Cybernormers bristande akademiska trovärdighet

Akademin står höjd över de dödligas känslor och fördomar, den akademiska forskningen bär ett löfte om en oberoende sanning, trovärdig, granskad, kritiserad och välgrundad. Visst händer det att akademiska teorier kullkastas, trots att de först accepterats, men det är i sig en del av den akademiska processen. Genom den akademiska metoden (att formulera teser och pröva dem empiriskt), inställningen att välkomna kritik, principen att de med bäst kunskap ska granska nya rön, systemet med publiceringar i akademiska tidskrifter som först kräver grundlig genomgång av ämnets auktoriteter: ett snudd på vattentätt system för intellektuell stringens och pålitliga resultat. När systemet inte fungerar blir det skandaler som skakar hela forskarsamhället, se t ex på de falska uppgifter som spreds om att multivaccin kan orsaka autism i Lancet-artikel 1998. När den akademiska auktoriteten missbrukas skadas förtroendet för hela forskarvärlden, därför kräver självbevarelsedriften att fusk avslöjas och tveksamma forskningsresultat korrigeras. Allt detta gör att akademiska rön har stor betydelse även i den allmänna debatten. När en forskare har studerat en fråga och fått konkreta resultat är det svårt att bortse från dessa. Forskarna har kort sagt makt. Och med makt följer som bekant ansvar.

Igår presenterade forskargruppen Cybernormer en enkät man genomfört på The Pirate Bay, där man studerade demografi, beteenden och attityder bland fildelare. Bland resultaten märks att de flesta TPB-användare är män mellan 18-24, endast 6,2% är kvinnor, att streaming av musik tycks ha gått om olaglig fildelning, att film är det som fildelas mest (80,2%) och att en förvånansvärt hög andel fildelar e-böcker (28,2%).

Intressanta och viktiga resultat, men går det att lita på dem? Cybernormer är ett forskningsprojekt vid Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet. Bland samarbetspartnerna märks telekomgiganten Ericsson och The Pirate Bay. Finns det någon risk att deras politiska agendor påverkar forskningen? Ericsson har starka ekonomiska skäl att vilja inskränka upphovsrätten (det är inget jag hittat på utan deras egna ord). The Pirate Bay kräver kanske ingen närmare förklaring, noterar också att Piratbyrå-grundaren Marcin de Kaminski är en av forskarna i gruppen. Hans kolleger Christopher Kullenberg och Rasmus Fleischer är för övrigt också doktorander numera, på Göteborgs universitet respektive Södertörns Högskola. Pirataktivismen klär sig i akademisk dräkt, men åsikterna är de gamla bekanta. Vad tycker företag som Ericsson om att samarbeta med The Pirate Bay, som trots allt dömts för lagbrott i två instanser? Det är en sak att vilja reformera upphovsrätten, en annan att samarbeta med brottslingar. Är det lämpligt? Kanske ursäktar sig forskarna med att domen inte vunnit laga kraft, men betyder det att de avbryter samarbetet om/när Högsta domstolen bekräftar hovsrättsdomen (eller nekar prövningstillstånd)? Jag sätter en glasspinne på att det kommer någon annan bortförklaring då.

Om Cybernormers forskning ska leva upp till de höga akademiska principerna har de mycket att förklara.

Uppdaterad med länkar kl 14.25

39

Kommentarer

  1. Riktigt roligt inlägg faktiskt. Bakgrunden är att Per Strömbäck blev provocerad av ett inlägg på cybernormers hemsida – kolla gärna!

    http://cybernormer.se/2011/09/01/det-ar-sa-svart-att-doma-oskyldiga-nar-domstolarna-lagger-sig-i/comment-page-1/#comment-1854

    Bra att Netopia nu tar upp kampen med det hemska företaget Ericsson också som samarbetar med högskolor och universitet 🙂

    • Per, du måste verkligen ta bort förhandsmodereringen av inlägg med länkar. Den här kommentaren känns tämligen centralt för diskussionen. Ändå fördröjdes publiceringen av det. Att de som deltar i diskussionen inkluderar länkar borde förstärkas, inte bestraffas genom fördröjd publicering (på upp till två veckor som jag själv råkat ut för). Annars slutar man länka i kommentarer, vilket exempelvis innebär att man missar viktiga referenser osv.

  2. FUD. Det går inte att beskriva det på något annat sätt.

    Lite mer seriöst. Detta blogg-inlägg skall naturligtvis användas för att ifrågasätta trovärdigheten på alla de undersökningar och rapporter som Netopia lutar sig emot och får sitt material.
    Med eld ska eld förtäras.

    FUD
    /FUD

    • Det går utmärkt att kritisera Netopias argument, undersökningar och rapporter. Det är dock skillnad på det och att utge sig för att vara vetenskap.

      • ..Per, om det inte är vetenskap, är alltså foskaren Axamns inlägg en ”partsinlaga”?

      • Scary Devil Monastery

        ”Om Cybernormers forskning ska leva upp till de höga akademiska principerna har de mycket att förklara.”

        Nej, faktiskt inte. Cybernormers forskning, deras metodik, deras datakällor och deras resultat är öppen egendom, Per.

        Vilket innebär att det bara är för dig att ta upp svagheter i deras argumentation så kan du då ställa dem mot väggen.

        Det gör du inte. Du implicerar att deras forskning brister baserat enbart på personer som är inblandade.

        Om du vill få fram att det rör sig om beställningsjobb från exempelvis TPB eller Ericsson så får du faktiskt ställa dig och såga antingen deras källor, deras resultatsanalys, eller metodiken de rör sig med.

        Vilket man med framgång har gjort när det gäller exempelvis upphovsrättsindustrins rapporter om ”lost sales”, för att ta ett exempel.

        Cybernormers projekt, mig veterligen, rör sig om analyser som utförts av experter inom ämnet de skapat en rapport om. Som fullföljer kriterierna för vetenskaplig forskning. Hävdar du annorlunda får du slå dem på fingrarna i stället för att halvkvädet implicera att de säkert ljuger för att ”de är skurkar”.

  3. Eftersom undersökningen genomfördes genom ett formulär på TPBs hemsida är det ju inte konstigt att de också står med som samarbetspartners? Det var ju liksom det som var hela vitsen, att fånga ”vanliga” fildelares uppmärksamhet.

    Och vad spelar det för roll att TPB blivit dömda? Är de mindre värda som samarbetspartners för det? Forskar man om fildelning är det väl fullt rimligt att man kan finna ett sätt att använda en av de största och mest tongivande fildelningssiterna i arbetet? Så som tex gjorts här – genom att lägga ut enkäten på TPBs förstasida.

    • För att det väcker frågor om Cybernormers trovärdighet. Är det oproblematiskt att samarbeta med brottslig verksamhet?

      • Ok. Så om man skulle forska om fortkörares beteende i trafiken vore det problematiskt för forskningen om man ”samarbetade” med fortkörare? Det är bättre att sitta på läktaren och ha massa åsikter istället menar du?

      • Scary Devil Monastery

        Per, TPB i nuvarande form är inte brottslig verksamhet. Det rör sig om en indexeringssida utan något material upplagt. Det är till och med så pass hårt draget att man i dag om TPB skulle förklaras olagligt även måste deklarera IMDB-nummer och de vanliga bibliotekskartoteken olagliga. Den enda information som ens finns hos TPB i dag är referenser till hur fil A är identifierbar.

        När enskilda fildelare använder den informationen för att begå upphovsrättsbrott så ligger den lagliga skuldbördan hos dessa enskilda.

        Sorry, Per, men ur den synvinkeln är forskning oseriös så länge som någon orelaterad enskild person eller organisation kan ha personliga synpunkter på forskaren i fråga.

        Det är inte så det funkar.

        Om det vore så skulle vi bli så illa tvungna att förkasta hela BRÅ’s forskning och mer eller mindre helheten av den biologiska forskningen om stamceller exempelvis.

        Vetenskap handlar om transparenta fakta. Det är hur enkelt som helst att konstatera om Cybernormers forskning kan anses vara seriös – processen kallas ”peer review”. I det läget spelar det ingen roll om någon av de inblandade forskarna har suttit inne för mord så länge resultat och analys fullföljer de strikta kriterier som vanlig vetenskaplig praxis kräver.

        Sorry, Per. Ett bra exempel på hur man sågar ett arbete är Axhamn’s rapport – hans arbete är om juridik men utspelar sig på premisser där han uppenbarligen saknar kunskap och hans egna argumentation sågar hans analys när man tar de reélla bakgrundspremisserna i anspråk. Vilket gör att hans argumentation blir korrekt men slutsats och indata fel.

        Du får gå samma väg och hitta någon felaktig bakgrundspremiss eller grovt logisk snedsteg som Cybernormer gjort innan du rimligen kan komma med berättigad kritik.

        Den litet låga guilt-by-association-metoden du använt i stället för saklig kritik fungerar inte särskilt bra här.

  4. Forskningens trovärdighet bedömmer man genom forksningsmetodernas validitet och relevans inte genom analys av personerna som står bakom den. Eftersom forskning är helt ”open source” så borde du kunna peka på var i undersökningen dessa politiska agendor du talar om har haft påverkan.

  5. Grym bloggpost Per!

    Håller med om att forskning alltid måste granskas in i sömmarna. Det är alltid viktigt att se vilka ekonomiska, politiska och sociala intressen som kan tänkas kanaliseras genom forskningsresultaten. Framförallt när forskare får i uppdrag att exempelvis skriva offentliga utredningar om exempelvis upphovsrätt, när de är expertvittnen i rättegångar etc.

    Vad som står på spel är inte bara vad vi tycker och tänker, utan hur vi definierar problemet från första början!

    • Ja, det är lite att kasta sten i glashus när man som representant för upphovsrättsindustrin beskyller andra för att göra rapporter som inte är opartiska.

    • Tack Christopher! Gissar att du syftar på Axhamn-rapporten, men då vill jag påminna om att Netopia även gav utrymme för kritik av innehållet. Därmed inte sagt att det är oproblematiskt och Johan drabbades ju också av kritik som påminner om det jag framför mot Cybernormer.

      • Scary Devil Monastery

        Med undantaget att kritiken mot Axhamn grundades på att man direkt kunde påpeka att Axhamn’s uppfattning om hur det han berör faktiskt fungerar annorlunda än vad han verkade tro. Läser man Axhamn’s argumentation i belysning om hur reélla fakta ställer sig så kommer hans argument att gå stick i stäv mot hand egen slutsats i rapporten.

        Man kan alltså påpeka direkta felaktigheter i Axhamns faktagrund och därmed hans slutsatser.

        Gör samma sak med Cybernormer i stället för att enbart implicera guilt-by-association så fungerar det bättre. Kritik mot ett vetenskapligt arbete måste i första punkten vara saklig för att vara relevant.

  6. Hej Pär!

    Intämmer gällande forskningsmetodik, -etik och -transparens. Dock måste jag säga att det känns jättemärkligt att bli använd som slagträ vad gäller partiskhet och ohederlighet när den undersökning som vi gjort faktiskt är i allra högsta grad kritisk till det koncept av ”piratrörelse” som man i snart tio år försökt knyta mig till.

    Såväl Netopia som Stim och Kulturskaparna fortsätter ivrigt bygga skyttegravar för att positionera sig i debatten, samtidigt som Piratpartiet försöker hävda att man drivs av någon form av ideologi.

    Jag förstår att man kan tro att den forskning som Cybernormer producerar ska vara färgad pga samarbete med TPB och pga min inblandning i gruppen, men just den här undersökningen borde ändå visa att så inte är fallet. Istället används den från massa håll och kanter för att ifrågasätta något som visserligen är viktigt – den fria forskningen – men det känns lite felsiktat just här och nu.

    Dessutom kan jag ju tycka att man kan sopa framför sin egen dörr lite innan man ger sig på grannen, men det är ju bara min åsikt då.

    • Hej Marcin – kul att se dig i den här spalten och att vi är överens om etikfrågorna, åtminstone till bokstaven. Min fråga till dig är hur ni resonerat kring risken att din bakgrund, kopplingen till TPB och Ericssons medverkan påverkar just detta. Det vore bra för Cybernormers trovärdighet med transparens i den frågan, den här kritiken kommer knappast som en överraskning. Sen tycker jag att det är lågt att ni (din kollega Måns Svensson) tillskriver mig åsikter jag inte uttalat på er hemsida, er akademiska heder tycker jag kräver att ni står över sånt. Det är knappast till gagn för trovärdighetsfrågan i stort. Det är ni som kallar er forskare, jag hymlar inte med vilka intressen jag representerar.

      • Hej Pär och tack för snart svar.

        Upplysningsvis brukar jag läsa det du skriver, särskilt när du skriver om mig. Ibland kommenterar jag, men har hittills inte fått svar. 🙂

        Cybernormer har haft TPB och Ericsson som samarbetspartners ända sedan starten, där KK-Stiftelsen beslöt finansiera projektet. Det här var innan jag kom med i bilden, så jag har inte varit inblandad i besluten om samarbetspartners eller projektets ursprungliga utformning. Dock är det ur ett forskningsperspektiv vettigt att knyta kontakter på de arenor man ämnar beforska, varför TPB torde vara rätt okontroversiellt.

        Att jag är en del av projektet borde också vara lätträttfärdigat. Jag är sociolog och rättssociolog och gillar data. I takt med att jag knöts till Cybernormer taggade jag också ner på opinionsbildandet kring fildelning, något som förövrigt många gånger var både tråkigt och krävande på grund av upprepningar och -rapningar.

        Vi har många gånger diskuterat om min inblandning skulle kunna störa vår forsknings trovärdighet, och varje gång återkommit till den allmänna bristen på helt fristående forskning och istället fokuserat på transparens. Jag är för lättgooglad för att försöka låtsas om något jag inte är. Det är värt att notera att väldigt många forskare också faktiskt är människor med starka åsikter. Inte sällan yttrar dessa åsikter sig i handling genom något slags engagemang. Det viktiga här, för att undvika bias och -diskussioner, är att vara transparent med övriga engagemang och noga vad gäller forskningsetik och -metodik. Det menar jag och Cybernormer med mig att vi är.

        Bloggen är ett uttryck för funderingar och resonemang och en hel del omvärldsbevakning. Det Måns Svensson skriver stämmer, så långt jag kan se, till punkt och pricka. Dina försök till förklaring hjälper nog dock inte läsbarheten.

        Tills sist vill jag påpeka att Netopia inte alls är särskilt tydligt med hemvist. Visst, man kan läsa sig till vilka intressen som finansierar din verksamhet. Men du är ju kamikaze-lobbyist, Pär, inte ”redaktör på debattforumet Netopia”.

        • ”kamikaze-lobbyist”

          haha, tack för dagens citat! 🙂

        • Per Strömbäck

          Det är just den akademiska självgodheten som detta inlägg osar av som är så problematisk när den står i ett särintresses tjänst. För att få sprida spydigheter från elfenbenstornet krävs att man lever upp till resten av kontraktet. Jag tackar för din redogörelse för era interna diskussioner, men tycker att den är otillfredsställande. Att diskutera med dig och Cybernormer är precis som att diskutera med dogmatiska piratpartister, inte tvivlande forskare. Att du försvarar Måns Svenssons slag under bältet gör inte saken bättre.
          Att jag är redaktör för Netopia är f ö svårt att förneka, även om kamikaze-lobbyist var ett kul uttryck (båda kan f ö vara sant samtidigt).

      • @Per: ”jag hymlar inte med vilka intressen jag representerar.”

        Jaså? Du som brukar ta så himla illa vid dig när folk kallar dig lobbyist.

  7. Om du försökte säga någonting om min forskning så misslyckades du. Annars begriper jag inte riktigt vad det syftade till att nämna mig i sammanhanget och du fick inte ens faktauppgiften rätt: doktorand är jag vid Lunds universitet.

  8. ”Marcin den lättgooglade nätforskaren” 😀

    Skämt åsido. Fördelen med universitetsbaserad forskning är ju att den måste vara transparent. Offentlighetsprincipen går väldigt långt, och allt som görs och beslutas kan begäras ut.

    När det gäller forskningsresultaten är det lite värre ställt. Ofta, för att göra karriär, måste man publicera sig i tidskrifter som omfattas av långtgående upphovsrätt, och det är dyrt för en vanlig medborgare (utan universitetsbibliotekslånekort) att ta del av resultaten i original. En positiv utveckling här, är att till exempelvis Vetenskapsrådet numera kräver att man publicerar sig Open Access om man får finansiering därifrån.

    I forskaruppdraget ingår något som kallas ”samverkan med det övriga samhället”. Förr hette det ”den tredje uppgiften”. Detta uppdrag kan tolkas ganska fritt, till exempel om att man bloggar om sin forskning, skriver artiklar, deltar i debatter och paneler, forskar tillsammans med företag eller andra organisationer etc.

    Således: Alltid görs val, och val är något som har konsekvenser för effekterna, förtroende och resultaten. Ordentlig transparens och mindre upphovsrättsinlåsning ser jag som framtiden!

    • Bra att du pekar ut problemet med spridning och finansiering. Det är själva grunden i hela debatten om upphovsrätt och lagliga nätmarknader. Givetvis är det bekvämt om man kan få mecenatfinansiering och ge bort sina verk, men det är inte verkligheten för de flesta som producerar material. Ergo upphovsrätt. Att båda finns är bra för mångfalden.

      Har jag ifrågasatt den tredje uppgiften? Min kritik rör att missbruka forskarauktoriteten för sina privata övertygelser. Som jag skrev till Kaminski ovan så hade en gnutta tvivel kring trossatserna varit klädsamt. Det kostar till och med kamikaze-lobbyister på sig.

      • Nu får det väl ändå räcka. Att man är akademiker innebär inte att man tvivlar på kommando. Det står inte någonstans i arbetsbeskrivningen. Inte heller specificerar Cybernormers projektbeskrivning – vad jag vet – att de ska tvivla närhelst någon lobbyist vill det.

        Ja, en akademiker bör tvivla, och jag kan kort berätta när. När någon bemöter en akademiker inom akademikerns område, med en tes som står mot akademikerns, med en något vedertagen metodologi, med goda argument för sin tes och goda argument mot akademikerns tes. Då bör akademikern tvivla och utvärdera.

        Jag kan också berätta lite kort när akademiker inte behöver tvivla. En akademiker behöver inte tvivla när någon konfronterar honom på ett fält som inte är hens. Marcin de Kaminski och hans kollegor behöver tvivla på huruvida gänget bakom The Pirate Bay är schyssta snubbar som de behöver tvivla på strängteorin eller giltigheten i Paulus brev. Det de bör tvivla på är teser kring huruvida människor tycker att gänget bakom The Pirate Bay är schyssta snubbar, huruvida upphovsrätten uppfattas som bra eller dålig eller vilka normer som kretsar kring fildelning av upphovsrättsskyddat material. Det är inom deras forskningsfält. Inte strängteori. Normer kring upphovsrätt.

        En akademiker behöver inte he

        • Nu ströps slutet av min kommentar. Fortsätter:

          En akademiker behöver inte heller tvivla när någon säger ”du har fel”. ”du har fel” är svårt att uttrycka övertygande, oavsett om man studerar argumentet informellt eller uttrycker det satslogiskt. En akademiker bör kunna förvänta sig att en kritiker håller sig på kanske inte samma, men i närheten av samma nivå. Om du ska kritisera Cybernormers vetenskapliga resultat och säga att din kritik är grund för rättfärdigat tvivel måste du ha något att komma med. Som det är nu kommer du till knytkalaset mer eller mindre tomhänt.

          Jag är ledsen, men det är inte så det funkar. Du får inte välja vetenskapsteoretisk modell.

  9. Jag hoppas hela det här inlägget är nån slags ironi. Agendor som påverkar forskningen? Beställningsverk? På en site som helt okritiskt står bakom alla rapporter beställda av upphovsrättsindustrin.

  10. @Per: Så vad är din konkreta kritik mot Cybernormers forskning? Vilka är de metodologiska bristerna i studien? På vilket konkret sätt har datainsamling och -analys varit bristfällig?

    Det duger knappast att slänga ut sig lite fluffigt ”guild by association”. Vem tror du blir imponerad av det?

  11. ”Pirataktivismen klär sig i akademisk dräkt, men åsikterna är de gamla bekanta.”

    Man kan lätt konstatera (iklädd samma retoriska orddräkt):

    ”Vad är problemet? Upphovs- och äganderättstalibanerna har i alla tider burit dessa akademiska kläder och oemotsagt fått agitera från denna plattform. Problem med konkurrensen?”

  12. Man kan tydligen inte svara på svar som är svar på svar. Men jag undrar vad som var otillfredsställande förutom det faktum att vi aldrig kommit särskilt bra överens du och jag.

  13. Intressant att TPB som helhet blir ”brottslingar” efter domarna om medhjälp till upphovsrättsbrott, medans seriepatentförbrytaren Ericsson är en god verksamhet som inte behöver ifrågasättas och inte alls brottslingar? Om det inte är lämpligt att samarbeta med The PIrate Bay är det nog vist att hålla Ericsson på en armlängds avstånd med.

    För övrigt ser jag inte kopplingen TPB Ericsson utifrån att båda delar en samarbetspartner, det är väldigt långsökt. om A och B samarbetar med C betyder det inte att A samarbetar med B.

  14. TPB är förstås inte dömt för något brott. Det är människorna bakom som dömts för brott.

  15. ett stort problem med forskning är för övrigt att den finansieras av staten. apropå bias allltså.

  16. ..lite hjälp på vägen;
    lu.se/o.o.i.s?id=12722&postid=2157989

  17. ..intressant med öppen källkod;
    idg.se/2.1085/1.405046/stim-kor-oppen-kallkod-pa-unixserver

  18. De flesta rapporter inom detta område kommer från upphovsrättsindustrin, det är naivt att tro att allt som presenteras som forskning skulle hålla ett ”löfte om en oberoende sanning”. Jag känner att denna rapport gör att helhetsbilden inom detta fält blir mer komplett och sanningsenligt. Om det är något specifikt i rapporten du tvivlar på Per, ta upp det isf och motivera varför du tycker det verkar orimligt.

    • Scary Devil Monastery

      Tål att upprepas, det där. Bra forskning kan mycket enkelt skiljas från dålig genom att verifiera sundheten hos de komponenter arbetet utförs på.

      När det gäller Cybernormer presenterar de oftast statistik. Därmed kan man skärskåda precisionen av rådata och den metodik som tagits i bruk – men om forskaren ’r ren som driven snö eller har en egen agenda att driva är egentligen totalt oväsentligt ända fram tills man upptäcker att metodiken som tagits i bruk är gravt missvisande.

      Exempel – Axhamn’s rapport om mellanhandsansvar. Jag är säker på att arbetet i sig är juridiskt fullständigt logiskt. Problemet är att verkligheten inte är som Axhamn antar varvid hans slutsats fallerar fullständigt.
      Axhamns argument applicerade på verkligheten blir då en fullständig sågning av mellanhandsansvar i stället.

      Om Cybernormers forskning kan man konstatera att den är intressant men ingen kioskvältare. Mina tvivel angående det senaste resultatet utgår ifrån att mörkertalet i många enkäter är stort och bör backas upp av empiriska data.

      Man kan exempelvis inte förlita sig enbart på en enkätinsamling angående hur mycket fildelare lägger ut på media – men backat av en god försäljningsstatistik blir en sådan enkät ett mycket bra tillägg. Som man gjort vid norska handelshögskolan och i holland när man slog hål i myten om att fildelning skadar mediabranschen.

Kommentera artikeln