Dagens garv: pubbingo i prenumerationsekonomin

Många är de som sett Ipad som tidningsbranschens räddare i den digitala nöden. När kreti och pleti publicerar sig på bloggar, ofta med bättre kunskaper än fackjournalisterna. När distributionsmonopolen rasar. När offentlighetsprincip, ansvarigutgivarskap och de pressetiska reglerna faller samman som ett korthus. När annonsintäkterna försvinner till… ja, Google. Då är det inte konstigt att man sätter stort hopp till en teknik som på nytt kan ge intäkter från prenumeranter som på den gamla goda tiden. Nu, efter ett år med Ipad, har vi sett en stor diskussion om Apples användaravtal som i praktiken begränsar yttrandefriheten (är Apple en återförsäljare vilken som helst eller en plattform som måste hålla sig neutral till innehållet?). Med Ipad2 la Apple till nyhetsprenumerationer i Appstore, vilket har gett upphov till ytterligare kritik om att alla tidskrifter och tidningar tvingas in i samma prenumerationsmodell. Roligast är satiren på Save Our Press:

Some “old media” leaders have even expressed the desire to distribute content on devices other than iPads. ”Of course not everyone shares our vision,” said the Apple exec. “But we figured that a 30% take of their revenues would be just enough to put most of them out of business anyway. So they can suck it.”

 (okej, det är egentligen en PR-kampanj för en konkurrerande e-prenumerationstjänst – Zoura – men väldigt rolig läsning ändå).

En annan som pekar på absurditeterna i diskussionen om elektronisk publicistik är alltid frispråkige amerikanske författaren John Scalzi som gjort ett ”electronic publishing bingo card” – bullshitbingo för elektronisk publicering. Med rutor som ”Publicity? Just go viral!” och “Spellcheck is really advanced these days” är bingobrickan en fnissig och smart lots förbi e-publicerings värsta blindskär. ROTFLOL!

7

Kommentarer

  1. off off topic, men apropå censur:
    sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3358&artikel=4383429

    • Intressant artikel och ännu ett exempel på hur företag missbrukar sin dominerande ställning. Tyvärr förekommer censur även i demokratiska regimer fast genom andra aktörer, som tex stora film och skivbolag, som ser sina intressen hotade i likhet med förtryckarregimerna i artikeln. Ett fåtal riktigt stora aktörer på marknaden, som är läget i film/skiv branschen, är nästan alltid ett problem för samhället. Istället för att byta ut förlegade affärsmodeller och utveckla nya digitala tjänster som konkurrerar med uppstickare som Spotify och Voddler missbrukar man sin dominerande ställning av kostnadsskäl och okunskap. Sådana företagen lägger istället energi och pengar på stämningar och lobba för nya integritetskränkande och censur lagar och låter folk betala för deras inkompetens med sitt privatliv.

      • Scary Devil Monastery

        Låter som om du är inne på Chomsky’s syn på media i demokratiska samhällen. Normalt sett låter Chomsky som en mer sansad version av Michael Moore, men likt den herrn har han ofta poänger.

        Det måste dock betonas en sak – när media hänger sig åt självcensur så är det inte vad vi normalt sett kallar ”Censur” – du är fortfarande fullt fri att publicera på egen hand.

        Däremot utnyttjar de sin ställning till att vikta vad som syns eller inte syns i TV, Radio och Tidning vilket inte är bra alls när deras viktning tjänar de egna intressena (eller undviker stöta sig med dem).

        Men det är en urgammal debatt, det där. Svaret har alltid varit att ett nyhetsmedium som blir för uppenbart i den hanteringen överges av många av sina läsare till förmån för mer kritisk och verklighetstrogen rapportering.

  2. Scary Devil Monastery

    Vad gäller Apple är de ett strålande exempel på vad ett rätt vårdat varumärke kan åstadkomma. Steve Job’s kunder kommer ofta utan att tveka köpa nära nog vad som helst som han prånglar ut bara han hypar det rätt.

    Ger han ut en youtube-commercial så lär han med orden ”I own a horse” tjäna ett par förmögenheter till på Apple-brandat rakvatten.

  3. ..lilla dataskolan 3.1.0
    Apple vs PC , idag framställs Jobs som skurken, när jag började med datorer var ju Microsofts Gates the bad guy, som låste in in och tog betalt,svek ungdomens ideal om öppenhet, hippieandan fortsatte hos Apple.
    Något rörigt framställt, kanske ngn med kunskap kortfattat kan beskriva 30 års datahistoria.

  4. Faktum är att dagens garv är att skivbolagen i USA vill ha 470 000 miljarder i skadestånd från Limewire.

    Det är alltid lika festligt att se när skivbolagen räknas ut hur mycket de förlorat på fildelning. Trots att det inte finns några seriösa studier som visar att de förlorar ett enda öre på fildelning. 470 000 miljarder… känn på den 🙂

    • Scary Devil Monastery

      Faktum är att domare i USA har börjat kasta ut vissa sådana mål direkt med hänvisningen till att de framtagna ”loss of sales” som citeras ”överstiger de belopp som musikindustrin har tjänat i sin helhet sedan Edison uppfann fonografen”. Behjärtansvärt.

Kommentera artikeln