Gästkrönika: Wikipedias långsamma död

Wikipedia är uppslagsverket som skapas genom frivilligarbete över internet. Det är populärt, tillförlitligt, öppet och gratis. De senaste åren har blivit att svårare att värva nya deltagare. Är Wikipedias bästa dagar förbi? Svaret kan lära oss mycket om hur samarbete över internet bör fungera.

En internetsökning ger ofta som första träff Wikipedias artikel om ett ämne – därmed också det viktiga första intrycket av ett land, ett företag, en person eller en historisk händelse.
Fyrahundra miljoner besökare, varje månad. Tanken hisnar, inte minst då Wikipedia bara är tio år gammalt.

Vad som står på Wikipedia kan bokstavligen betyda liv eller död, men vem är det som styr innehållet? Svaret är att innehållet inte styrs av en person, utan av användarna.

När entreprenören Jimmy Wales utvecklade Wikipedia inspirerades han av idéer från ekonomen Friedrich Hayek. Hayek skrev i sin artikel Användningen av kunskap i samhället att då kunskap är utspridd på många människor, tas den bäst tillvara lokalt.

En central planering kan aldrig bli lika effektiv som en fri marknad därför att beslutsfattarna inte kan känna till mer än en bråkdel av det som kollektivet vet. Varje individ sitter med sin pusselbit av kunskap som läggs ihop till en större helhet.

Wales har bara skapat grundreglerna för hur skrivandet ska gå till. Vem som helst kan gå in och skriva nytt eller ändra i artiklar som redan finns. Meningen är att användarna själva ska upptäcka fel och redigera. Om många är med och redigerar blir nätet som fångar upp fel finmaskigt.

Wikipedia har mött flera konkurrenter som Lars Aronssons susning.nu, Larry Sangers Citizendium, Google Knol och svarsmotorn Wolfram Alpha. Alternativen har lagts ned eller för en undanskymd tillvaro. Ett av skälen till att konkurrenterna inte kunde slå Wikipedia var troligen att de inte lämnade inflytande till användarna. Grundarna ville styra innehållet och redigeringsarbetet hårdare.

Jimmy Wales frivilligprojekt har interna problem. Vid det sjunde årliga Wikipediamötet i somras konstaterade han att det är svårt att få tag på nya användare. Tillväxten av skribenter var hög fram till år 2007, sedan har den fallit för alla språk med 11 procent om året. Antalet läsare ökar inte lika mycket som tidigare.

Vad har hänt? Jimmy Wales anser att första generationen användare har vuxit upp och skaffat sig ett liv. Det stämmer att unga, ogifta män varit överrepresenterade men varför har inte en generationsväxling ägt rum? De nya sociala medierna har tagit upp en del dödtid men wikipedianer är mer ambitiösa än så när de skriver artiklar.

Wikipedia lyfts ofta upp som riktmärket för hur samarbete på nätet bör gå till. Drivkraften är entusiasm. Många gör en liten del. En värld utan åtskillnad på hög och låg. Internet är som ett bibliotek öppet för alla. Problemet är att vinsterna på materialet inte hamnar hos kreatörerna.

Användarna väljer vissa användare till administratörer, som ges bl.a. rätt att radera eller skrivskydda artiklar. De lägger ner mycket arbete på att hålla Wikipedias kvalitet. Internetveteranen Joakim Jardenberg har en poäng i sin kritik av Wikipettrarna, deras språk och tonläge skrämmer bort många potentiella skribenter.

Friedrich Hayek skrev också om kunskapsproduktionens pris, hur det varierar över tiden och främjar en effektiv fördelning av resurserna. De priserna och utbytesmekanismerna är informella i gratisekonomin.

I början hade en ny Wikipediaartikel en rätt bra chans att klara sig igenom redigeringen. Nu har en nybörjares ändringar liten chans att klara sig, om denne inte kan argumentera efter den komplicerade sedvanerätt administratörerna skapat. Status inför kamraterna, känslan att skapa och påverka var alla wikipedianers valuta. Det fungerade i små informella grupper.

Har internet blivit för stort för entusiasterna vars belöning var status, känslan att göra något meningsfullt och kunna påverka? Fungerar Wikipedias modell bara upp till en viss gräns? Wikipedias utveckling har gett en ny aktualitet till frågan om hur innehållsskapande och samarbete belönas på internet.

Waldemar Ingdahl
VD tankesmedjan Eudoxa
www.internationalpropertyrightsindex.org

3

Kommentarer

  1. ”I början hade en ny Wikipediaartikel en rätt bra chans att klara sig igenom redigeringen. Nu har en nybörjares ändringar liten chans att klara sig, om denne inte kan argumentera efter den komplicerade sedvanerätt administratörerna skapat.”

    Yes, jag bryr mig inte längre skriva något. Jag förstår inte wiki-experternas idéer om rätt och fel. Jag skrev en artikel om ett av världen mest kända salsa-band, men ämnesredaktören ifrågasatte att de var värda att skriva om så han tog bara bort artikeln och jag kunde inte får tillbaka texten direkt. Jag fick efter lite tjatande reda på hur jag skulle verifiera bandets vikt, men det verkade så komplicerat så jag la ner. Sedan upptäckte jag att Wikipedia saknar artiklar om många av de viktigaste salsa-artisterna; troligen har detta hänt för andra än för mig.

  2. Wikipedia kanske drabbats av Peters Princip? Det är en, med IT-mått mätt, gammal organisation.

    En annan förklaring är att själva IT-tekniken, som i grunden är genialisk (hemsida som är modifierbar online, tänk vilket under detta var på 90-talet!), nu känns gammalmodig och för svår att använda. Jag vet att jag tyckte (och tycker) MediaWiki-programvaran är onödigt krånglig att använda. Jämför t.ex. med TiddlyWiki.

  3. @Malte Lewan @OlofB

    Det är viktiga påpekanden ni gör, som nog är pusselbitar till vad som skett med Wikipedia. En fråga jag undrar över är vad det säger oss om skalbarheten hos crowdsourcing? Vi vet rätt lite om det i nuläget

Kommentera artikeln