Nättidning och pappertidning har samma miljöpåverkan

Om du läser en tidning på nätet har det samma miljöpåverkan som om du väljer att läsa samma tidning i papperform. Det visar en studie som Sveriges Tidskrifter låtit göra.

I studien, som gjorts av forskningsföretaget Innventia, kommer man fram till att båda alternativen genererar utsläpp motsvarande en tiotusendel av genomsnittsvenskens klimatpåverkan per år.

Enligt DN var det frågor från framförallt annonsörer fick branschorganisationen ST att beställa en studie om tidskrifters miljöpåverkan.

– Våra medlemmar distribuerar sina produkter i båda kanalerna, så det handlade inte om att välja sida. Men det saknades fakta, säger Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld till DN.

För en papperstidning är det framför allt pappers- och massatillverkningen samt distributionen som står för den stora delen av utsläppen.

Nättidningen påverkar miljön mest genom själva datorns tillverkningsprocess, och genom strömåtgången under tiden man läser tidningen på Internet.

För både pappersupplagan och nätupplagan står även journalisternas arbete för en stor del av utsläppen, till exempel i form av resor som måste göras och utrustningen som krävs på arbetsplatserna.

– Det finns mängder av konkreta tips om man vill tillverka mer miljösmart, säger Kerstin Neld till DN.

Exempel på miljösmarta alternativ är att resa mer miljövänligt och att köpa datorer som är miljöcertifierade. Var man trycker tidningen spelar också roll. Trycker man i länder med koldriven elkraft blir miljöpåverkan större än om man trycker i Sverige.

  • Att läsa en papperstidskrift och att läsa en nättidskrift har en miljöpåverkan, men den är liten och likvärdig för båda.
  • Att läsa en papperstidskrift och att läsa en nättidskrift under ett år genererar utsläpp av växthusgaser i samma storlekrordning: ett kilo koldioxidekvivalenter.
  • Ett kilo koldixidekvivalenter motsvarar 0,1 promille av genomsnittssvenskens klimatpåverkan under ett år.
  • Det är endast själva läsningens andel av den totala användningen av datorn som tagits med i uträkningen.

Källa: Sveriges Tidskrifter/Innventia