”Vi kan inte bara satsa på utveckling och utbyggnad av tekniken”

Intervju med Jens Henriksson, internationell sekreterare Sveriges konsumenter och ledamot i Digitaliseringsrådet.

Netopia har fått en pratstund med honom om konsumenternas roll på internet.

Vad vill Sveriges konsumenter bidra med för perspektiv i Digitaliseringsrådet?

Det finns många konsumentskydds-perspektiv att tillämpa på digitaliseringen. Med de vanliga konventionella frågorna om öppenhet, åsiktsfrihet, icke diskriminering och konsumentskydd. Vi tittar även på hur marknaden ser ut och om konkurrensen fungerar bra och applicerar detta på det digitala. Det gäller oavsett om tjänsterna är offentliga eller privata.

Den Digitala agendan har en målsättning att skapa ”Världens mest konkurrenskraftiga digitala ekonomi”. Var tror du att man bör lägga fokus?

Ett stort fokus i den Digitala agendan läggs på att ”alla måste med” i den här digitala utvecklingen. Men vi kan inte bara satsa på utveckling och utbyggnad av tekniken. Vi behöver också utbildning för att lära sig hur man rent tekniskt ska kunna ta del av samlingar på bibliotek och så vidare. Den sortens förslag har inte i tillräcklig utsträckning kommit upp, utan man talar mest om digital utbyggnad, men det går inte att bara fokusera på tekniken, även om den också behövs.

– När vi ser att så många ska ansluta sig till det digitala, ser vi också konsekvenserna. Att alla ska med leder till att vi måste få en ny syn på konsumenten. I stället för att medelkonsumenten är medelutbildad och har medelinkomst måste man se att alla har olika förutsättningar i den digitala miljön, och anpassa den därefter.

Google presenterade nyligen en rapport om Sveriges internetekonomi där det framgår att internetsektorn motsvarar 6,6 procent av BNP och att konsumtion står för majoriteten, 53%, av detta. Hur ser ni på det?

– Ja, det är en väntad utveckling. Det finns ett allt större innehåll på webben. Konsumtion av tjänster och även traditionella varor via nätet ökar som en följd av detta.

– Möjligheterna är stora att med digitala hjälpmedel komma åt innehåll. Genom att rikta kameran på din Iphone mot en streckkod eller en produkt kan du få massor av information. Via din mobil kan du få ingående information om en produkt, som miljömärkning och andra etiska märkningar. Det är ett enkelt verktyg som ger ger en ny slags konsumentmakt att använda sig av.

– Dessa lösningar har en enorm potential. Jag tycker de är mycket viktiga och har tagit till mig de tekniska möjligheterna. Man talar om ”Internet of things” och hur produkter talar med varandra. Hur de kan koppla ihop sig och utbyta information. Det pratas även om vikten av god bredband, att man ska ha en bra uppkoppling, vilket möjliggör nya lösningar. Det finns smarta hus med helhetslösningar för ett hem där du kan styra allt på digital väg. Du bokar tvättstugan, får information om innehållet i kylskåpet och styr spisen. Du kan även hitta smidiga lösningar för att veta vem du släpper in i ditt hem, vilket är extra intressant för utsatta grupper, som äldre och funktionshindrade. Men det är också något alla kan dra nytta av.

– Samtidigt blir man som konsument mer inbunden. Sen är det hela även en integritetsfråga. Vad händer med alla personliga data? Det blir än mer prekärt att som individ har kontroll över hur data sprids. Där behövs lagstiftning och verktyg för att konsumenten själv ska kunn anpassa och sätta en egen gräns. För detta är information som sprids lätt. Ditt shoppingmönster blir kopplat till reklam. Och vi vet att marknadsföring påverkar mycket, vilket gör att vissa beteenden fastställs ytterligare. Först kan man tycka ”åh vad bekvämt, jag får vad jag vill ha”, men sen shoppar man efter reklamens mönster.

– Vi behöver inte direkt tänka på det vi gör, samtidigt som det blir alltmer stadsfäst genom att den digitala omgivningen anpassar reklamen till oss. Vi tycker att det är ett enkelt system, som vi frivilligt ansluter oss till på olika sätt. Och konsumenterna tycker att detta är utmärkt. De kan tycka att vi är dumma i huvudet som kritiserar detta. Det är säkert 95% som tycker att riktad reklam är jättebra. Det anses som mycket praktiskt i det dagliga livet. Men det handlar om en demokratiseringsprocess. Man reflekterar mindre, vilket inte är så bra.

Vilka tjänster tror du har störst chanser att växa på nätet?

– Tjänster som hjälper mig som konsument att bli en smart konsument. De som ger mer information är de som har businesspotential. Också den som säkerhetsställer konsumenternas krav och anpassar sig genom att registrera de önskemål jag har som konsument. Bra verktyg för shopping i allmänhet kommer att växa, både för traditionella varor och till exempel städtjänster.

I Google-rapporten säger man att möjligheterna för tjänster på nätet är viktigare för framtiden än själva infrastrukturen? Stämmer det tror du?

– Jag tror definitivt att det stämmer. Vi måste erkänna att det är det viktiga. Sen behövs självklart tekniken och strukturen runt omkring.

– En annan viktig fråga är en oro jag känner för de ledande aktörernas ställning i detta. De erbjuder fantastiska tjänster, men de får samtidigt så mycket makt över vår frihet. För att få publicera till exempel en bild på en fotosajt, YouTube eller Facebook är det jättetuffa krav. Det sker en vinkling från bolagens sida. Man får inte kan lägga upp en bild på en ammande mamma för det anses stötande för somliga. RFSU kan inte ens presentera en upplysningsfilm på webben. De kan alltså inte ens presentera något som är allmän information. Man borde själv kunna välja nivåerna för begränsningar av typ av innehåll på nätet.

0

Kommentarer

Kommentera artikeln