Nätneutralitet för vem?

Underliga är nätpolitikens vägar. I december fattade den amerikanska kontrollmyndigheten FCC beslut om nya regler att hindra operatörerna från att blockera vissa webbsidor och om en utökning av ansvaret för operatörerna att detaljerat delge FCC hur de sköter sina nätverk.

Läs mer om nätneutralitet och bakgrunden i Kampen om nätneutraliteten, universitetet och garaget.

Reglerna har väckt en politisk motreaktion. En resolution i representanthuset går emot FCC:s regler. Resolutioner betyder att kongressen vidtar åtgärder för att stoppa nya regler som en myndighet utfärdat.

Riktigt vad de nya reglerna om nätverksneutralitet innebär vet man ännu inte. FCC:s ordförande Julius Genachowski säger att det kan ta fram till oktober innan reglerna har registrerats. FCC säger att ärendet är komplicerat, vilket delvis stämmer, men det är också troligt att FCC nu försöker att tala ihop sig med operatörerna. När regleringar inte är tydliga så finns risken för ”regulatory capture” att reglerade företag tar över de reglerade myndigheterna för att vrida regelsystemet i företagens riktning.

Frågan om nätneutraliteten har inte blivit lättare genom att den blivit alltmer abstrakt och värdeladdad. Både Tea Party-rörelsen och diverse vänstergrupper har engagerat sig för eller emot nätneutralitet.

Nu går frågan vidare till senaten, där visserligen demokraterna har majoritet, men det behövs inte många demokrater som röstar för resolutionen för att den ska gå igenom. Skulle det stoppa reglerna? Nej, nätneutralitet är ett av president Barack Obamas vallöften och han tillsatte Genachowski med just detta syfte. Frågan kan mycket väl avgöras med ett presidentveto mot resolutionen, detaljerna kring reglerna av en mängd rättsfall.

Europa är annorlunda. Europeiska kommissionen förordade i april, i linje med en nyutkommen rapport, att undvika olämpliga, oproportionerliga och förhastade åtgärder. Inga nya krav på nätneutralitet, utan istället ska samordningsmyndigheten BEREC observera hur tekniken och marknaden utvecklar sig.

En del tolkar end-to-end principen som internets hörnsten, och hävdar att nätneutralitet utan prioriteringar krävs för att upprätthålla dess funktion. Det är en rätt extrem tolkning, principen användes för att återspegla de avvägningar som behövdes tidigare. Prioriteringar var alltid en del av internetprotokollet, även om de från början inte kunde fullt specificeras.

Jämförelser med fysisk infrastruktur haltar. Vilken del av internet ska vara neutral? Är det accessen, tjänsterna och för vem? För ISP:n, operatören, tjänsteleverantören eller slutkunden? Posten är fri, men förbjudet innehåll kan medföra att man bryter brevhemligheten, som vid narkotikasmuggling. Nätet är fritt, men lagreglerat innehåll kan stoppas. Vad som är förbjudet att använda nätet till är en annan fråga än nätneutraliteten.

Post och Telestyrelsen (PTS) har kommit med en utredning som tittar på detta med internetaccess. Behövs det en definition av vad internetaccess är, så att användarna kan jämföra olika tjänster? En sådan definition riskerar att bli frånsprungen av tekniken.

Internet sägs vara neutralt, eller ha varit det. Är det så idag? Läget har blivit mer komplext och nyanserat de senaste åren. Nätet, molnet, den app-baserade ekonomin, internet of things har utvecklats. Det ser vi sällan som användare, om vi ens bryr oss om alla optimeringsalgoritmer för nätverk, nätverk för leverans av content, paketprioriteringar grundade på medium, virusfilter, cachar, spegelsajter, privata nätverk, dynamiska IP-adresser etcetera. De är alla till för att höja hastigheten på leveransen av bandbreddsintensivt innehåll.

Utvecklingen har gjorts av entreprenörer som arbetat i samklang med Internet Engineerings Task Forces, IETF, frivilliga protokoll och tekniska kommittéer. Samtidigt bryter dessa innovationer mot nätneutralitetsprincipen. De handlar om att vissa datapaket, beroende på storlek, egenskaper eller betydelse för mottagaren kräver en speciell behandling när de förs över från värd till klient genom ett okänt antal förmedlande datorer.

Tjänsten är inte bara att leverera, kvalitet är även hur det levereras, till exempel att innehållet ska komma fram i tid och vara helt. Det en stor skillnad i Quality of Experience om min vän i Flen får sitt paket på Posten för sent eller DVD:n i paket går sönder på vägen.

Bild och ljud kan bestå av mycket stora filer, och datapaketen måste komma fram med relativt små förseningar för att en hög kvalitet ska bibehållas. Värdtjänster, som patientövervakning i vården, använder delvis samma infrastruktur som det offentliga internet men får inte drabbas av laggar eller förlorad kontakt.

Kärnan ligger i en konflikt mellan en nätnostalgisk syn och den snabbt utvecklade tekniska infrastrukturen. Nätet är inte öppet på samma sätt som det kanske var, men det är så mycket bättre.

Ibland är den virtuella infrastrukturen lite för smidigt för sitt eget bästa. Den fungerar även när den förändras och behöver aldrig sätta upp en ”ursäkta röran, vi bygger om” skylt. Då ser inte användare eller politiker att de numer färdas på en flerfilig motorväg snarare än 90-talets gamla grusväg.

EU:s väg är att föredra, med vad vi vet idag. Hastigheten, effektiviteten och användbarheten kommer att förbättras. För oss som gillar internets frihet finns det gott hopp om att teknikutvecklingen löser frågan före lagstiftningen kommer igång.

16

Kommentarer

  1. ..Waldemar, det märks att du är på ”mammas gata”, det är ett nöje att läsa dig och mkt lärorikt, det här med nätneutralitet är sannerligen inte lätt.
    Kan du kommentera eller förklara denna länk;
    http://www.theregister.co.uk/2011/06/09/netherlands_1st_european_country_to_adopt_net_neutrality/
    mvh

    • Nätneutralitet för vem? Vilken del av internet ska vara neutral? Är det accessen, tjänsterna och för vem? För ISP:n, operatören, tjänsteleverantören eller slutkunden?

      • Scary Devil Monastery

        Nätneutralitet är enkelt definierbar. När det gäller tillgång till kommunikation måste samma regler gälla för samtliga användare. På samma sätt som tillgången till en motorväg är exakt samma, med exakt samma regelverk för samtliga brukare av ett motorfordon.

        I det läget sitter ofrånkomligen bredbandsleverantören i sitsen att de även säljer antalet hästkrafter (bandbredd).

        Det hindrar inte att det vore en katastrof om enskilda konsumenter kunde köpa sig till förprioritering – på samma sätt som det vore en katastrof för trafikmiljön om volvo kunde köpa förtur till grönt ljus för sina bilar.

        Nätneutraliteten är viktig då den förhindrar en monopolisering av marknaden. I Sverige har vi turen att våra aktörer på den marknaden är många – än så länge. I andra länder som exempelvis USA har vi redan observerat förödande effekter.

        ”Who cares what the customers think? We’re the f*cking phone company!”

        • Scary Devil Monastery

          Saknar fortfarande en kommentar av Waldemar på frågan – främst då jag anser att han för egen skull om inte annat bör komma ner från staketet och klargöra sin egen position på nätneutralitet.

          Klart står att den ”nätneutralitet” som USA förespråkar hittills inte är vad man skulle kalla ”neutralitet”(feel free to prioritize as long as you say it’s so). Därmed behovet av en mer definierad åsyn.

        • Matt Welch på Reason magazine fick till det, ”Net neutrality is a solution in search of a problem”.

        • @Waldemar: Jaha? Så du tycker inte något av det som SDM tagit upp skulle kunna vara ett problem? Att t ex Facebook skulle kunna köpa sig förtur i näten på bekostnad av alla sina konkurrenter?

        • Jämförelser med fysisk infrastruktur haltar.

          Vilken del av internet ska vara neutral? Är det accessen (vägarna), tjänsterna (fordonet) och för vem (transport av passagerare/gods, tillåten eller otillåten transport)? För ISP:n (vägens ägare), operatören (hanterare av vägtullar), tjänsteleverantören (bussbolaget, Schenker, hyrbilsfirman) eller slutkunden (passageraren)?

        • Goddag yxskaft

        • Scary Devil Monastery

          @Waldemar

          ”Vilken del av internet ska vara neutral? Är det accessen (vägarna), tjänsterna (fordonet) och för vem (transport av passagerare/gods, tillåten eller otillåten transport)? För ISP:n (vägens ägare), operatören (hanterare av vägtullar), tjänsteleverantören (bussbolaget, Schenker, hyrbilsfirman) eller slutkunden (passageraren)?”

          Accessen och transporten. Det blir inte enklare än så. Hela uppdelningen i ”otillåtet/tillåtet gods” är att göra en uppdelning som i realiteten inte finns när man tillskriver ”information” samma egenskaper som fysiskt gods.

  2. Den viktigaste aspekten av nätneutralitet är för mig att konkurrensen inte snedvrids. Bara för att Telenor har en tjänst där de säljer musik online är det inte rimligt att de blockerar sina användares tillgång till Itunes.

    Sen finns det förstås en otrolig mängd situationer där trafikprioritering och så vidare är helt legitimt. Detta ska dock motiveras av tekniska skäl, inte marknads- eller konkurrensmässiga. När det handlar om att blockera eller nedprioritera tjänster som användarna faktiskt efterfrågar är nätneutraliteten bruten.

    ”Posten är fri, men förbjudet innehåll kan medföra att man bryter brevhemligheten, som vid narkotikasmuggling. Nätet är fritt, men lagreglerat innehåll kan stoppas. Vad som är förbjudet att använda nätet till är en annan fråga än nätneutraliteten.”

    Detta är något som många verkar missa. Det är helt okej att Polisen, på grund av rimliga och grova misstankar konfiskerar och öppnar ett brev som tror innehålla narkotika. Det är dock fullständigt orimligt att Posten rutinmässigt sprättar upp alla brev hela tiden utan att någon misstanke föreligger. På samma sätt är det helt okej att Polisen, när rimliga och grova misstankar föreligger, får assistans från en ISP att undersöka någons Internettrafik. Det är dock inte rimligt att en ISP rutinmässigt genomsöker allas trafik hela tiden. Och när det gäller triviala ”brott” som två privatpersoner som kopierar ett skyddat verk mellan sig är det aldrig okej för Polisen att genomsöka någons trafik. Det vore som att låta Posten sprätta upp ett brev för att se om det innehöll en olovligt fotokopierad kopia av Harry Potter eller nåt. Det krävs riktiga brott som renderar höga straff (fängelse i två år, närmare bestämt).

    Men detta har ingenting med nätneutralitet att göra, utan handlar om skyddet av grundläggande mänskliga rättigheter som att inte utsättas för statens våldsmonopol om inte en konkret misstanke om brott föreligger, rätten till förtrolig kommunikation och så vidare.

  3. ..Waldemar, det märks att du är på ”mammas gata”, det är ett nöje att läsa dig och mkt lärorikt, det här med nätneutralitet är sannerligen inte lätt.
    Kan du kommentera eller förklara denna länk;
    theregister.co.uk/2011/06/09/netherlands_1st_european_country_to_adopt_net_neutrality/
    mvh

  4. Nu är vi ju tillbaka på ämnet igen, så nu kanske Waldemar kan reda ut den där gamla dvd -> bluray-liknelsen han körde om operatörernas påstådda förädling av datatrafik.

    • ”Vilket är gjort”

      Ehhh… Nej? När menar du att du skulle gjort det?

    • I så fall får du gärna förklara i lekmannatermer. Exemplet var så konkret att det var svårt att se att du menade något annat än att internetoperatörerna förändrar datapaketen de förmedlar. Tycker inte jag sett dig beröra det igen, utan mest bara ducka frågan.

      • För att förtydliga, att genom olika lösningar se till att datapaket kommer fram så snabbt, smidigt och oavbrutet som möjligt innebär inte en förädling. Det är fortfarande samma data som stoppas in som kommer ut.

Kommentera artikeln