Archive for november, 2011

Tankefel att fildelning ger ökad laglig försäljning

onsdag, november 16th, 2011

Den som heter Ronny, Conny, Johnny eller något annat mansnamn som slutar på Y löper större risk att hamna i trubbel med rättvisan, enligt en färsk studie från Handelshögskolan. Av det är det givetvis ingen som drar slutsatsen att ett Y-namn i sig ökar risken för brott, det är förstås någon annan mekanism som avgör. T ex socioekonomiska förutsättningar eller fördomsfull behandling. Men att namnet i sig skulle orsaka brott är en skrattretande tanke. Det kallas falsk premiss när man blandar ihop orsak och verkan på det sättet, eller ”cum hoc, ergo propter hoc” på latin (”med detta, därför av detta”). Det är ett av de grundläggande logiska felsluten och ett mellanstadiebarn förstår att samvariation inte betyder orsaksrelation, inte heller säger något om riktningen på orsaksrelationen.

I nätdebatten behöver man dock inte bekymra sig om logiska felslut, här är det fritt fram att dra vilka slutsatser man vill. ”Professor” Roger Wallis försökte sig på ett sånt resonemang i sitt vittnesmål i Pirate Bay-rättegången, när han påstod att piratdistributionen gör att fler går på bio eftersom undersökningar konstaterat att de som laddar ner film går mer på bio än andra. Och idag dök resonemanget upp igen när P3 Nyheter rapporterade om .SE-stiftelsens rapport Svenskarna och internet. Rapporten säger inget om orsaksförhållandet, bara att de som fildelar olagligt också använder lagliga tjänster i högre grad än de som inte fildelar. Av det kan man givetvis inte dra slutsatsen att pirateri leder till laglig försäljning, en bättre hypotes är att musikintresserade och internetvana tar del av både olaglig och laglig musik på nätet – vilket är korrekt i förhållande till premisserna. Den som bara är intresserad av innebandy bryr sig varken om Pirate Bay eller Spotify.

Tanken på att piratspridning skulle leda till ökad försäljning (och att innehållsbranscherna bara inte fattar grejen) är förstås frestande, både för journalister och piratpartister. Därför blundar Piratpartiets Anna Troberg för de logiska bristerna och kritiserar Annie Lööf för att gå lobbyisters ärenden när hon backar om fildelningen, trots att hon borde ”förstå” bättre. Att Troberg själv väljer att vantolka .SE-rapporten och använda P3 Nyheters hårt skruvade vinkel som skäl till hisnande metaforer som ”lobbyns lögnbägare” säger mest om kvaliteten på Piraternas politiska analys. Troberg är givetvis inte dummare än att hon förstår skillnaden mellan samvariation och orsakssamband.

Annars är själva rapporten som vanligt läsvärd och bra. Årets nyhet är att användningen av mobilt internet har den kommit igång rejält – det kanske inte kommer som någon chock, men nu syns det alltså tydligt i siffrorna också. En annan intressant notering är hur dominanta vissa tjänster är, av de som är aktiva på sociala nätverk använder 100% Facebook (därutöver kan de alltså använda även andra tjänster). Den här sortens nischmonopol dyker upp överallt i nätmiljön: Blocket, Google, Amazon – exemplen är många. Går det att konkurrera med samma erbjudande? Kan Bing existera bredvid Google i längden? Återstår att se, men jag är rätt säker på att Google är mer oroliga för Facebook och förändrade användarbeteenden än andra sökmotorer.

Lööf backar om fri nedladdning efter kritiken

tisdag, november 15th, 2011

Dans på slak lina, inmålad i ett hörn… det går inte att värja sig mot de andefattiga metaforerna när man läser Annie Lööfs försök att förklara sin syn på fildelning. När hon nominerats till partiledare inför stämman gjorde hon en intervju i SVT Aktuellt där hon fick några tuffa frågor om sin syn på fildelning och upphovsrätt och menade att nedladdning ”för privat bruk” bör tillåtas. Nu har hon fått ett öppet brev från ett antal namnkunniga svenska låtskrivare med skarp kritik mot uttalandet i Aktuellt. På sin blogg försöker näringsministern reda ut vad hon menar och krånglar till det ytterligare. På plussidan uttrycker hon sitt stöd för upphovsmännens rättigheter och pekar på de åtgärder mot olovlig spridning som regeringen vidtagit, det är välkommet. Sen försöker hon etablera en distinktion mellan nedladdning och uppladdning och menar att det är det senare som måste stoppas, medan det förra bör vara tillåtet. På sätt och vis ger den tekniska utvecklingen Lööf lite rätt, piraterna flyttar bort från peer-to-peer-nätverken och mot s k cyberlockers: sajter som Mega Upload och Rapidshare där man sparar filer i molnet och sen sprider länken i ett mail, på en blogg eller hemsida (vilket iofs kan kallas fildelning, man delar ju en fil [med andra]). Men alltjämt är lejonparten av den olovliga distributionen troligtvis traditionell fildelning med torrent-teknik och då är upp- och nedladdning samma sak. Allt detta är dock hårklyverier, det är ju nedladdningen för privat bruk som är grundproblemet – själva idén är ju att ta betalt för innehållet!
Stiliga piruetter, Annie Lööf – men du övertygar varken pirater eller kreatörer.

Apropå piruetter: EU-domstolen prövar som bekant om det finns en konflikt mellan Ipred och Datalagringsdirektivet (det senare föreskriver att abonnemangsuppgifter endast lämnas ut för grövre brott). Det är Högsta domstolen som har bett EU-domstolen om råd i det s k Ephone-fallet, där ett antal ljudboksförlag har begärt ut abonnentuppgifter i det första svenska Ipred-ärendet. Generaladvokatens yttrande kommer på torsdag och anses ge god indikation på hur domstolen sen beslutar. Men fallet väcktes 1 april 2009 och även vid ett bra besked i EU-domstolen så dröjer det säkert till i vår innan slutligt besked från HD kommer och Ipred-lagen träder i kraft i praktiken i Sverige. Tre år, där telebolag och teknikföretag kunnat fortsätta att profitera på piratdistributionen. Hur var det med piruetterna? Ja, gissa vilken av parterna som håller på med de
här juridiska tricksen. Jag kommenterade saken i P3 Nyheter idag och på fredag arrangerar Netopia ett seminarium där bland annat ljudboksförlagens advokat Peter Danowsky analyserar generaladvokatens yttrande. Om du är i Stockholm, så kom dit. (Eller gör en resa om du nu är någon annanstans!)

Assange överklagar till brittiska Högsta domstolen, beslut 5 december. Kommer vi att få se slutet på även denna juridiska långkörare då?

Tillägg 16 nov: fildelning är ett knepigt ord insåg jag. I andra sammanhang, t ex bodelning, betyder delning att man delar något i mindre delar (vilket man iofs gör med torrenter) men här syftar det ju på att dela ut, sprida. Jfr eng split/share. Kanske borde man tala om filspridning istället? Av det här skälet la jag till hakparenteserna i första stycket ovan.

Seminarium den 18 november

tisdag, november 15th, 2011

Med anledning av Generaladvokatens yttrande
Ipred – dags för nästa steg

Två och ett halvt år efter att Ipred-lagen trädde i kraft väntar den
första svenska Ipred-processen, mellan fem ljudboksförlag och
internetleverantören ePhone, fortfarande på sitt avgörande. Ärendet har nått
Högsta domstolen, som i september förra året beslutade att begära ett
förhandsavgörande från EU-domstolen om förhållandet mellan Ipred och
Datalagringsdirektivet. Sedan dess har alla pågående Ipred-processer blivit
stillastående i väntan på besked.

Nästa viktiga händelse i processen börjar dock närma sig och den 17 november
presenterar EU-domstolens generaladvokat sitt förslag till dom, vilket är en
tydlig fingervisning för domstolens syn i frågan.

Mot bakgrund av detta bjuder Netopia tillsammans med branschen in till ett
seminarium för diskussion och tolkning av generaladvokatens yttrande. Peter
Danowsky
kommer inleda seminariet med en genomgång och analys av yttrandet.
Därefter följer en paneldiskussion som leds av Per Strömbäck, där
branschpersoner och politiker ger sin syn på frågan.

Var: Kulturhuset, Studio 3
När: fredagen den 18 november 2011
Tid: 15.00 till 16.00 (lättare tilltugg och dryck kommer att serveras)
OSA senast torsdag den 17 november till evenemang@netopia.se

Gästkrönika: Wikipedias långsamma död

tisdag, november 8th, 2011

Wikipedia är uppslagsverket som skapas genom frivilligarbete över internet. Det är populärt, tillförlitligt, öppet och gratis. De senaste åren har blivit att svårare att värva nya deltagare. Är Wikipedias bästa dagar förbi? Svaret kan lära oss mycket om hur samarbete över internet bör fungera.

En internetsökning ger ofta som första träff Wikipedias artikel om ett ämne – därmed också det viktiga första intrycket av ett land, ett företag, en person eller en historisk händelse.
Fyrahundra miljoner besökare, varje månad. Tanken hisnar, inte minst då Wikipedia bara är tio år gammalt.

Vad som står på Wikipedia kan bokstavligen betyda liv eller död, men vem är det som styr innehållet? Svaret är att innehållet inte styrs av en person, utan av användarna.

När entreprenören Jimmy Wales utvecklade Wikipedia inspirerades han av idéer från ekonomen Friedrich Hayek. Hayek skrev i sin artikel Användningen av kunskap i samhället att då kunskap är utspridd på många människor, tas den bäst tillvara lokalt.

En central planering kan aldrig bli lika effektiv som en fri marknad därför att beslutsfattarna inte kan känna till mer än en bråkdel av det som kollektivet vet. Varje individ sitter med sin pusselbit av kunskap som läggs ihop till en större helhet.

Wales har bara skapat grundreglerna för hur skrivandet ska gå till. Vem som helst kan gå in och skriva nytt eller ändra i artiklar som redan finns. Meningen är att användarna själva ska upptäcka fel och redigera. Om många är med och redigerar blir nätet som fångar upp fel finmaskigt.

Wikipedia har mött flera konkurrenter som Lars Aronssons susning.nu, Larry Sangers Citizendium, Google Knol och svarsmotorn Wolfram Alpha. Alternativen har lagts ned eller för en undanskymd tillvaro. Ett av skälen till att konkurrenterna inte kunde slå Wikipedia var troligen att de inte lämnade inflytande till användarna. Grundarna ville styra innehållet och redigeringsarbetet hårdare.

Jimmy Wales frivilligprojekt har interna problem. Vid det sjunde årliga Wikipediamötet i somras konstaterade han att det är svårt att få tag på nya användare. Tillväxten av skribenter var hög fram till år 2007, sedan har den fallit för alla språk med 11 procent om året. Antalet läsare ökar inte lika mycket som tidigare.

Vad har hänt? Jimmy Wales anser att första generationen användare har vuxit upp och skaffat sig ett liv. Det stämmer att unga, ogifta män varit överrepresenterade men varför har inte en generationsväxling ägt rum? De nya sociala medierna har tagit upp en del dödtid men wikipedianer är mer ambitiösa än så när de skriver artiklar.

Wikipedia lyfts ofta upp som riktmärket för hur samarbete på nätet bör gå till. Drivkraften är entusiasm. Många gör en liten del. En värld utan åtskillnad på hög och låg. Internet är som ett bibliotek öppet för alla. Problemet är att vinsterna på materialet inte hamnar hos kreatörerna.

Användarna väljer vissa användare till administratörer, som ges bl.a. rätt att radera eller skrivskydda artiklar. De lägger ner mycket arbete på att hålla Wikipedias kvalitet. Internetveteranen Joakim Jardenberg har en poäng i sin kritik av Wikipettrarna, deras språk och tonläge skrämmer bort många potentiella skribenter.

Friedrich Hayek skrev också om kunskapsproduktionens pris, hur det varierar över tiden och främjar en effektiv fördelning av resurserna. De priserna och utbytesmekanismerna är informella i gratisekonomin.

I början hade en ny Wikipediaartikel en rätt bra chans att klara sig igenom redigeringen. Nu har en nybörjares ändringar liten chans att klara sig, om denne inte kan argumentera efter den komplicerade sedvanerätt administratörerna skapat. Status inför kamraterna, känslan att skapa och påverka var alla wikipedianers valuta. Det fungerade i små informella grupper.

Har internet blivit för stort för entusiasterna vars belöning var status, känslan att göra något meningsfullt och kunna påverka? Fungerar Wikipedias modell bara upp till en viss gräns? Wikipedias utveckling har gett en ny aktualitet till frågan om hur innehållsskapande och samarbete belönas på internet.

Waldemar Ingdahl
VD tankesmedjan Eudoxa
www.internationalpropertyrightsindex.org

Facebook i Umeå, myten om twitterrevolutionen och vad vill Assange?

torsdag, november 3rd, 2011

Julian Assange ska utlämnas till Sverige för förhör i sexbrottsmålet, enligt ett beslut igår i High Court i London. Assange lär överklaga och så fortsätter cirkusen lite till. Men vad är hans syfte egentligen? Assanges långa husarrest under rättsprocesserna liknar vad han skulle kunna få för straff vid en fällande dom i Sverige.  Den befarade utlämningen till USA är rimligen lika sannolik från Storbritannien som från Sverige. Dagens Nyheter skriver i en kommentar att risken för fällande dom i Sverige är liten. Med tanke på hur Wikileaks verksamhet har utvecklats så kan man föreställa sig att rättsprocessen är Assanges sätt att behålla omvärldens uppmärksamhet. Eller så hoppas han att rättssystemet ska ge honom upprättelse, även om han är oskyldig till de brott han anklagas för har själva anklagelserna skadat Wikileaks. Den teorin rimmar dock illa med Assanges övriga attityd till staten, hans grundsyn är ju att staten är ett hot mot enskilda människors frihet. Läs gärna om Dan Josefssons stora artikel om den saken från Aftonbladet Kultur i september.

Facebook bygger datacenter i Luleå, bland annat med stöd av EU-pengar. Kritiken har rört att skattemedel går till ett så rikt företag, men det är knappast unikt för IT-branschen – se t ex hur jordbruksjättarna flyttar sin produktion till de länder som har mest generösa stöd. Och visst kan man kritisera att staten subventionerar utländska jätteföretag samtidigt som den inhemska digitala exportnäringen straffas med dubbel moms. I en debatt som Företagarna arrangerade häromveckan uttryckte Annie Lööf att hon vill lösa problemet med dubbelmoms på appar men att hon helst vill undvika att undantagsregler. Förutom den uppenbara invändningen att dubbel moms är ett undantag mot Europa, så finns en parallell till Facebook-etableringen: de svenska elskatterna är höga jämfört med omvärlden, men genom att ge EU-stöd till datacentret blir kostnaden ändå konkurrenskraftig. Definiera undantag…

Det finns ingen twitter-revolution, enligt nätaktivisterna själva. I förra veckan arrangerade SIDA en konferens om digitalt demokratiarbete och bland annat deltog den egyptiska oppositionsbloggaren Salma Said. Hon menar att den arabiska våren var en folklig resning och inget annat, revolutionen i Egypten skedde på Tahrirtorget – inte på twitter. Hennes viktigaste budskap var istället att väst bör sluta att samarbeta med den nuvarande egyptiska militärregimen för att påskynda demokratiprocessen, uppger IDG. Netopia instämmer, det är inte sladden i sig som leder till demokrati, det är människorna och innehållet. Det mönstret går igen i alla delar av diskussionen om internet och digitaliseringen.

Torsdagen har jag tillbringat på Gamex-mässan i Kista. Det är lilla julafton för dataspelsälskare och flera världsnyheter har redan presenterats, bland annat svenska storsatstningen Syndicate. Mässan har också fått en del negativ uppmärksamhet sedan Piratpartiets monter avbokades av arrangören. Piraterna svarade med att köra fram sin lila buss och dela ut fribiljetter på förmiddagen. Inte oväntat var Piratpartiet upprörda över tilltaget, som enligt arrangören berodde på säkerhet och utställningens innehåll. Jag har själv pratat med dem och tror att det är som de säger, vilket också förklarar varför SSU (som också vill legalisera piratdistribution ”för privat bruk”) får vara kvar. Eftersom mitt dagjobb är för dataspelsföretagens branschorganisation vill jag tillägga, om någon tror att vi oroar oss för piraternas åsikter: jag har inget emot att debattera med Piratpartiet, tvärtom är det få som har gjort det lika mycket som jag. Jag gör det gärna igen, vilken dag som helst.