Archive for maj, 2011

« Older Entries

Slutreplik Hatt

tisdag, maj 31st, 2011

Förläggareföreningens Kristina Ahlinder och jag publicerade idag slutrepliken i debatten med Anna-Karin Hatt på SvD Brännpunkt. Jag tycker det har varit det bästa meningsskiftet hittills med IT-ministern och det ger visst hopp för framtiden.

Netopias krönikör Waldemar Ingdahl mailar apropå Hatts hänvisning till Sveriges skydd för immaterialrätt i internationell jämförelse: ”Hatt och IPRI använder samma källa, d.v.s. WEF:s rapport (som IPRI sedan anpassat till sin skala). Diskussionen kring styrkorna och svagheterna i indexet finns i min tidigare krönika.”

Läs om Waldemars krönika! Det är stor skillnad på hur det formella skyddet ser ut och hur det fungerar i praktiken. Ett aktuellt exempel i Sverige är Ipred-lagen som av många politiker betraktas som lagstiftarens slutliga åtgärd mot olovlig spridning på internet. Men trots att lagen är två år gammal är det ingen som vet hur den kan tillämpas. Pilotfallet med ljudböckerna har fastnat i ett juridiskt limbo mellan Högsta domstolen och EG-domstolen och det dröjer många månader än innan något prejudikat kan väntas. På papperet finns lagen, i praktiken inget. Men det är glädjande att IT-ministern försvarar Ipred, den har ju varit minst sagt omdebatterad.

Posted in Blogg | 9 Comments »

Nätforum ska bidra till en tydlig Digital agenda

måndag, maj 30th, 2011

IT-minister Anna-Karin Hatt vill att alla deltar i den Digitala agendans diskussionsforum på nätet. På så vis ska en tydlig agenda formas för hur man bäst kan utnyttja möjligheterna för IT i samhällhället.

Den som har en idé för hur den Digitala agenda bör utformas kan gå med i forumet och dela med sig av sina insikter.

- Den Digitala agendan för Sverige är inte bara regeringens, utan hela Sveriges, angelägenhet. Just därför vill jag vara väldigt tydlig med att alla som vill vara med och bidra till att stärka Sveriges digitala ställning är välkomna att göra det, säger Anna-Karin Hatt.

Meningen är att Nätforumet också ska fungera till att bidra till insyn i arbetet genom att ge forumets medlemmar möjlighet att direkt kunna kommentera delarna i den digitala agendan.

Det är enligt Näringsdepartementet viktigt ”att kunna lyssna in användarnas behov, sprida kunskap och främja erfarenhetsutbyte.” Det hela ska fungera som en mötesplats för dialog och samverkan.

Fram till den sista juni i år har man chansen att komma med förslag och framföra sina åsikter kring dessa frågor. Allt som skrivs i forumet blir allmän handling.

Posted in Nyhetsarkiv | No Comments »

Netopia-rapport, Brännpunkt och rekordreplik

fredag, maj 27th, 2011

Som ni redan märkt presenterade Netopia idag årets rapport om digitala innehållstjänster, den här gången med särskilt fokus på den digitala boken. I o m att det är samma frågor som ifjol kan man göra några intressanta jämförelser, t ex är framtidstron alltjämt god men förväntad tillväxt de närmaste 24 månaderna har sjunkit från 195% till 118% (!). De senaste året har marknaden dock endast vuxit 9,9% så antingen behöver villkoren snabbt bli bättre eller så måste man vara optimist för att driva innehållstjänster på nätet (jag lutar åt det senare!).

Förläggareföreningens Kristina Ahlinder och jag presenterade undersökningen på SvD Brännpunkt i morse med en vädjan till regeringen att ta entreprenörernas krav på fungerande marknadsvillkor på allvar. Redan i eftermiddags svarade IT-minister Anna-Karin Hatt med en lång replik, vilket måste vara något slags rekord. Så kudos till IT-ministern för snabbheten. Jag återkommer till innehållet, men kan i alla fall säga att det var bättre än vad jag hade räknat med.

Posted in Blogg | 10 Comments »

Netopia-rapport: Stark framtidstro – digitala innehållstjänster på frammarsch

fredag, maj 27th, 2011

Den svenska marknaden för digitala innehållstjänster omsätter cirka 3,1 miljarder kronor och sysselsätter drygt 11 000 personer. Jämfört med förra året har marknaden vuxit med ca 9,9 procent,men sysselsättningen är ungefär den samma. Framtidspotentialen är också betydande och marknaden uppges ha potential att växa med 118 procent till utgången av 2013. Sektorn bedöms kunna sysselsätta sammanlagt 17 000 personer vid samma tidpunkt.

Det framgår i rapporten Svenska innehållstjänster i den digitala ekonomin, som lanseras i dag av Svenska Förläggareföreningen och Netopia – forum för digitala samhällsfrågor. Uppskattningarna i rapporten baseras på svar från digitala innehållstjänster inom musik, film, tv, dataspel, programvaror, nättidningar, digitala böcker, m.m.

– Det finns en stor potential och framtidstro hos leverantörer av svenska innehållstjänster i den digitala ekonomin. Det kan skapas 6 000 nya jobb i sektorn till och med utgången av 2013. Samtidigt står sektorn inför stora utmaningar, däribland en omfattande konkurrens från olagliga aktörer vilket hämmar tillväxtmöjligheterna och investeringsviljan, säger Per Strömbäck, redaktör på Netopia.

Årets rapport fokuserar särskilt på utvecklingen för den digitala boken.

– De digitala bokformaten går en ljus framtid till mötes men det finns fortfarande en osäkerhet kring vilka förutsättningar som kommer att råda på den digitala marknaden. Det handlar såväl om konkurrensen i den digitala miljön där upphovsrätten fortfarande är satt på undantag av olagliga tjänster, men också hur balansen mellan digital försäljning och digital utlåning från biblioteken kommer att se ut, säger Kristina Ahlinder på Svenska Förläggareföreningen.

Rapporten kan laddas ner här [PDF].

Posted in Rapporter | 5 Comments »

Insiktsfullt av kommissionen om digital inre marknad

torsdag, maj 26th, 2011

Häromdagen kom EU:s immaterialrättsstrategi, först som läcka, sen som officiell kommuniké. Det är lite symboliskt, kommissionens dokument sprids i samma ordning som de upphovsrättsskyddade verk man vill skydda.

Utspelet är fullt av insiktsfulla och balanserade förslag för att stärka immaterialrättens ställning mot bakgrunden av att Europas innovations- och konkurrenskraft i stor utsträckning bygger på just immateriella rättigheter. Man nämner särskilt de kreativa industrierna som uppges stå för 3,3% av ekonomin inom EU och 7,7 miljoner arbetstillfällen. Bland förslagen finns en utökning av Ipred i syfte att komma åt piratdistributionens ”källor” samt tydligare roll för internetleverantörer. Detta får ses som ett utspel inför kommande förhandlingar och även om förslagen är bra och ambitiösa återstår att se om de klarar sig igenom EU-parlamentet och tekniksidans lobbyansträngningar. Politiker har som bekant två uppgifter, att styra samhället och att bli omvalda. Ibland står dessa i motsats till varandra och just i spelet mellan kommissionen och parlamentet blir detta tydligt. I den här frågan står kommissionen för samhällsansvar och långsiktighet medan parlamentet är mer känsligt för tillfälliga opinioner. (Det är inte något underbetyg för det demokratiska systemet, tvärtom!) I den svenska bloggosfären har förslagen givetvis mött högljudda protester (vad annars), men faktum är att den svenska debatten framstår som alltmer isolerad i Europa. Medan Sverige fortfarande väntar på att Ipred ska bli verklighet, har de stora kulturnationerna Tyskland, Frankrike och Storbritannien infört system där internetoperatörerna involveras, t ex genom att vidarebefordra varningsbrev eller lämna ut abonnentuppgifter vid intrång. Det samma gäller våra nordiska grannländer, senast Norge som kom med ett lagförslag i förra veckan. Vi brukar gilla att tänka på Sverige i utvecklingens framkant, men i själva verket ligger vi långt efter vår omvärld.

Exemplet Frankrike, förresten: i veckan hölls den första ”e-G8”-mötet där några av nätets mest namnkunniga (Zuckerberg, Schmidt) samlades tillsammans med tungviktare från politik och näringsliv. Franske statschefen Sarkozy inledningstalade med den vackraste beskrivningen av upphovsrätt jag någonsin läst. Han betonade upphovsmannens frihet och oberoende och påminde om att även teknikvärldens stjärnskot är beroende av upphovsrätt för att skydda de algoritmer som gjort dem framgångsrika. Läs och njut!

Posted in Blogg | 5 Comments »

Torsdagskrönikan: Tekniken är ersatt, inte kreatörerna

torsdag, maj 26th, 2011

Jag älskar film passionerat. Jag är uppvuxen i en familj där filmen är en viktig medlem. Vissa filmer kan jag påstå har varit med och uppfostrat mig, tröstat, stöttat och inspirerat mig.

Att se en film kan vara att se sig själv från ett nytt perspektiv eller att känna igen sig i något som tidigare varit främmande, se sin omvärld med en ny förståelse, se sina relationer i ett nytt ljus. Det kan vara en omvälvande upplevelse. Ibland livsavgörande. Jag har flera personliga exempel på det sistnämnda.

Ingen borde vara gladare än jag att film är så tillgängligt nu för tiden. Jag borde ladda ner filmer till höger och vänster och rättfärdiga det med min kärlek till dem, som så många gör. Men hur kan man älska film och samtidigt underminera dess chanser till mångfald och till stor del även dess överlevnad? Hur kan man älska film och samtidigt begära att dess kreatörer ska arbeta oavlönade?

Vissa påstår att det är deras demokratiska rättighet att ladda ner filmer gratis bara för att det nu är möjligt att göra det. Jag finner detta argument lika naivt som rent utsagt farligt, inte minst för just demokratin. Det är mycket här i världen som går att göra men det gör det inte till en rättighet.

Film och alla former av konst och kultur är bland de viktigaste ingredienserna i en demokrati. Genom dessa kan vi ifrågasätta och utmana vår verklighet och växa som människor. Men i samma stund som fildelarna kallar det sin mänskliga rättighet att gratis konsumera kultur fnyser de åt lagar som ska säkra kulturarbetarnas rättigheter till lön för sitt arbete och artisternas rätt till sina egna skapelser. De kallar dem istället för en girig ”nöjesindustri” – något som få kulturarbetare kan räkna sig till – och drar dem över samma kam som storbolagen.

Om denna utveckling – eller snarare avveckling – fortsätter förutspår jag en framtid där majoriteten av filmerna som görs är block busters, som garanterar att många vill se dem på bio i 3D och äta mycket popcorn. Även ett fåtal så kallade independent-filmer som kan göras billigt kan få plats. Epokfilmer och andra sorter som kräver en viss budget men som ändå inte kan kallas storfilmer kommer inte att ha en chans, så vida inte huvudpersonen dricker CocaCola i varje scen och tittar på sin Rolex i tid och otid.

Som aspirerande filmare med fötter i musik, ord och bild, står jag en aning ambivalent inför Internets förlovade land. Jag är lekman när det gäller nätets möjligheter och omöjligheter, teknikens utveckling, jag kan inget om vare sig lagar, ettor eller nollor. Men som aktiv inom de olika kulturella områdena ser jag ju vad jag ser. Jag ser det fantastiska i att ha tillgång till alla former av kultur, gratis med ett klick. Men jag ser också riskerna med hur detta kan komma att urlaka desamma.

Jag ser unga talanger som kvävs för att det inte finns pengar att utveckla deras förmåga. En ”nöjesindustri” som inte vågar satsa på något nytt eftersom det inte finns vinstgarantier eller ens möjligheter. Och jag ser vad som lyser med sin frånvaro i denna debatt: rimlighet.

Det är inte rimligt att en film som kostar x antal miljoner att producera skall konsumeras gratis.

Det är inte rimligt att en musiker inte ska kunna leva på sin musik för att fansen delar den på nätet.

Det är inte rimligt att jämföra traditionell kulturproduktion med förlegade och överflödiga tekniker som tjänat ut sin rätt. Tekniken är ersatt ja, men inte artisterna och kreatörerna. Den dagen kommer kanske, då dessa ersätts av robotar men innan dess behöver de överleva för att kunna fortsätta producera.

Det är inte rimligt att slänga sig med existentiella och filosofiska frågor om äganderätt och immaterialrätt i en virtuell värld när konsekvenserna finns i den högst fysiska verkligheten.

Posted in Krönikor | 71 Comments »

EU-kommissionen: ”Internetoperatörer ska beivra upphovsrättsintrång”

onsdag, maj 25th, 2011

Enligt EU-kommissionen skrivelse, som lades fram i går av Michel Barnier, EU-kommissonären för den inre marknaden, ska internetoperatörerna få större ansvar för att stoppa pirater på nätet.

Under våren 2012 kommer Ipred-direktivet ses över och stärkas, enligt skrivelsen.

”Kommissionen kommer att kartlägga metoder för att skapa ett ramverk som på ett mer effektivt sätt hindrar upphovsrättsintrång på internet. Alla tillägg ska ha som mål att ta itu med överträdelser redan vid källan och i detta syfte främja samarbete med mellanhänder, såsom internetoperatörer”, uppger EU-kommissionen.

Ramverken ska enligt förslaget inte ska gå emot de bredbandsstrategier som finns för att göra internet mer tillgängligt. Därtill understryks att de nya reglerna inte får påverka slutanvändarnas intressen.

”Kommissionen kommer att säkerställa att sådana tillägg respekterar alla grundläggande rättigheterna i EU-fördraget, i synnerhet rätten till privatliv, skydd av personuppgifter, yttrande- och informationsfriheten och rätten till verkningsfull kompensation”.

Målet är att upphovsrättsinnehavare ska få bättre skydd för sitt material på nätet, samtidigt som användare ska kunna känna trygghet på nätet. I linje med detta ska man även lansera en kampanj för att öka medvetenheten hos, främst den unga, allmänheten om immateriella rättigheters stora betydelse för samhället.

Posted in Nyhetsarkiv | No Comments »

Jason Della Rocca: ”Produkt blir tjänst – det är kärnan i omvälvningen”

tisdag, maj 24th, 2011

(MALMÖ) Jason Della Rocca är rådgivare åt stater som vill ge stöd till dataspel och andra kreativa näringar. Han var under många år chef för International Game Developers Association.

Netopia träffade Jason på Nordic Game-konferensen i Malmö.

Det finns EU-rapporter som påstår att kreativa näringar står för mer än 6% av produktionen inom EU. Ska vi tro på det? Är innehållsproduktion framtiden för jobb och tillväxt?

- Det är inte tillräckligt högt! Med tanke på hur mycket innehåll det finns så är det svårt att tro att det är så lite. Man kan tala om ett skifte bort från traditionell tillverkningsindustri mot kunskapsbaserad ekonomi. Underhållning är en underkategori till det senare.

- Det finns förstås inte en enskild lösning på jobb och tillväxt, men kreativa näringar är ett tillväxtområde. Det är lite diffusa begrepp: innehåll, kultur, kreativitet, kunskap och så vidare. Men de beskriver ett större skifte för mänskligheten och samhället – de grundläggande behoven är tillfredsställda och då finns det utrymme att ägna fokus och energi på innehåll och kreativitet i högre grad.

- Man kan tala om en upplevelseekonomi, det handlar mindre om att producera innehåll och mer om efterfrågan på upplevelser. Där ingår t ex resor, att möta nya kulturer. Ta ett klassiskt rollspel som Drakar och demoner – man spelar tillsammans, är det innehåll eller upplevelse?

Varför stöder stater kreativa näringar?

- Främst för att det är en bra affär, men kulturella aktiviteter har egenvärde och en del länder ser till exempel spel som en möjlighet att föra kulturarvet vidare till nya generationer. Men det finns tre tydliga skäl att stödja kreativa näringar. För det första är det en växande näring som skapar jobb och bidrar till att behålla arbetstillfällen i en region. För det andra så betyder det export, så det kommer in fräscha pengar från utlandet. Och för det tredje så är det mycket mer miljövänligt än till exempel biltillverkning – dataspelsutveckling är några datorer på ett kontor, bilar kräver stora anläggningar. Staten förväntas ju bry sig om miljön.

- Just dataspel är extra bra, för det är jobb som stannar i regionen. Film till exempel, är mer ett team som kommer in under en begränsad period. Visst, det ger lite restaurangbesök och hotellnätter, men när inspelningen är klar så drar de.

Statligt stöd tenderar att fokusera på gamla format, under tiden omskapar till exempel dataspelsmarknaden sig själv om och om igen. Vad ger du för råd till stater som försöker ge sig in på området?

- Jag brukar saga att de ska koncentrera sig på sånt som inte annars hade blivit av. Skatterabatter, industristöd och så vidare fokuserar på dominanta aktörer. Om man verkligen vill vara progressiv så måste man skapa förutsättningar för sådant som inte kan ske annars. Det kan handla om att finansiera innovativa team, stödja någon svältande indiespelutvecklare, något i den stilen. Jag tycker det är mer intressant när det gäller arbetstillfällen och ger även staten större möjlighet att påverka.

Blir inte statligt stöd främst en angelägenhet för stora aktörer?

- Helt riktigt. Jag är ju kanadensare och är förstås lojal med mitt hemland, men jag varnar för att en stor del av arbetskraften jobbar för utlandsägda företag och rättigheterna till det vi producerar är också utlandsägt. Vi blir en sorts tillverkare, det skapar en massa bra arbetstillfällen men om en valutakurs förändras eller någon annan region ger mer generösa stöd så kan stora företag flytta någon annanstans. Det har hänt. Kanada behöver inse att det finns stora svagheter i det nuvarande systemet, de borde bygga långsiktigt och satsa på lokalt ägande. Om vi bara har stora dinosaurier när meteoren kommer så är det kört! Vi måste ha ett fungerande ekosystem med däggdjur, kräldjur, insekter osv.

- Det handlar inte bara om att flytta företag, utan att affärsmodellerna förändras. Det sker ett stort skifte från produkter till tjänster inom dataspel och om vi bara kan göra spel för Wal-Mart så har vi ingenting att komma med. Det är sådana förändringar man ska koncentrera sig på, inte billigare konkurrenter i Kina.

Är hajpen kring spel för sociala medier en ny finansbubbla?

- Det handlar mindre om spel för sociala medier och mer om spel som tjänst. Hela omvälvningen kokar ner till själva affärsmodellen: produkt kontra tjänst.

- Det handlar inte om någon bubbla, investeringarna går till de här speltjänsterna och de har data som bekräftar att affären fungerar. Att spelarna betalar är redan bevisat och det är så man ska jobba: bygg och utvärdera, igen och igen. Sen kan man prata med investerare, de kommer att kräva svar på den sortens frågor. Så det är publikens efterfrågan som driver utvecklingen, ingen bubbla.

I Sverige sker 85% av spelförsäljningen via traditionella återförsäljarkanaler. Hur kommer det sig att vi fortfarande säljer spel via fysisk distribution?

- Jag köper fortfarande mina spel på skiva, för det är så jag är uppvuxen. Men de där siffrorna beror på vilken del av världen det gäller. I Korea är 100% av försäljningen digital. Samma sak med till exempel Brasilien, väldigt hög andel digital försäljning. De hoppade över eran med fysisk distribution, det finns helt enkelt ingen återförsäljarmarknad. Så det handlar om publikens vanor, men den fysiska distributionen kommer inte att försvinna inom överskådlig tid. Precis som att biografer och teatrar fortfarande finns kvar.

Posted in Artiklar | No Comments »

« Older Entries