Ny C-ledare… och ny IT-minister?

Annie Lööf presenteras som ny centerledare. Netopia noterar att IT- och regionminister Anna-Karin Hatt därmed ser ut att förlora (även om det väl formellt ska beslutas av stämman i slutet av september). Vad innebär det för IT-minister posten? Den här typen av öppna interna valkampanjer är rätt nytt, men Miljöpartiet hade ju en liknande process nyligen. Det slutade med att förloraren Mikaela Valtersson lämnade politiken. Betyder det att Anna-Karin Hatt lämnar IT-ministerposten? Dessutom måste den nya partiledaren rimligen ta en ministerpost. Kommer ens den märkliga IT- och regionministerposten finnas kvar? Och vad innebär det för IT-politiken och den digitala
agendan om den ministerposten skulle försvinna? Frågorna hopar sig. När Hatt tillträdde fanns förhoppningar om att hon skulle kunna föra en framåtsyftande IT-politik bortom infrastrukturperspektivet, men det blev snart tydligt att politiken kom ännu djupare in i teleaktörernas intressen (eller om det är tvärtom). Så det är lätt att tänka att det bara kan bli bättre, men det tänkte jag å andra sidan förra gången också…

Femtonåringen som åtalats för fildelning friades igår av Göteborgs tingsrätt. Åklagare Ingblad säger att domen kommer att överklagas, men som jag sa i P1-morgon igår så är åtalet ett bra exempel på det onödiga i att såna här ärenden hanteras av polis och åklagare (som många Ipred-kritiker förespråkat). Hade Ipred-lagen funnits på plats så hade konsekvensen snarare varit ett varningsbrev och kanske ett allvarligt samtal mellan rektor och föräldrar. Allra bäst hade förstås varit om mellanhänderna tagit sitt ansvar och tillämpat samma sorts tekniska system som de använder för att spärra t ex IP-telefoni. I det senare fallet är det förstås deras egna intäkter som hotas, men snart borde
tiden vara mogen för en diskussion om att använda tekniken för samhällets intressen.

Intensiv mediadag igår, jag var med på SVT Rapport (5:15 min) också och kommenterade SIDA:s utspel om nätaktivism i demokratiarbete. Jag hade en Morozov-inspirerad kommentar om att det finns en övertro på att internet i sig leder till demokrati, det finns många exempel på hur regimer använder digitala medier för övervakning och repression, se t ex på Kinas mjuka desinformationspolitik eller hur revolten i Iran 2009 fick till konsekvens att regimen spårade upp dissidenter via sociala medier. Här gäller det för västvärlden att hålla tungan rätt i mun. Evgeny Morozov hade förstås också passat på att påpeka skillnaden mellan det klassiska exemplet Radio Free Europe och dagens Twitter, Facebook, Google etc. De senare är privata företag och om de pressas är risken att de värnar om sina intäkter snarare än det fria ordet. Ett exempel på det är Googles agerande i Kina (där man först sade sig försvara yttrandefrihet, men sedan gav efter för regimen och censurerade sökresultaten), ett närmare är Telias affärer med regimen i Vitryssland (ofta kallad ”Europas sista diktatur”). Kanske Sida skulle bjuda in Morozov till sin konferens?

26

Kommentarer

  1. ”Hade Ipred-lagen funnits på plats så hade konsekvensen snarare varit ett varningsbrev och kanske ett allvarligt samtal mellan rektor och föräldrar.”
    Nu är det ju knappast så rättighetsinnehavarna tänkt använda sig av Ipred. Det såg vi ju samma natt som lagen trädde i kraft, då man direkt försökte sätta dit folk. Inga varningar där inte.
    Konsekvensen borde varit ett samtal mellan eleven och rektorn, så som andra överträdelser behandlas på skolor. Det är knappast så att alla olaga hot, ärekränkningar eller misshandlar i skolmiljön polisanmäles.
    Alldeles oavsett Ipreds vara eller icke vara.

    ”Allra bäst hade förstås varit om mellanhänderna tagit sitt ansvar och tillämpat samma sorts tekniska system som de använder för att spärra t ex IP-telefoni.”

    Jaha, och hur tänker du dig det? Ska de förbjuda all torrenttrafik i sina nät? Alltså, tänk efter lite, please.

    • Det är givetvis så att upphovsrättsägarna helst skulle slippa driva rättsprocesser. Din beskrivning av det första Ipred-ärendet är inte korrekt, ljudboksförlagen har begärt ut abonnentuppgifter för att kunna kommunicera med intrångsgöraren, det kan vara varningsbrev eller civilrättslig process. Men jämfört med femtonåringen i Göteborg och 24 filmer är givetvis hela den svenska ljudbokskatalogen mer allvarligt.

      Jag skulle gärna se att de som kontrollerar tekniken bidrar med de tekniska lösningarna, nu säger de som du att allt är omöjligt. Att stoppa torrenttrafik är kanske inte den bästa lösningen, men något måste uppenbarligen göras.

      • Ja, jag kan ju inte vara 100 på ljudboksförlagens intentioner, men jag tvivlar på att de suttit och bidat sin tid i väntan på att lagen skulle komma på plats för nöjet att skicka varningsbrev till den berörde. Vad tror du?

        Jag säger inte att det är omöjligt, men fullständigt idiotiskt. Visst kan de stoppa torrentprotokollet, men det förhindrar ju all laglig användning av det. Ska de träffa bättre måste de övervaka all trafik. Som sagt, tänk efter lite.
        ”Något måste uppenbarligen göras”. Jaså? För att några företag upplever sig tjäna mindre pengar än de skulle kunna göra? Det motiverar verkligen inte stympning av nätet eller övervakning av kommunikation mellan privatpersoner.

      • ”Jag skulle gärna se att de som kontrollerar tekniken bidrar med de tekniska lösningarna, nu säger de som du att allt är omöjligt. Att stoppa torrenttrafik är kanske inte den bästa lösningen, men något måste uppenbarligen göras.”

        Okej, så vi ska inte stoppa all torrenttrafik. Bra. Det vore för övrigt helt lönlöst eftersom det finns gott om andra protokoll att fildela via (som exempelvis http och vi kan ju knappast blocka all web-trafik.)

        Men frågan kvarstår då förstås vad fasen det är du pratar om. Vad är det för ”tekniska lösningar” som du anser att ”de som kontrollerar tekniken” borde bidra med? Det finns bara en teknisk lösning som möjligen skulle kunna uppnå det du vill uppnå och det är en total genomsökning av all trafik (deep packet inspection), eller hur? Den enda tekniska lösningen som existerar är motsvarigheten till att Posten ska sprätta upp alla brev och titta vad som är i dem, eller hur? Förutom då att man förstås måste förbjuda användningen av krypterad kommunikation.

        Eller hur, Per?

        • Scary Devil Monastery

          Problemet, Martin, är att alla som kan tekniken har sagt samma sak till Per och hanslikasinnade under mycket lång tid. Den sanningen är helt enkelt för svårsmält varvid de fortsätter leta efter den magiska lösningen importerad direkt från Hogwarts.

          Problemet är att mer skrupelfria kvacksalvare inom IT mer än gärna säljer ”lösningar” som inte fungerar till överpris åt den desperata industrin vilket har inbillat vissa av Per’s likasinnade – som exempelvis vår olycksalige herr Axhamn – att tekniken faktiskt kan kasta fram en lösning som inneböär att alla övervakas ”bara litet grann”.

          Därav får vi hela tiden påpeka bristerna i logiken angående ”mellanhandsansvaret” med mera. Man blir litet trött på att hela tiden få förklara att logiska omöjligheter inte avklaras genom en lagändring eller två.

          Vill man avsluta eller ens begränsa fildelningen fortsätter det bara finnas ett enda svar. Avskaffa möjligheten till masskommunikation.

  2. Din kommentar i SVT Rapport var mycket intressant ur aspekten att Netopia många gånger vänder sig mot ett anonymt internet. Artiklarna tenderar att presentera önskemål och ideal om mer och hårdare kontroll och övervakning.

    Det är ju under förutsättning att dessa önskemål går i uppfyllelse som regimer kan missbruka sin kontroll över infrastrukturen och t.ex. spåra människor och demokratiförespråkare.

    Ifall man som internetaktivist däremot har tillgång till det fria, öppna internet som vi en gång lärde känna men idag sakta men säkert förlorar på grund av bl.a. upphovsrättsindustrins lobbying så är anonymitet en verklighet som ger skydd, hopp och möjligheter för individer och grupper som vill avveckla en odemokratisk stat.

    Det bästa skyddet mot sådana uppror är en öppen och transparent stat – med öppen och fri kommunikation. Anonymitet är en förutsättning för åsiktsfrihet och detta är en självklarhet i en demokrati. Min oro är att du Per Strömbäck och Netopias finansiärer tyvärr kämpar mot dessa demokratiska ideal.

    • Jag förstår att du ser den konflikten, men jag tycker att det är en naiv syn på nätet. I själva verket lämnar vi alltid digitala fotspår och kan övervakas. På så sätt har vissa aktörer (=Google) enorm kunskap om oss, utan att vi har något inflytande över hur den används. På samma sätt kan internet missbrukas av totalitära regimer. Integritetsfrågan bör besvaras med mänskliga rättigheter, inte generell anonymitet eller osynlighet. Men det är som sagt inte oproblematiskt, i vissa sammanhang är det nödvändigt att kunna vara anonym – t ex om man planerar revolution.

      • Men SNÄLLA Per… Antingen kan man vara anonym, eller så kan man inte vara anonym på nätet. Det är helt omöjligt att säga att det ska vara okej att vara anonym när man organiserar en revolution och inte okej att vara anonym när man olovligen kopierar filer. Förklara för mig hur i hela friden du tänkt dig någon annan möjlighet.

      • Jag tror inte att jag riktigt förmedlade vilken typ av anonymiseringsmöjlighet man som privatperson har utan att Google behöver veta något om ens identitet i övrigt.

        Du tänker på vardagsurfande och om jag t.ex. läser nyheter, skriver på forum och söker information på en och samma dator – eller t.ex. med en dator inloggad på ett socialt nätverk. Då lämnas det kakor här och var, IP-adresser spåras lätt och liknande.

        Det problem jag syftar på handlar snarare om när man försöker hindra individer från att vara anonyma på t.ex. filbytartjänster (eller bloggar/internetforum). Eftersom t.ex. fildelning (informationsutbyte) kan ske på ett oändligt antal vis över valfritt media så måste ju _all_ anonym kommunikation antingen upphöra helt – eller avanonymiseras.

        Sättet att bekämpa ”näthatet” är att bemöta det med fakta, förlita sig på människors intresse av att kräva objektivitet (tänk Wikipedia) och sedan ignorera den minoritet som är högljudd och skriver obsceniteter. Dessa irritationsmoment kommer inte att få mer utrymme än vad man själv ger dem. En människa kommer alltid att ha mer förtroende i fysiska personer än anonyma avsändare. Så länge fysiska personer inte ger bekräftelse till dessa anonyma individer kommer de anonyma att försvinna i näthavet.

        Det är huvudsakligen av den ovanstående förklaringen jag anser att bl.a. Ipred-lagen, _krav_ på identifiering vid kommentering och dylikt är motverkande av de möjligheter och friheter som är en förutsättning för demokrati tillika Internet.

        Så jag tycker det är viktigt att komma ihåg att vardagsspåren vi lämnar självklart finns där och det får man leva med. Precis som att folk känner igen andra på gatan i sin hemstad. Men att t.ex. arbeta för att stänga ner decentraliserat informationsutbyte – som Netopia och dess finansiärer gör – är i mina ögon att arbeta mot internet och samhällets förutsättningar för att utvecklas.

      • Scary Devil Monastery

        ”Integritetsfrågan bör besvaras med mänskliga rättigheter, inte generell anonymitet eller osynlighet.”

        Per, precis som det gäller för fildelningen är det fullständigt omöjligt att ”reglera” registrering och insamling av data medelst en lagparagraf. Så länge google står som enda aktör fortsätter denna centraliserade hopsamling av data (liknande situation som hos Facebook och dylika siter som kan påstås ha de fakto monopol på segment av de sociala medierna).

        Det är egentligen mycket enkelt – varje person måste vidta sina egna mått och steg för att skydda sitt privatliv. Det är exakt samma resonemang som att de flesta personer som bor i markplan väljer att montera upp persienner i sina fönster och att man stänger dörren till båset när man går på en offentlig toalett.

        Anonymisering och kryptering tjänar i det läget helt enkelt som låset på dassdörren, rullgardinen i fönstret, eller kuvertet man stoppar sina brev i – som en försäkran att det man företar sig är skyddat från offentlig insyn.

        Vill man dra det riktigt hårt kan man jämföra det med att ta på sig ytterkläder innan man går utanför dörren. Man kanske inte specifikt har något att dölja men skyler sig gärna inför allmänhetens blick.

        I det läget, Per, ur integritetsperspektiv, hjälper inte en lagparagraf som säger att det är förbjudet att titta. Dock är man behjälpt av en sådan paragraf som säger att man inte får förbjuda folk att dölja sig.
        Likaså en lagparagraf som säger att utomstående inte utan vidare får lov att bryta upp dassdörren för att kontrollera att kreti och pleti ej har fuffens för sig.

        Det är med den synvinkeln samtliga våra lagar för skydd av den personliga itnegriteten och privatsfären har utformats.

  3. [...] kommenterade jag på Strömbäcks inlägg på Netopia där han nämner SVT Rapport-inslaget: Din kommentar i SVT Rapport var mycket intressant ur [...]

  4. Jag tror att Per är rädd att vi snart har en partiledare i riksdagen och regeringen som är positiv till att tillåta icke-kommersiell fildelning.

  5. ”Hade Ipred-lagen funnits på plats så hade konsekvensen snarare varit ett varningsbrev och kanske ett allvarligt samtal mellan rektor och föräldrar.”

    Ehmm… Nu var det ju så att 15-åringen fanns vara OSKYLDIG av tingsrätten. Vilken precis visar problemet med IPRED. När privata företag får tillgång till personuppgifter baserat på blotta misstankar sätts all rättssäkerhet ur spel. Dessutom är det knappast varningsbrev och uppsträckande samtal som blir resultatet. Nej, erfarenheten från andra länder visar tydligt att resultatet blir utpressningsbrev av typen ”Betala 10 000 kronor eller så stämmer vi skiten ur dig och fördärvar ditt liv för alltid.” Vilket leder till att även de oskyldiga (typ blinda män som anklagas för att ha tankat porr) väljer att betala för att inte riskera något ännu värre. Som taget direkt ur maffians handbok om beskyddarverksamhet.

    ”Allra bäst hade förstås varit om mellanhänderna tagit sitt ansvar och tillämpat samma sorts tekniska system som de använder för att spärra t ex IP-telefoni.”

    Förklara gärna hur detta skulle fungera! Wotan frågade om du menar att all torrenttrafik ska spärras? För att inte tala om vanliga piratkopieringsprotokoll som HTTP? På vilket sätt är det (förkastliga) spärrandet av ip-telefoni överhuvudtaget relevant i sammanhanget?

    Du inser förstås att den enda möjligheten att förhindra piratkopiering är extremt avancerad deep packet inspection där alla kommunikation övervakas kontinuerligt (förutom att man förstås måste förbjuda kryptering)? Vi pratar om motsvarigheten till att Posten skulle sprätta upp alla brev på jakt efter piratkopierade cd-skivor. Inte ett helt lyckat system och ett ganska, ehm, hårt slag mot rätten till privat och förtrolig kommunikation, brevhemlighet och budbärarimmunitet. Men det är förstås inga viktiga principer ställda mot det hemska faktum att människor delar med sig av kultur som de alltid gjort.

  6. ”men som jag sa i P1-morgon igår så är åtalet ett bra exempel på det onödiga i att såna här ärenden hanteras av polis och åklagare (som många Ipred-kritiker förespråkat).”

    Ipred kritiker har mycket riktigt kritiserat att polisens resurser används till att sätta dit fildelare. Polisens resurser behövs bättre till riktig brottsbekämpning. Ipred kritikerna har också varit mycket tydliga med att INTE låta privata intressen (läs upphovsrättsindustrin) agera polis genom att skicka ut varningsbrev/utpressningsbrev. Privata intressen klarar inte av att axla ansvaret med brottsbekämpning på ett rättssäkert sätt. Det har vi redan sett i andra länder där IPRED lagen tillämpats längre än vad den gjort i Sverige.

    Det finns för övrigt inga entydiga bevis på att fildelning skadar kulturen så varför ska samhällets resurser läggas på ett icke problem?

    • Per Strömbäck

      Det där om bevisen är trams. Ang invändningen mot Ipred har jag hört många framföra att dessa ärenden ska skötas straffrättsligt (=polis/åklagare) och inte civilrättsligt (t ex Ipred). Ditt argument om rättssäkerhet faller, eftersom Ipred förutsätter domstolsbeslut. Mer rättssäkert än så blir det inte. Ingen har efterfrågat en rättsosäker lösning, tvärtom. Den nuvarande situationen på internet kan inte direkt beskrivas som att lag och ordning råder.

      • ”Det där om bevisen är trams.”

        Nej, Per, det är inte trams. Det är något som kallas empiri och forskning. För en sammanställning, se gärna professor Ian Hargreaves oberoende rapport. Forskningen visar entydigt att det inte finns något kausalt samband mellan fildelning och förlorade intäkter. Precis tvärtom så tyder det på att sambandet är det motsatta och att fildelning (den olovliga inkluderad, förstås) har positiva effekter.

        De enda argument jag sett från dig är det fantastiskt övertygande ”det är trams”, samt vad du kallar ett ”enkelt förnuftsargument”, nämligen att du påstår att det finns artister som påstår att de förlorar pengar. Det första är en fullständigt ounderbyggd åsikt (om än en kraftfullt uttryckt dito) och det andra är anekdotisk bevisföring. Båda anses av de flesta svagare än vetenskaplig forskning.

        Men låt mig säga detta: om du kan peka på några väl underbyggda källor så är jag den första att ändra mig. Jag gillar inte att hålla fast vid åsikter som inte är underbyggda. Ge mig referenser som stödjer din åsikt att ”bevisen är trams” så lovar jag att ta till mig dem med ett öppet sinne!

        • Per, det är otroligt irriterande att inlägg som innehåller länkar kräver förhandsmoderering, eftersom det tar dagar, eller i allra bästa fall timmar för kommentarerna att godkännas. Våffo gör du på detta viset?

        • Scary Devil Monastery

          Jag undrar samma. Att man vill säkerställa att en länk ej leder till en snabbvisning av ”2girls1cup” eller dylikt, för de flesta grovt stötande material alternativt leder till en sql injection är en sak – men om det tar tid att verifiera sidan skulle man med fördel kunna ställa in så att kommentaren uppvisas med fotnot ”Under bedömning” så att folk vet att person A har gett ett svar i debatten.

          Mindre irritationsmoment som bryter diskussionen så snart man vill lägga upp referenser helt enkelt.

      • ”Det där om bevisen är trams.”

        Det är inte trams. Peka gärna på en oberoende studie (som inte är beställd av branchen själv) som entydigt bevisar att kulturen tar skada av fildelning.

        ”Ang invändningen mot Ipred har jag hört många framföra att dessa ärenden ska skötas straffrättsligt (=polis/åklagare) och inte civilrättsligt (t ex Ipred). Ditt argument om rättssäkerhet faller, eftersom Ipred förutsätter domstolsbeslut. Mer rättssäkert än så blir det inte.”

        Mitt argument faller inte. Det blir inte rättsäkert bara för att man har en domstol utan även vilka krav på bevisföring man ställer. I fallet Ipred är beviskravet skrämmande lågt och tillåter privata intressen göra egna brottsutredningar. Upphovsrättslobbyn kan med en anklagelse och ett IP nummer som bevis kräva att få ut personuppgifterna på den person som står för abonnemanget där fildelning misstänks. Det är alltså inte nödvändigtvis personen som är misstänkt för fildelning utan den som står för abonnemanget.

        Face it Per! Privata intressen ska inte leka polis. Det klarar helt enkelt inte av det tunga ansvaret att göra det på ett rättsäkert sätt. Ger man privata intressen polisiära befogenheter kommer de att missbruka dem förr eller senare om det är billigare än att anpassa sig och utveckla tjänster kunderna efterfrågar. Vi minns till exempel utpressningsbreven som danska antipiratbyrån skickade ut till vanliga barnfamiljer.

        ”Ingen har efterfrågat en rättsosäker lösning, tvärtom.”

        Jasså? Rättsosäkra åtgärder med låga krav på bevisföring, omvänd bevisbörda och censur för att stävja fildelning är precis vad upphovsrättslobbyn efterfrågat länge och fortsätter att jobba för bakom kulisserna.

      • Scary Devil Monastery

        ”Ditt argument om rättssäkerhet faller, eftersom Ipred förutsätter domstolsbeslut. Mer rättssäkert än så blir det inte.”

        Fortfarande fel uppfattat, Per.

        IPRED tillåter privata organisationer att kräva ut personuppgifter utan någon som helst krav på bevis om att personerna vars uppgifter det gäller har begått brott.

        På exakt samma sätt som om jag skulle kunna kräva rätten att göra en husundersökning eller kräva ut dina bankuppgifter grundat på enbart min egen muntliga bevisföring att du har skumraskaffärer för dig.

        Mer rättsosäkert än så blir det inte. För utlämning av trafikuppgifter av den typen som IPRED omtalar bör och skall det krävas långt mer graverande bevisföring än en egenhändigt hopsnickrad skärmbild.

        IPRED ger åt en privatindustri samma typ av persongranskningsmöjligheter som en regeringsmyndighet men utan någon form av redovisningsskyldighet. Därför är IPRED en rättslig vederstygglighet.

        Lägg därtill att den anklagade i ett Ipred-fall inte har en praktisk möjlighet att värja sig mot anklagelsen så blir utfallet rent praktiskt ett fall där svaranden, skyldig eller ej, måste stå svarslös om han/hon inte råkar inneha kompetens i nätverkshantering.

        Det är inte svårt att förstå vare sig varför IT-inkompetenta lagmän har missat detta – eller varför industrin har varit riktigt försiktig. Gud förbjude att ett uppmärksammat fall tas upp i rättssal och en expert kan kallas in som skjuter hål i själva den juridiska grunden för Ipred genom att redogöra de rent ut sagt felaktiga premisserna den byggts på.

  7. [...] det bättre om åklagarna dömde? Det borde väl undanröja risken för framtida absurda domar? Annars har Netopia och Per Strömbäck en idé: …som jag sa i P1-morgon igår så är åtalet ett bra exempel på det onödiga i att såna [...]

  8. Hej Per!

    Jag råkade nämna för Evgeny att du ser honom som din husgud och gärna refererar till honom närhelst du kan. Hans var var kort, men talande. ”Oh, that’s bad.”

Kommentera artikeln