Archive for maj, 2011

Nya distributionsvägar under lupp i Cannes

måndag, maj 16th, 2011

(CANNES) “Monetization” var modeordet nummer ett vid nyss avslutade Nordic Game-konferensen. När Netopia bytte dataspel i Malmö mot film i Cannes följde det ordet med – digitala distributionsvägar diskuteras även i filmvärlden och frågan om hur man ska ta betalt – ”monetize” – är i centrum. I amerikanska paviljongen tog en panel med rubriken ”Indie film innovators” upp ämnet.

Tim League driver en biograf i Austin och beskrev hur de under lång tid använt sociala medier och e-postlistor – vilka League kallade ”gammal stridshäst” – för att bygga upp en trogen publikskara. Hans poäng är att man måste jobba långsiktigt. Shawn Bercuson driver en färsk filmpromotjänst ”PreScreen” som väljer ut en film om dagen och presenterar den för sina användare. Han menar att sociala medier bör användas för att bättre förstå målgruppen och därmed göra smartare reklam.

Jon Fougner från Facebook menade att det viktigaste värdet med sociala medier är möjligheten för användarna att dela med sig av sina upplevelser, snarare än envägskommunikation. Den största tragedin är om någon gillar en film utan att ha möjlighet att berätta om det, menade Fougner.

Visningsfönster diskuterades förstås också. Berry Meyerowitz från distributören Phase Four beskrev att digitala visningar via video-on-demand kan förenas med biografvisning om det går att styra vilka regioner som får tillgång till materialet. På så sätt kan man göra en smart lansering där de olika visningsfönstren stödjer varandra.

Generellt sett betonade Meyerowitz värdet av exklusivitet och att inte blanda ihop de olika visningsmöjligheterna. Han menade att ”vi har försökt lära publiken att betala för film i decennier, men nu tycker många att de ska vara gratis eller kosta en dollar att hyra på Netflix”.

Netopia fick tillfälle att ställa en fråga från publiken:

Tror ni att vi kommer att få se nya slags film som en effekt av förändringar i distributionsmetoder? När det gäller t ex dataspel är det enorm skillnad på Farmville på Facebook och Call of Duty på Xbox.

- Absolut, svarade Berry Meyerowitz. Det har skett en tydlig ökning i utbudet av olika kortfilmsformat för webben, tiominutersprogram och liknande. Vi får mycket sånt presenterat för oss, men vi funderar fortfarande på ur vi ska kunna använda det och skapa intäkter kring det.

- I själva produktionen har det skett stora förändringar, sa Shawn Bercuson. Det finns flera exempel på crowd-sourcing av själva finansieringen, men också sånt som Ridley Scotts dokumentär Life in a day som är ett collage av amatörfilmer från hela världen. De gamla formerna försvinner inte, utan det utvecklas som parallella marknader.

- Det finns filmer av typen “choose-your-own-adventure”, tillade Tim League. De släpper in tittaren att bestämma handlingen. Det kan ju bli lite absurt om man tänker sig en hel publik med varsin fjärrkontroll. Men det fanns en reklamfilm för Tippex på Youtube med en björn som gjorde en massa olika saker. Tittarna kunde använda digitalt Tippex för att ändra i manuset och få den där björnen att göra lite vad som helst. Jag tror att de hade spelat in 400 varianter eller nåt i den stilen, från att skaka hand med tittaren till att kräkas eller masturbera. Det var rätt kul.

PTS fördelar ut 50 miljoner till bredband på landsbygden

fredag, maj 13th, 2011

50 miljoner kronor har kommunikationsmyndigheten PTS fördelat till bredbandsutbyggnad på landsbygden. Pengarna utgår i form av medfinansiering till olika bredbandsprojekt. PTS kommer kunna medfinansiera projekt med upp till 50 procent av kostnaden.

Intresset för medfinansiering har skiljt sig i olika delar av landet. De som varit flitigast med ansökningar är Örebro. Norrbotten, Östergötland, Västerbotten, Södermanland och Värmland, enligt den statusrapport som PTS har överlämnat till regeringen.

Under 2010 och 2011 tilldelade Regeringen PTS 115 miljoner kronor för stimulera utbyggnaden av bredband på landsbygden. I och med denna medfinansiering ska det enligt PTS bli enklare för landsbygden att komma igång med bredbandsprojekt.

- Nu har vi fördelat 50 miljoner i medfinansiering. Vi ser gärna ännu fler ansökningar, så att alla 115 miljoner kommer landsbygden till del i form av bra bredband, säger Mattias Viklund, enhetschef på PTS.

Byalag och andra lokala utvecklingsgrupper kan söka stödet genom landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet. Stöd för kanalisation innebär hjälp med finansiering av att lägga rör i marken som man sedan kan dra fiber för bredband i. Då några av del dessa stöd kräver att det offentliga tar en del av kostnaden, har det tidigare försvårat bredbandsprojekt för en del kommuner på landsbygden.

PTS har hittills beviljat medfinansiering till 85 bredbandsprojekt av olika storlek runt om i landet.

Telia bekänner färg, dagens ord och Skype-ironi

fredag, maj 13th, 2011

”Monetization” var årets modeord på nyss avslutade Nordic Game-konferensen i Malmö. Det betyder ungefär att göra pengar av, dvs hur man tar betalt för något – i det här fallet spelarnas tid och uppmärksamhet. Ordet behövs pga freemium-modellen som breder ut sig, spela gratis, betala för div saker i spelet (om du vill). Vad det är man ska ta betalt för är frågan och svaret är det som är ”monetization”. Till exempel svenska Battlefield Heroes där man kan köpa kläder och andra dekorationer, men inte sådant som vapen eller annat som påverkar själva spelet. Ibland går det snett, som i det uppmärksammade fallet med smurfspelet som kostade en mamma 50 000 kr i telefonräkning under en bilresa mellan Stockholm och Göteborg. Barnen köpte en sorts bär i spelet, ovetandes om att varje bär kostade pengar. Så långt monetization, årets konferens hade stort inslag av finansbransch och de missade inget tillfälle att påpeka vikten av att bygga in monetization i sitt spel från början. ”Monetization design is game design” som en uttryckte det. En svensk spelutvecklare påpekade för mig att det här är inget nytt, tvärtom har den tanken varit självklar sedan coin op-tiden. Lägg i en peng, få tre liv, spela några banor, liven tar slut, lägg i en ny peng för att slippa börja från början. Men den rakt motsatta strategin tycks vara minst lika framgångsrik! Paradox är ett Sveriges mest lönsamma spelföretag, de sysslar med historiska strategispel för nördar (deras andravärldskrigstolkning utspelar sig 1936-1948 och tidsenheten i spelet är timmar –  105 216 närmare bestämt). VD:n Fredrik Wester är bekant för Netopias läsare sen tidigare, han förespråkar vad han kallar Google-modellen. Dvs bygg upp en lojal grupp användare först, lista ut hur du ska få betalt sen. Monetization i all ära, men det är tydligen inte den enda vägen framåt. Ett bra spel är nummer ett.

Skype såldes igen häromdagen och grundarna Zennström och Fries tjänade några välbehövliga miljarder till. Anledningen till att de kunde få betalt en andra gång är att rättigheterna till tekniken bakom Skype fanns i ett separat bolag som Ebay aldrig köpte. Det har alltså Microsoft förvärvat nu. Det är samma peer-to-peer-teknik som låg till grund för fildelningstjänsten Kazaa. De upphovsrättsintrång som Kazaa orskade ledde till ett antal rättsprocesser mot Zennström som under många år inte kunde besöka USA. Nu säljs alltså upphovsrätten till samma teknik för miljardbelopp. ”Define irony”, som Steve Buscemi uttryckte saken i Con Air.

Telia lanserar sin nya logotyp i en förvirrad kampanj på temat 1000 möjligheter. Om det avsedda budskapet är svårt att finna och copyn vilsen, så är det visuella budskapet desto tydligare. Den nya corporate identityn har lånat sin lila färg direkt från Piratpartiet. Alla som undrat vad som hände med kulören när piraterna försvann får nu nattsömnen tillbaka.

Nu lämnar denna barfotabloggare dataspelskonferensen i Malmö och drar vidare till filmfestivalen i Cannes. Ingen uppoffring är för stor för att Netopias läsare ska få veta det senaste i diskussionen om innehåll och digitala marknader!

Facebook tillbakavisar att man läckt ut data till tredje part

torsdag, maj 12th, 2011

Symantec anklagar Facebook för att ha läckt ut personliga data till tredje part i flera år, uppger ZDNet. Enligt Symantec har hundratusentals applikationer läckt ut information om användarnas konton, inklusive profiler, chattar, bilder och annan personlig information.

Dessa läckor har gett till exempel annonsörer tillgång till mljontals användarkonton. Symantec har rapporterat buggen till Facebook, som har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Symantec uppmanar ändå oroliga användare att ändra lösenordet för sitt Facebook-konto, eftersom det täpper till tillgången till den personliga datan.

Facebook tillbakavisar Symantecs anklagelser och hävdar att inga personliga data har läckt ut till tredje part. I ett uttalande medger man att det funnits en bug, men att Symantecs rapport innehåller ”vissa felaktigheter”. Facebook säger att man kontrollerat att inga personliga data har läckt ut och att de inloggningskoder, som kunnat användas för att komma åt otillåten information, endast hade giltighet i ett par timmar.

Dessutom påpekar Facebook att de som kunnat få tillgång till personlig information är bundna av sekretessavtal. Symantec framhåller att företaget anser att de ursprungliga uppgifterna är korrekta, men vill inte kommentera ytterligare.

Torsdagskrönikan: Hur vi förlorade oss själva

torsdag, maj 12th, 2011

The greatest way to live with honor in this world is to be what we tweet to be.” Orden är Socrates. Inte den antika versionen, utan hans digitala alter ego.

Han är inte ensam om att ha ett sådant. Benjamin Franklin klagar över alla dåliga biografier som skrivs om honom. Notorious B.I.G klagar över att snön blöter ner hans nya sneakers. Jesus är arg på Red Bull, som han tycker skor sig på hans varumärke. Cleopatra ska träffa sin PT vid Nilen. Eva Braun förfäras över bidöden och Sigmund Freud har invändningar mot Chris Anderssons teorier.

Men det är inte bara riktiga dödingar som twittrar, det finns gott om även fiktiva kändisar därute. President Bartlet från tv-serien Vita Huset har 12 000 följare, Jack Bauer har nästan 10 000 medan den intellektuella knarklangaren Stringer Bell från The Wire bara lyckats samla 64 stycken.

Gränsen mellan fiktion och verklighet har på få ställen suddats ut så mycket som i dagens sociala medier. Märkligast blir det i fall när Kanye West (den riktiga) tackar Julius Caesar för inspirationen till sin frisyr. Caesar svarar dock, med romerskt arrogans, att den klär honom själv betydligt bättre.

De flesta av de fiktiva twitterpersonligheterna drivs av glada entusiaster som mer eller mindre seriöst dyker ner i karaktärernas världsbild och språkbild – och förlänger dem. President Bartlets framgång bygger på att han twittrar oftare än Barack Obama – och är betydligt vassare i sina kommentarer.

Fenomenet ger upphov till en rad intressanta frågor. Är det i själva verket här vi finner framtidens berättelser, som dramatiserade karaktärsskildringar utspelade genom en profil i ett socialt medium? Sociala medier erbjuder fler byggnadsstenar och dimensioner för att bygga en karaktär än till exempel en film. I en social profil kan text, bild och film kombineras till ett drama som kan pågå i realtid i månader – eller år.

Henry Jenkins förutspår en sådan utveckling i sin allt mer betydelsefulla bok Konvergenskulturen: där gamla och nya medier kolliderar. Konvergenskulturen är den medskapande transmediala kulturen som flyter mellan medier. Formatet är inte längre lika betydelsefull, det är att skapa berättelser som kan bli allt från böcker till Happy meals. Och, än viktigare, berättelser som fansen inte vill ska ta slut, och därför fortsätter fantisera vidare kring i fanlitteratur och twitterkonton.

Men samtidigt som dessa ambitiösa fanfantasier frodas tycks en annan lek med identiteter paradoxalt nog gå mot sin död. För medan vi är fullt upptagna med att utforska Anakin Skywalkers mörka själ, president Bartlets ironi eller Edward Cullens ambivalenta förhållande till blodkroppar tycks vi helt ha glömt att utforska en annan persona, vår egen.

Internet gav oss möjligheten att leka med vår persona, och experimentera med identiteter på ett sätt som inte varit möjligt tidigare, från chatter till avatarer. Både av rädsla och nyfikenhet tog vi mer eller mindre fantasifulla pseudonymer. På internet kunde vi plötsligt vara någon annan, några andra, någonting annat. Vi kunde förverkliga fantasier, sätta oss själva i nya sammanhang och utveckla delar av vår personlighet som vår vardag inte tillät.

På senare år har dock internet snabbt ”vuxit upp”, och blivit både mindre anonymt och mindre utforskande. Vi har i allt högre grad tvingats att fusioneras med vårt fysiska ”jag” även på nätet. För Facebook, som kanske har bidragit mest till utvecklingen, har detta varit en uttalad strategi – att vi bara ska ha en identitet på nätet.

Fördelarna är att vi slipper mycket av det anonyma näthatet, och att det underlättar olika slags betallösningar. Men jag kan ändå inte låta bli att känna att förlusten är så mycket större. Vi förlorat något vi kunde bli, ett sökande efter oss själva. För denna korta historia i vår digitala värld öppnades en dörr, där vi på ett unikt sätt kunde utforska olika delar av vår identitet. Den förlusten kan inte ens president Bartlet råda bot på.

Microsoft köper Skype för 8,5 miljarder dollar

onsdag, maj 11th, 2011

I ett pressmeddelande i går meddelar Microsoft att de köper ip-telefoniföretaget Skype för 8,5 miljarder dollar, vilket motsvarar drygt 50 miljarder svenska kronor. Enligt The Guardian ingår skulder på 686 miljoner dollar (motsvarande cirka 4,4 miljarder kronor) i köpet.

Spekulationer föregick affärsuppgörelsen som offentliggjordes på en presskonferens på tisdagseftermiddagen.

- Skype är en fenomenal service som älskas av miljontals människor över hela världen, säger Microsofts vd Steve Ballmer

- Tillsammans skapar vi framtiden för realtidskommunikation så att folk lätt kan hålla kontakten med familj, vänner, kunder och kollegor var som helst i världen.

Den nya avdelningen, Microsoft Skype Division, kommer ledas av Skypes vd, Tony Bates, som rapporterar direkt till Ballmer.

Affären är det blir det största förvärvet för Microsoft sedan företaget grundades år 1975. Programvaran Skype kommer att finnas i Xbox och Windows phone, men också i produkter från Microsofts konkurrenter, som till exempel Apple och Android.

Skype grundades år 2003 av svenske entreprenören Niklas Zennström och danske Janus Friis. De båda äger 14 procent av Skype, vilket ger dem 7,4 miljarder kronor var i och med den senaste affären.

Digitala möjligheter i Malmö

tisdag, maj 10th, 2011

Denna vecka är vikt för Nordic Game-konferensen i Malmö, årets höjdpunkt för Sveriges dataspelsutvecklare. Två dagar av möten, föreläsningar, paneler, prisutdelningar, business och – let’s face it – festande. Första dagen utgörs av ett seminarium om investeringar i spel för nya kanaler, t ex Appstore och sociala medier. Stämningen är minst sagt optimistisk: direktkontakt med publiken, kontroll över marknadsföring, större del av kakan. En intressant synpunkt kom fram angående solskenshistorierna (Angry Birds, Minecraft m fl) – de hade egentligen inget alternativ till digital distribution, virusmarknadsföring och egenpublicering. Diskussionen om digitala möjligheter som motpol till traditionella återförsäljarkanaler leder tanken fel, det är inte antingen eller utan två parallella marknader som utvecklas på sina egna villkor. För övrigt har den etablerade sanningen inom branschen i två decennier varit att digital distribution kommer att slå ut den traditionella ”när som helst nu”. Under samma tid har den fysiska marknaden i Sverige mer än tredubblats.

Trogna Netopia-läsare vet att jag är fascinerad av de religiösa dimensionerna i hacker-rörelsen. En annan som snuddar vid den diskussionen är frilansjournalisten Jenny Maria Nilsson som recenserade Goldberg/Larssons ”Svenska Hackare” i SvD i helgen. Läs!

Debattkväll: Liberala paradoxer i nätdebatten?

tisdag, maj 10th, 2011

Netopia har nöjet att bjuda in till en debattkväll med syftet att skissera hur en sammanhållen liberal position i nätdebatten skulle kunna formuleras.

Tidpunkt: Den 17 maj 2011, klockan 16.30-18.30

Plats: Glenn Miller Café, Brunnsgatan 21, Stockholm

Medverkande:
Martin Borgs,
dokumentärfilmare och författare, ledamot i Statens kulturråd
Waldemar Ingdahl, VD tankesmedjan Eudoxa och samarbetspartner med IPRI
(Fler medverkande kan tillkomma.)

Samtalsledare: Per Strömbäck, Netopia

För att anmäla dig till evenemanget, skicka ett mail till oss på adressen evenemang@netopia.se senast den 13 maj 2011.

Går det att finna en sammanhållen liberal position i nätdebatten? Netopia har sedan sin födelse eftersträvat en bättre idédebatt för internet. Samtal med liberala debattörer landar dock ideligen i samma grundläggande inomideologiska motsättning – avvägningen mellan fri kommunikation utan statlig inblandning och ett fungerande rättssamhälle på nätet där individer kan hävda sina rättigheter och skyddet för sin egendom. Finns det en väg runt detta? Har staten en roll för att hantera de möjligheter och utmaningar som utvecklingen på internet presenterar, och i sådana fall vilken?

Vi antar nu tillsammans med dokumentärfilmaren och författaren Martin Borgs utmaningen att peka ut ett antal riktlinjer för hur en en liberal position i nätdebatten kan formuleras. Debatten kommer även att gästas av Waldemar Ingdahl, VD för tankesmedjan Eudoxa, som kommer att presentera den senaste internationella undersökningen från IPRI kring skydd för immateriella rättigheter, där Sverige placerade sig på delad förstaplats tillsammans med Finland. Förhoppningsvis får vi en förklaring till hur detta går ihop med Sveriges internationella topposition vad gäller omfattningen av piratkopiering över internet.