillse optimalt trafikflöde som gynnar samtliga.

    Det finns inga tekniska problem med vare sig att ge förtur vid trafikljus eller att ge förtur för packets servade i en router – normalt sett.
    Det finns idag åtskilliga leverantörer som nedprioriterar p2p-trafik exempelvis, medans streamingprotokoll förprioriteras. Comhem kör både bredband och TV i sina kablar och förprioriterar TV’n då hack i filmen läggs märke till mer än enskilda hack i linan.

    Men här har vi ett par detaljer att lägga märke till – prioritering kan bara ske i det fallet applikationslagret i en digital överföring är klart och tydligt märkbart. I fallet streaming eller http finns här ypperliga möjligheter.

    Gäller trafiken en krypterad tunnel mellan an slutanvändare och hans VPN-provider så existerar inte den möjligheten längre. Allt nedanför lager tre är rappakalja – vilket protokoll som används, vilken typ av trafik – kan ej längre utläsas.

    För att ens kunna urskilja måste man kunna läsa i klartext, eller anta att default är att trafiken prioriteras ned. Om man prioriterar ned som default drabbar man därigenom samtliga företag vars trafik beror på krypterade intranät, samtlig mailöverföring, och samtliga banktransaktioner. Med mera.

    Nätverksneutralitet är det lägsta och minsta kravet som bör genomföras om man vill undvika avskaffandet av den fria marknaden – det är nämligen så att precis som i vanliga världen, det vore ren katastrof om man som företag kunde köpa sig till en viss gata och välja att ge all trafik till och från sitt eget företag förtur framför alla andra. Statliga monopol är illa nog, privata sådana inte mindre usla.

    • …scary, god fortsättning på helgen. :)

    • Statligt monopol ar inte nodvandigt. Jag aterkommer till mitt argument i texten, tror vi att det fria natet fungerar eller tror vi att det fria internet kommer att kollapsa? Jag tror inte det.

      • Waldemar, jag må vara dum, men vad är det du inte tror?

      • Scary Devil Monastery

        Jag tror jag vet vad du är ute efter…Friedman-liberalism?

        Problemet med Friedman’s teorem är att han utgår ifrån att ett system kommer tillåtas självreglering. Vilket enbart stämmer om det enda som blir inblandat är finansiella motiveringar.

        Vi har tydligt sett, exempelvis, nu senast 2009, att ett bolag kan missköta sig hur det än vill, men förutsatt att det är tillräckligt stort kommer en vald regering, oavsett politisk grundsynpunkt, aldrig att tillåta det kollapsa. Ford, AIG, exempelvis.

        Sak samma när det gäller nätverksneutralitet. Antingen har vi grundregler som säger hur kabeltrafiken måste hanteras…eller så får vi ett internet där du får finna dig i att du helt enkelt inte kommer fram till de sidor vars ägare inte har betalat tillräckligt för att bli lämpligt prioriterade.
        Alternativt ett internet där Terms of Service kan bli hur groteska som helst.

        Problemet med all infrastruktur är att det krävs enorma satsningar för att bygga ut den, och de satsningarna kommer och kan aldrig att bli föremål för marknadsmässiga åtgärder rent praktiskt. Lika lite som vi rent praktiskt kan lägga på entreprenad att bygga motorvägar och se fem bolag kämpa om att bygga varsin egen modell av E4′an ner till Helsingborg, och sätta egna regler på hur trafiken skall få lov att färdas.

        Den situationen har vi facit i hand på från 1800-talet när järnvägsbolagen drog fram över USA. Utan nätverksneutralitet blir monopolsituationer givna.

        Att FCC har skitit i det blå skåpet håller jag däremot med om. Deras ”nätverksneutralitet” ställer så vitt jag kan se bara till med hyss för de som faktiskt vill ibehålla en funktionell infrastruktur.

        • Det är verkligen intressant att diskutera och debattera med er läsare här på Netopia, och dessutom mycket lärorikt. Tack, ni gör det än roligare att skriva mina krönikor

        • Men även FCC får erkänna att ”problemet” som de nya reglerna om nätneutralitet skall lösa faktiskt inte finns ännu! Reglerna sägs vara ”förebyggande” i FCC:s uttalande. FCC befarar att bristen på stark bredbandskonkurrens i stora delar av USA kan leda till att internetleverantörer använder sitt marknadsinflytande för att pressa content providers, konsumenter osv.

          Fast det har ju inte hänt under de senaste tio åren som bredbandsanslutningen ökat både i kapacitet och antal. Första regeln för internetpolicy bör vara ”don’t fix what isn’t broken”. I nätneutralitetsfrågan så skall staten in och fixa något som kanske skulle kunna bli ett problem. Hur mycket överflödig bredbandsinfrastruktur kommer konsumentera tycka det okej att företagen bygger ut?

        • Scary Devil Monastery

          Faktum är att Google’s deal med Verizon om ”prioritized access” exempelvis är ett lysande exempel på hur hoten redan existerar.

          Sak samma har många telekomoperatörer i sina bredband selektivt nedprioriterat trafikprotokoll utan egentligt behov att göra det – i England och USA exempelvis bittorrent (vilket ställt till det för många fullt lagliga andra bolag som förlitar sig på det protokollet för att snabbt få ut massiva uppdateringar. MMORPG-sektorn exempelvis).

          Här i Sverige och även annorstädes har vissa operatörer blivit slagna på fingrarna genom att selektivt nedprioritera trafik som går via Skype’s servrar – en klockren situation av att försätta sig i monopolsituation. Konsumenten, som har betalat för 10-100 Mbit/s är nog mindre nöjd med om exempelvis Telia drar ned hans trafikhastighet när det gäller Skype till under 200 Kbit/s.

          Så nej, problemet som nätverksneutraliteten finns faktiskt och själva anledningen till att man uppmärksammat behovet av nätverksneutralitet är just att många operatörer har använt sitt monopol som aktivt konkurrensmedel för sina övriga tjänster. Skype är en billig och bra VoIp-lösning…men inte att föredra om din bredbandsleverantör medvetet reducerar dess funktionalitet.

          Idealiskt bör då kunden byta leverantör, men det är även i Sverige mycket få givna att kunna välja bland mer än en leverantör. Att bibehålla en fullgod tjänst kan kosta – men om det är gratis att i stället sabotera för konkurrenten så finns ingen tvekan om vad varje företag kommer att välja.

          Det är därför det är så otroligt viktigt att komma ihåg att infrastruktur måste fastslås vara neutral, på samma sätt som all övrig infrastruktur. Det krävs inget geni att förstå att trafikreglering på öppen gata blir till en katastrof om bilmärken eller enskilda kunde köpa sig själva permanent företräde vid rödljus. Sak samma när det gäller internet.

        • Jag skulle snarare hänvisa det till William Baumols tankar. Det finns marknader där det finns ett fåtal företag, men som ändå kännetecknas av en konkurrensjämvikt. Hotet om nya inträdande företag håller de som finns på marknaden i schack.

          Därför borde vi inte frysa hur nätverken ser ut, utan låta anpassa sig till förändrade villkor. Då bör vi också ge flexibilitet för nya sätt att lösa oförutsedda problem som t.ex. trängsel och malware.

          Om problem verkligen skulle uppstå, skulle jag föredra Vint Cerfs Network Neutrality Squad framför FCC och PTS. Myndigheterna är inte bra på att reglera tekniker satta i snabb förändring.

        • Scary Devil Monastery

          Waldemar…problemen HAR redan uppstått. Både i Sverige och utomlands finns mindre nogräknade operatörer som bevisligen manipulerar eller har manipulerat trafikflödena till och från betalande kunder utanför vanlig traffic management.

          Och Vint Cerf’s ”Net Neutrality Squad” är en total papperstiger när faktum är att gemene man oftast har exakt EN nätverksleverantör att välja på. Och det då i Sverige där vi har en av världens i särklass högsta valfrihet när det gäller bredband. Betänk hur detta ser ut i exempelvis Kanada eller USA. ”Ok, you got us, we give you a lousy 1Mbit/sec out of the 10Mbit you pay for unless you’re trying to contact sites on our personal approval list. So? Switching to another provider’ll cost you three times as much with a bandwidth of 0.5 Mbit/sec. Feel free to terminate your contract with us anytime”.

          Att förlita sig på marknadskonkurrens har inte heller visat sig effektiv i att bryta upp monopol. Se AT&T, Microsoft exempelvis. Om ett monopolistiskt större bolag investerar ett par miljoner på att fullt lagligt undergräva eller ruinera sina presumtiva konkurrenter så är det det marknadsmässigt klokaste valet framför att förlora åtskilligt mer genom att via konkurrens tvingas investera i bättre teknik och sänka priser.

          Monopol skapar samhällen där segment av marknaden är fullt lika låsta som de var i gamla sovjet. Vilket är anledningen till att vi har lagstiftning mot kartellbildning och dylikt.

          Amerikanska banker och skuggbanker har en frihet vi inte kan drömma om i Sverige, men även de är underkastade stränga regler på vissa områden.

          Nej, FCC’s ”nätneutralitet” är för tandlös och ambivalent för att ge särskilt mycket, men någon fungerande form av nätverksneutralitet kommer behövas, på exakt samma sätt som en bank har att underkasta sig strikta regler som exempelvis bankgarantin.

  4. Scary Devil Monastery

    Tck det samma kjell. :)

  5. På ytan ser det ut som ni är för nätneutralitet och yttrandefrihet, men det är ju bara marknadsintressen och lögner bakom de fina orden!

    • Netopia verkar vara en täckmantel för något mycket större…
      http://rickfalkvinge.se/2010/12/25/det-kom-en-julklapp/#comment-58767

    • Hej Sudden

      Jag skrev ovan en artikel om varfor jag inte anser att natneutralitet ar bra, speciellt i FCC:s tappning, sa det ar nog inte ens pa ytan.

      Sedan ar jag orolig for att natneutralitetsdebatten satter likhetstecken mellan yttrandefrihet och yttranderatt, vilket kommer att skada yttrandefriheten i langden.

      • ”Sedan ar jag orolig for att natneutralitetsdebatten satter likhetstecken mellan yttrandefrihet och yttranderatt, vilket kommer att skada yttrandefriheten i langden. ”

        Det där får du hemskt gärna utveckla. Vad är poängen med yttrandefrihet om ens möjligheter att yttra sig kringskärs? Om jag exempelvis inte har möjlighet att kommunicera fritt via telefon, brev eller Internet eftersom privata bolag hindrar mig, vad är min yttrandefrihet då värd?

        Grundläggande infrastruktur ska vara tillgänglig för alla, inte bara de med ekonomisk och politisk makt. Om upphovsindustrin får som de vill och Internet förvandlas till ett enkelriktat kabeltevenät där möjligheten att sända information är förbehållet några få, vad är friheten att yttra sig då värd?

        • Vänd på frågan, vad är kostnaderna för att efterleva reglerna om nätneutralitet?

          För att upprätthålla ett avtal behövs skiljeförfaranden, domstolsförhandlingar osv.

          I många fall är blir kostnaden för att upprätthålla ett avtal orimligt. Kostnaden kan bli mycket större än värdet på den underliggande transaktionen, i alla fall om man måste bära kostnaderna för sin egen fordran.

          Problemet uppstår om det går att skjuta över alla dessa administrativa kostnader på någon annan, säg en myndighet som FCC och PTS? Om alla som tycker något är fel kan starta en process som andra betalar, varför inte göra det? Det är tyvärr den typ av incitament system som skapats av nätneutraliteten. Då skall PTS garantera att ditt brev går med Express, även om du inte betalat för det.

          Begreppet ”grundläggande infrastruktur” måste ändå betalas av någon, och bör förespråkarna av nätneutralitet förstås börja förevisa vilka kostnaderna blir för att upprätthålla den. Skall vissa användare kunna kräva att andra användare betalar för att de skall få rätt till ett visst nät?

        • ”Vänd på frågan, vad är kostnaderna för att efterleva reglerna om nätneutralitet?”

          Situationen är helt analog med förmedlingen av brev av Posten och andra aktörer. Det finns starka regler som gör att Posten (eller Citimail, etc.) inte kan vägra att leverera brev till vissa adresser, att de inte får filtrera bort vissa typer av brev, att de inte får förvägra någon att skicka brev och så vidare.

          Detta verkar inte ha inneburit kostsamma stämningar och domstolsförfaranden som måste betalas av ”någon annan”.

          Du svarar inte alls på mina invändningar, utan hittar på ett problem som aldrig har existerat i samband med neutrala spelregler för grundläggande infrastruktur i samhället. Men det är väl just där våra åsikter skiljer sig åt. Du hoppas på att Internet ska kunna förvandlas till ett enkelriktat kabeltevenät som kontrolleras av starka ekonomiska intressen inom upphovsrättssfären. Jag ser Internet som en grundläggande samhällsnyttig infrastruktur likt postgång, telenät och vägar.

          Men jag skulle fortfarande gärna ha ett svar (inte bara ett undglidande dito) på varför du anser att ett likställande av yttrandefrihet och yttranderätt i längden kommer att skada yttrandefriheten. Så har inte skett med exempelvis postgången, genom vilket alla har samma rätt att kommunicera, varför skulle det ske med Internet?

        • Scary Devil Monastery

          Det är snarare så att ”kostnaden” för att efterlkeva nätneutralitet är totalt försumbar. Om ett bolag i dag missköter sig kan vite tillämpas. Dessa viten är oftast tillräckliga för att täcka kostnaden för undersökning och rättegång mångfaldiga gånger om.

          Sak samma som vi har stränga krav på vad en bank får och inte får ta sig till. Något som visat sig spara oss mycket möda och besvär nu under 2009.

        • Det är min principiella invändning. Nätverksneutraliteten är som den ofta definieras en kapitulation och en återvända till tiden av reglerade infrastrukturer. Post och telemonopolen var inga framgångar. Det är just tanken om konkurrens på området som frigjort deras möjligheter. Även två konkurrerande företag per region är bättre än ett reglerat monopol.

          Som jag tar upp i krönikan så följs regleringarna av priskontroller och ransoneringar, vilket ju präglar hur postverk och televerk arbetat. Du har kunnat dela upp brevgången i olika tariffer som A- och B-post, men vissa orter var kraftfullt subventionerade av vad andra betalade, och i slutändan av skattebetalarna.

        • ”Nätverksneutraliteten är som den ofta definieras en kapitulation och en återvända till tiden av reglerade infrastrukturer. Post och telemonopolen var inga framgångar. ”

          Nu blandar du ihop äpplen och päron. Jag håller helt med om att post- och telemonopolen inte var några framgångar! Det är inte den typen av regleringar vi pratar om.

          Brevhemligheten har däremot varit en framgång. Liksom att Posten (eller andra aktörer) inte får vägra att dela ut post till någon. Motsvarigheten till dessa regleringar är vad nätneutralitet handlar om!

        • Ja, det finns gott om områden att konkurrera på även om alla inblandade får rätta sig efter vissa regler, t ex nätneutralitet.

      • Scary Devil Monastery

        Post och telestyrelsen är förmodat kostnadsineffektiva, samma som vägverket eller polisen exempelvis.

        Poängen är att allt det vi kallar infrastruktur lider av det ofrånkomliga kravet att den bör vara tillgängliga för samma villkor för alla. Vi behöver ur en ekonomisk synvinkel förmodligen inte ens hälften av vårt vägnät, och polis lönar sig faktiskt inte alls.

        Men jag tvivlar på att någon människa vid sina sinnens fulla bruk skulle påstå att det skulle vara ”landet till godo” att skrota alla glesbygdsvägar och polisstationer exempelvis. Eller att hävda att postgången borde avskaffas för 90% av Sverige eftersom det faktiskt är ekonomiskt oförsvarbart att tillse utdelning annat än i utpräglad tätort.

        Alla budbärare i dag, både privata och offentliga har egentligen samma regler att följa – du kan inte som budbärare välja att kasta obekväm post eller vägra bära ut till selektiva adresser. Lika litet som polisen kan välja att vägra undersöka ett mord för att det exempelvis hänt i Kiruna snarare än i centrala Stockholm.

        Telemonopolen var ingen framgång eftersom alla typer av monopol är av ondo. Utan reglering av någon form så VET vi redan att monopolisering kommer att ske, och då sitter vi snarare tillbaka på Ma Bell’s dagar och ”Who cares what they think, we’re the fuckin’ Phone Company”.

        Jag ser nätverksneutralitet som samma typ av ”reglering” som de lagar som säkerställer att MacDonald’s exempelvis inte i de flesta samhällen kan ta sig för att mura igen ingången till en konkurrents port.

        Som jag påvisade i #13 så har vi faktiskt redan belägg för hur sådant yttrar sig idag.

  6. Finns det egentligen något som är ”bredbandshoggarna”?

    Kunderna betalar för sin bandbredd. Om de betalar för sin 10/10-lina och utnyttjar 10/10 dygnet runt 365 dagar om året så blir väl de inte en omoralisk ”hog” för det? Det är något bakvänt när normaltillståndet antas vara att man betalar för 10/10, men i snitt enbart får använda 4/1.

  7. Förlåt, jag må vara trög och okunnig, men jag måste ifrågasätta hela artikeln. Har verkligen end-to-end-principen frångåtts?

    ”De första webbläsarna med grafiska användargränssnitt förändrade radikalt hur information visualiserades. ”

    Det är ju fortfarande information skickas från en ändpunkt och som tolkas av webbläsaren i den andra ändpunkten. Fortfarande binär data som skickas över infrastrukturen. Att företag efterfrågade stabilitet och hastighet i överföringarna innebär ju inte att ”intelligensen började att skifta från nätets ändpunkter till kärnan”. Datapaketen påverkas ju inte av att bandbredden ökar eller att nedtiden går mot noll, men du Waldemar verkar ju mena att telebolagen på något sätt började ”förädla” datan som skickas?

    ”Användarna tar inte längre emot strömmar av rådata. De använder internet för att hitta, köpa och utbyta bearbetad information, vare sig det är fråga om ett e-mail eller en film. Det spelar roll hur informationen har skapats och paketerats, och kunskapen i internetleverantörernas nät kan förbättra den. ”

    Well, stämmer detta verkligen? Kan informationen förbättras av internetleverantörerna? Jag tycker inte att en prioritering av datatrafik av ett visst slag på bekostnad av annan innebär att informationen förbättras.

    Förtydliga gärna, Waldemar. Har jag helt missförstått vad du menar? Det var din kommentar ”när jag skickar min vän på Drottningggatan i Flen en DVD-skiva på posten, så blir det inte en Blue Ray när den kommer fram. ” (som du då menar sker på internet) som fick mig att gå lös.

    • Wotan. Strategin från Per och Waldemar m fl. är som vanligt att blanda ihop tjänste- och infrastrukturaktörer. Genom att göra den sammanblandningen kan man på olika sätt motivera övervakning, filtrering och censur.

      Waldemar vet uppenbarligen mycket väl att ISP:er inte förädlar någon information. De förmedlar den bara. Men en sammanblandning mellan tjänste. och infrastrukturaktörer passar hans agenda mycket bättre.

    • Waldemar vet uppenbarligen mycket väl att ISP:er inte förädlar någon information.

      Det andra alternativet är förstås att Waldemar är fullständigt tekniskt okunnig om hur Internet och dess infrastruktur fungerar, förstås. Men så tycker jag inte verkar vara fallet. Alltså måste sammanblandningen vara medveten och uträknad.

      • Scary Devil Monastery

        Faktum är att vad gäller Waldemar misstänker jag starkt att sanningen helt enkelt är att han är en varm anhängare av Friedman. I det läget vill man helst inte se regering eller stat inblandat någonstans.

        Problemet med Friedman, som sagt, är att han var en stor tänkare – ett tvättäkta geni. Men hans teorier om marknadens förmåga till självreglering…ja, där lånade han Karl Marx’s kristallkula att spå i och kom fram till lika verklighetsfrämmande resultat.

        • ”Faktum är att vad gäller Waldemar misstänker jag starkt att sanningen helt enkelt är att han är en varm anhängare av Friedman.”

          Men det förklarar ju inte varför han medvetet eller omedvetet blandar samman tjänste- och infrastrukturfunktioner (”Mitt argument i artikeln är att internet inte är någon slags ‘neutral infrastruktur’, den påverkar och förädlar.”).

          Som ett minimum skulle det vara väldigt intressant om Waldemar kunde förklara vad han menar med liknelsen att ”När jag skickar min vän på Drottningggatan i Flen en DVD-skiva på posten, så blir det inte en Blue Ray när den kommer fram.”

          I vilket fall förändrar ISP:er den data jag kommunicerar i deras nät? Och hur skulle det ens kunna ske utan att ISP:er ägnar sig åt deep packet inspection?

          Det vore otroligt klargörande om Waldemar kunde förklara vad fasen han menar egentligen?

        • ”There is no way to justify our present public monopoly of the post office. It may be argued that the carrying of mail is a technical monopoly and that a government monopoly is the least of evils. Along these lines, one could perhaps justify a government post office, but not the present law, which makes it illegal for anybody else to carry the mail. If the delivery of mail is a technical monopoly, no one else will be able to succeed in competition with the government. If it is not, there is no reason why the government should be engaged in it. The only way to find out is to leave other people free to enter.”

          Rose & Milton Friedman, ur Capitalism and Freedom från 1982

        • Scary Devil Monastery

          Posthemlighet, brevhemlighet, är en rättighet för mottagaren av post, att posten inte läses innan den nått mottagaren.
          I 4 kap. 8 § brottsbalken (1962:700) anges:
          ”Den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordringsföretag förmedlar som postförsändelse eller telemeddelande, döms för brytande av post- eller telehemlighet till böter eller fängelse i högst två år.”
          I 4 kap. 9c § (1962:700) anges vidare:
          ”Den som i annat fall än som sägs i 8 och 9 §§ olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning dömes för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Med upptagning avses härvid även uppgifter som är under befordran via elektroniskt eller annat liknande hjälpmedel för att användas för automatisk databehandling.”

          Som man kan se har man i Sverige en annan typ av lag – den avser i stället mottagarens rätt att mottaga sitt brev under vissa regler. Vem som helst kan bära ut post eller paket, men gud nåde den som utan tillstånd öppnar en försändelse som inte är ämnad åt den personen.

          Jag håller faktiskt helt med Friedman och tror han skulle vara långt mer sympatisk till den svenska varianten av postlagen som tillåter vem som helst att leverera post men hotar med stränga straff för den som otillbörligt läser eller manipulerar andras försändelser.

          Det är även så jag tänker mig nätneutraliteten. Låt det gärna finnas tusen aktörer, men motverka med all kraft monopolisering, vare sig av stat eller privat aktör. Utan nätverksneutralitet hamnar vi i samma fälla som den Friedman beskriver.

        • ”Det är även så jag tänker mig nätneutraliteten. Låt det gärna finnas tusen aktörer, men motverka med all kraft monopolisering, vare sig av stat eller privat aktör. Utan nätverksneutralitet hamnar vi i samma fälla som den Friedman beskriver. ”

          SDM gör samma poäng som jag försökte göra ovan, men som vanligt mycket bättre och skarpare. Waldemar, du blandar medvetet eller omedvetet ihop två helt skilda typer av regleringar. Vi är alla överens om att vi ska ha massor av ISP:er, det är inte detta som ska regleras. Det som ska regleras är att dessa ISP:er inte ska få övervaka, filtrera eller blockera trafik.

          Ingen har någonsin sagt att nätneutralitet innebär att det bara ska finnas en enda ISP i monopolställning, Waldemar! Var har du fått denna befängda idé från? Eller är det bara en halmgubbe?

        • Scary Devil Monastery

          Det mest kritiska är att om vi inte har en nätverksneutralitet så sitter vi i en typ av situation som påverkar internets fysiska utbyggnad och marknadsmiljö på samma …tja, ekvivalenten är som om vi i verkliga livet skulle avskaffa samtlig konkurrenslagstiftning. En typ av lagstiftning jag tycker faller in synnerligen väl under Friedman’s ord ”least of evils”.

          Internettjänsteutbudet har under de senaste kanske fem åren tillvuxit på ett sådant sätt att vi nu börjar se klar och tydlig motivation hos tjänsteleverantörer att tillskansa sig fördelar på sina egna nätverk genom att förprioritera ”egen” trafik.

          Verizon sitter med en enorm andel av den amerikanska marknaden och är på många platser det enda alternativet. De äger stora delar av nätverkets fysiska komponenter – de stora interstadskablarna, ryggraden i stora delar av internet tvärsöver USA. Det finns egentligen inget hinder för dem att säga till exempelvis Blizzard och Sony ”Pay a sum of so-and-so monthly and we’ll ensure your update traffic gets on-par priority. Otherwise I’m afraid there’ll be a 100 Kbit cap on your large multi-megabyte updates. I’m sure you wouldn’t want your multi-million strong online game subscribers to be forced to update their beloved games for hours on end each week, right?”.

          Utan nätverksneutralitetslagstiftning kan helt enkelt Verizon hålla stora delar av USA’s software-industrier gisslan trots att tillgången till nätverket redan har betalats av deras kunder.

          Far-fetched? Inte särskilt. Åtskilliga bredbandsleverantörer har ertappats med att göra just så när det gäller VoIP – telefontjänster. Sak samma som många leverantörer i Storbrittannien ertappats med att aktivt nedprioritera bittorrent-protokollet i sin helhet (vilket mycket riktigt retade upp åtskilliga online-spelare exempelvis, för att inte tala om svårigheten i att ladda ned öppen mjukvara som tenderar att spridas via det protokollet).

          Till viss del bekämpas detta av andra sektorer i den fria marknaden – anonymiseringstjänster med tung kryptering döljer slutaddresen och protokollet som används för ISP’n vilket gör att man till viss del kan ducka undan sådana restriktioner. Men jag är i grunden emot ett system som aktivt kräver att man måste vidta åtgärder för att inte bli lurad. I den verkliga världen hade ett sådant förfarande inneburit domstol för en leverantör av vilken tjänst som helst.

          Nätverksneutralitet är en grundbult. Lika grundläggande för att skydda en marknads diversifiering som det batteri av lagar som tillser att Microsoft inte kan skydda sin egen ställning på marknaden genom att upphäva redan sålda licenser om man på sin dator installerar något annat OS än just Windows.

  8. Det är tråkigt att bli tillskriven att det är antingen är okunnighet eller illvilja som ligger bakom mina argument. Då blir det ingen diskussion utan ett föga givande skyttegravskrig. Scary Devil Monastery förstår att det beror på att jag har andra idéer om nätet och kring vilka värderingar som håller internet fritt.

    • Hej Waldemar! Jag har inte tillskrivit dig någonting, såvitt jag kan se. Däremot är jag genuint intresserad av att förstå vad du menar med att end-to-end-principen frångåtts och att internetleverantörerna förädlar datan som skickas över deras nätverk. Skull verkligen uppskatta om du kunde förtydliga? Helst exemplet med dvd->bluray.

      Att Martin ifrågasätter dina syften har mest med kontexten du skriver i. Dvs Netopia, där Per S gjort det till en liten sport att blanda ihop begrepp och därefter vägra konkretisera eller bemöta invändningar. :)

      • ”Att Martin ifrågasätter dina syften har mest med kontexten du skriver i. Dvs Netopia, där Per S gjort det till en liten sport att blanda ihop begrepp och därefter vägra konkretisera eller bemöta invändningar. ”

        Amen to that…

    • ”Det är tråkigt att bli tillskriven att det är antingen är okunnighet eller illvilja som ligger bakom mina argument. ”

      Det var jag och ingen av de andra i tråden som gjorde detta (även om det inte var illvilja som var det andra alternativet). Det var hursomhelst väldigt onödigt och jag ber tusen gånger om ursäkt!

      Men du undviker fortfarande frågan. Om det inte är så att medvetet eller omedvetet blandar ihop tjänste- och infrastrukturleverantörernas funktion, på vilket sätt menar du att ISP:er förändrar data som skickas i nätet?

      Den här frågan ställde jag ovan (Wotan har också ställt den) och det vore otroligt klargörande om du kunde svara på den:

      ”Som ett minimum skulle det vara väldigt intressant om Waldemar kunde förklara vad han menar med liknelsen att ”När jag skickar min vän på Drottningggatan i Flen en DVD-skiva på posten, så blir det inte en Blue Ray när den kommer fram.”

      I vilket fall förändrar ISP:er den data jag kommunicerar i deras nät? Och hur skulle det ens kunna ske utan att ISP:er ägnar sig åt deep packet inspection?”

  9. För att sammanfatta:

    1) Nätneutralitet handlar inte om att skapa ett monopol för vissa aktörer. Att göra det vore av ondo, det håller vi alla med både dig Waldemar och Friedman om. Nätneutralitet handlar om att upprätthålla principer om brevhemlighet, rätten till privat och förtrolig kommunikation, mere conduit, meddelarskydd och så vidare.

    2) Waldemar, du verkar anse att ISP:er på något sätt förändrar och förädlar information som skickas i deras nät. Vi är alla genuint intresserade över på vilket sätt du menar att det sker.

    • Scary Devil Monastery

      Jag har nu svarat på Waldemar’s ursprungliga inlägg om den saken – för tillfället, #5 i kommentarsfältet.

      Jag tror att vad vi har här är att Waldemar har utgått ifrån en felaktig premiss. Konvertering av format görs av sändare eller mottagare innan överföringen – inte under överföringen, lika litet som hans DVD-skiva i exemplet spontant förvandlas till en Blu-ray i transporten.

      Med den mer korrekta bakgrunden satt blir då påståendet om förädling/förändring ett med en rätt stor miss när det gäller orsak och verkan.

      • ”Jag tror att vad vi har här är att Waldemar har utgått ifrån en felaktig premiss.”

        Jupp. Och den andra premissen för krönikan, att nätneutralitet skulle handla om att skapa en monopolsituation för vissa aktörer, är även den felaktig. Således vilar krönikan på två felaktiga premisser och slutsatserna i den borde rimligen falla.

        Eller vad säger du, Waldemar? (Det krävs en stor man för att erkänna ett misstag i sitt resonemang. Det krävs än ännu större man för att dessutom ändra åsikt som en följd av detta.)

        • Scary Devil Monastery

          Grundläggande nätneutralitet skall enbart tillse att alla aktörer som tillhandahåller infrastruktur har att följa exakt samma regler. En sådan lagstiftning är en positiv monopolbekämpande reglering och inget annat.

          Det som FCC har presenterat däremot? Not so much. Waldemar kan mycket väl ha en poäng i hur FCC’s föreslagna lagförslag kommer fungera rent praktiskt. Litet grann som när man presenterar vad som visar sig vara ett politiskt internetfilter i Sverige under namnet ”Barnporrfiltrering” (vilket är minst sagt missvisande).

          Falsk marknadsföring har det funnits lag mot länge, men tyvärr inte när det gäller politik.

          Gör det tillräckligt dyrt och byråkratiskt krångligt att etablera sig som en leverantör så får man de facto en situation där det enbart är statliga organisationer och massiva bolag som har en praktisk möjlighet att få lov att etablera sig på marknaden.

  10. Scary Devil Monastery

    För den som vill veta varför FCC’s ”nätneutralitet” är ruskigt dåliga nyheter så rekommenderas att man läser följande länk.

    http://www.locusmag.com/Perspectives/2011/01/cory-doctorow-net-neutrality-for-writers-its-all-about-the-leverage/

    Summering? FCC’s förslag säger att det är helt OK för en ISP att upp eller nedgradera redan anslutna användare till en site beroende på hur mycket den sitens ägare har betalat för att få uppgraderad trafik så länge de är öppna med detta.

    M.a.o. en total katastrof som uttryckligen skriver i lag att traffic shaping är lagligt, givet öppenhet. Den öppenheten naturligtvis ej specificerad, så vad man till slut tittar på är åtskilliga sidor finstilt Terms Of Service där man som kund mer eller mindre skriver bort samtliga konsumenträttigheter per automatik (Terms Of Service är förvisso ofta redan skrivna för att kunna rycka samtliga kundrättigheter utan egentlig grund – se Mastercard, Paypal, Visa angående Wikileaks exempelvis – men ett grundläggande konsumentskydd går långt för att förhindra för omfattande missbruk).

    FCC’s ”nätneutralitet” är inte nätneutralitet.

    Givet det inpasset börjar jag nu förstå Waldemar’s inställning bättre.

    Däremot tycker jag fortfarande han trillar av tåget när det gäller argumentet om ”bandbreddshoggar” – betalar man för 100 Mbit/s med en garanti på minst 50 Mbit/s så är det just den trafikmängden som garanteras att man använder. 24 timmar per dag 7 dagar i veckan. Kan inte ISP’n bekvämt leverera den kapaciteten har de erbjudit villkor de inte kan täcka.

    När det gäller yttrandefrihet måste jag kommentera att det inte rör sig om ett hippieaktigt socialistargument om jag bestämt hävdar att jag bör få leverans av den vara jag faktiskt har betalat för, som exempelvis bandbredd. På samma sätt, för att ta Waldemar’s exempel i krönikan, som jag har full rätt att kräva det fulla bruket av den distributionskanal som jag faktiskt har betalat för.

    Nätneutralitet är till som en regel för att säkerställa att jag faktiskt får bruk av det jag själv betalat för, utan att detta kan fråntagas mig för att någon annan inte har betalat lika mycket.

    • Har mycket just nu. För att inte göra för mycket trådnekromanti nickar jag åt en hel del av Scary Devil’s senaste svar om FCC, och tänker högt kring en film om nätneutralitet

      http://www.youtube.com/watch?v=juw5Ew_fKgs

      Sen kör vi lite post från Flen ;-)

      • Scary Devil Monastery

        Hmm…filmen är mycket tänkvärd. Han tar upp de kluriga frågorna, som exempelvis om FCC är den bästa tänkbara aktören att hålla i reglering.

        Men även han har missat att nära nog samtliga länder där de stora bredbandsleverantörerna även har en aktiv tjänstesektor har ett otal exempel på just missbruk. Man kan se exempelvis på Telia, eller i England selektiv throttling av bittorrent. Här i Sverige, som Martin uttrycker det, vill exempelvis 3 förbjuda skype-tjänster och övrig VoIP i sina egna kablar.

        Här är saken: Information är information. Om den informationen innehåller audio, video, textfiler eller vad som helst övrigt är inte något som leverantören av bredband skall eller bör ta ställning till. Vad 3 säger exempelvis, är att de inte vill att deras telefonitjänster skall konkurrera på marknadsmässiga villkor – de vill kunna etablera ett monopol i den infrastruktur de själva håller i. Det är precis som när 1800-talets järnvägsbaroner härjade som värst, eller när Bell använde sitt telefonimonopol för att utnyttja sin ställning och friställa sig ifrån vidare konkurrens.

        Jämförbart i Sverige skulle vara om Posten drev en egen reklamtjänst och medvetet slarvade bort eller fördröjde de utskick som konkurrerande reklamtjänster försökte skicka – samtidigt som Posten bibehöll ett de fakto monopol på utskicken. Eller om vägverket ägde en bilfabrik och kunde tillse att de egna bilarna prioriterades till företräde vid alla ljussignaler. Snart skulle ingen köpa en bil av annat märke, även om deras bilar var dåliga och dyra.

        FCC är en dålig trustee att hantera nätverksneutralitet. Bättre att helt enkelt etablera grundregler i samma anda som det som används vid vanlig posthantering – att mottagaren och skickaren av en försändelse har den lagliga rätten att kräva att deras försändelse har behandlats på samma sätt oavsett innehållet.

        I fallet bredband bör gälla att om jag betalar för 10 Mbit/sekund så är det den hastigheten jag har att kräva ut – oavsett vad jag skickar. Den som skall ta emot får ta emot i den hastighet hans uppkoppling tillåter. Leverantören har inte att manipulera eller fördröja överföringen genom att öppna och analysera det jag skickar.

        Marknadskonkurrens förutsätter ett par grundregler – utan dessa får vi osvikligen en variant av planekonomi pådriven av storföretag i monopolsituation. Nätneutraliteten är en av dessa grundregler.

  11. Snart har vi en anledning till att diskutera nätneutralitet här i Sverige. Mobiloperatörerna vill stoppa möjligheten att använda ip-telefoni i deras nät: http://www.dn.se/ekonomi/gratis-mobilsamtal-kan-stoppas


    – Vi anser att det strider mot de allmänna villkoren om att inte använda abonnemanget så att det orsakar oss skada, säger Erik Hörnfeldt på 3.

    – Att använda ip-telefoni är som att tjuvkoppla elmätaren hemma. Men vi har ännu inte gjort något för att hindra det. Blir det en vanlig företeelse så får vi agera. Antingen med en teknisk lösning eller genom att ändra betalningsmodellen.

    Anslutningar till trådlösa nätverk och Wifi har 3 inga synpunker på.

    – Vi kan bara ha åsikter om trafiken i vårt eget nät.

  12. [...] är det en strävan att behålla internet på ett visst sätt; universitetets modell mot garagets. Det är en modell som fungerat, under vissa förutsättningar, idag är den konservativ. I alla [...]

  13. [...] Läs mer om nätneutralitet och bakgrunden i Kampen om nätneutraliteten, universitetet och garaget. [...]

Kommentera artikeln