Bokrecension: KKK – piraterna prövar omstart

Kunskap, kommunikation, kontroll- drömmar och farhågor i informationssamhället är en ovanlig antologi. Det är bok om piratrörelsen, av piratrörelsen. Rörelsen har hållit sig till det digitala och kunde komma till tals på egna villkor i media. De senaste åren har det varit tystare i debatten samt vikande medlemssiffror och verksamhet. Vad blev det av piratrörelsen?

Klara Tovhult, redaktören för antologin, ställer en träffsäker diagnos. Piratrörelsen har kraschlandat då den intellektuella debatten föll ifrån. FRA, ACTA, datalagringsdirektivet och fildelningen var symbolfrågor. Efter valet 2010 har rörelsen inte klarat av att formulera nya visioner. Samtalet fastnade i att reagera på andras handlingar inom symbolfrågorna. När rörelsen väl behövde finna egna lösningar saknades svaren.

Tovhult vill starta om den ideologiska debatten och åter uttrycka drömmarna och visionerna. Reboota piratrörelsen. Avsikten är klok men boken hade vunnit på att redigeras. Den spretar i stil och ämnesval, och balanserar ibland på den obskyra jargong som gjort piraterna svåra att förstå.

En del texter är mycket personligt hållna, andra texter hade kunnat utelämnas för att fokusera innehållet. Transhumanism (en ideologi om att människan med teknikens hjälp bör överskrida sina begränsningar) och 3D-skrivare (en maskin som kan skriva ut riktiga, fysiska föremål från dataprogram) är fascinerande ämnen men behöver mer utrymme för att förklaras.

Henrik Brändén skriver om att avstå från upphovsrätten för sitt verk, Kristina Andersson om att det finns alternativ som Creative Commons. Bra förslag, men fungerar de för alla branscher och kreatörer? Rasmus Fleischer skriver om flygplatsekonomin, att ekonomin inte är fri då regleringar styr konkurrensen. Intressanta frågor åsido, så finns risken här att tro att ekonomin måste vara en verklighetsfrämmande perfekt konkurrens. En informell ekonomi har också sina problem. Det blir särskilt tydligt när man försöker föra över tanken med allemansrätten till internet.

Spelregler, sedvänjor och praktiker förändras över tiden, nya maktstrukturer och teknologiska förändringar påverkar. Fast utvecklingen är inte så enkel som att en viss teknik måste leda till en viss användning. Snarare finns flera alternativa bruk av tekniken som inte behöver stämma med den bild av internet som formades på 90-talet.

På nätet kan vi också vara producenter, men inläggen i boken lutar åt att se användarna som konsumenter. Hos flera skribenter framträder en syn på nätet som kan liknas vid ett stort universitetet, komplett med frågan om hur ska allt finansieras. Den synen kommer från att internet byggdes upp som en allmän resurs och förutsätter hederliga aktörer i en betrodd omgivning.

En enskild användare hade inte så mycket att förlora på att dela med sig. Internetexplosionen öppnade upp nätet för ett kommersiellt massfenomen. Boken saknar diskussioner kring nya maktförhållanden; vem äger servern, det sociala nätverket eller nätbutiken och vad det får för konsekvenser för hur vi använder nätet.

Karl Palmås intressanta läsning av Eric S. Raymonds klassiska liknelse av ”katedralen” mot ”basaren” som företagsstruktur, snarare som en mjukvarustruktur, väcker motfrågor. De stora  organisationerna har kunnat parera teknikens förändringar bättre än en samarbetande laptopsbärande kreativ klass som kunnat behöva upphovsrätten som verktyg.

Frågan om integriteten får lite utrymme. Piratrörelsens syn på öppenhet och anonymitet hade varit värda att utforska mer, både för att reda ut paradoxer som att konkretisera när integritet ska skyddas.

Statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker varnar Piratpartiet för att bredda sin sakpolitiska agenda. Det hade varit intressant att jämföra deras varning med etablerandet av kopimismen som religion eller avvisningen av Liberaldemokraterna. Vilka slutsatser borde dras av framgångarna för Piratpartiet i Berlin? De har ett vänsterpopulistiskt program som innefattar allt från legalisering av marijuana, medborgarlön, djurskydd såväl som klassiska piratfrågor.

Antologin tar inte upp det. Innehållet är hämtat från gamla blogginlägg och texter. Boken är en tidskapsel från ungefär tiden då piratskutan sprang läck, som först nu kommit på papper genom  redaktörens enträgna arbete. En och en håller några av texterna ännu, dock inte för den sammantagna uppgiften att pumpa läns i piratrörelsens idédebatt. Vilket är synd, för diskussionen om internet rymmer så mycket nytt som ger vind i seglen.

Waldemar Ingdahl
VD tankesmedjan Eudoxa
www.internationalpropertyrightsindex.org

8

Kommentarer

  1. Scary Devil Monastery

    Jag anser det aningen tidigt att förklara piratrörelsen ”död” när samtliga siffror från europa uppvisar en allt ökande medvetenhet om de problem som piratrörelsen lyfter.

    Att tyska PP nu sitter i två statsparlament i Tyskland med fortsatt hög sympati över hela landet är ej heller ett argument för piratrörelsens snara avtynande.

    Snarare ser jag en trend till motsatsen. Förtroendet för etablerade maktstrukturer urholkas i allt högre grad.

  2. Den massiva motståndet mot SOPA och ACTA visar tydligt att piratrörelsen är långt ifrån död. Insikten att upphovsrätten behöver reformeras för att skydda medborgerliga fri- och rättigheter på internet är idag allmänt accepterad.

  3. TT Rick Falkvinge dessutom precis nominerades till Time Magazines lista med de 100 mest inflytelserika personerna i världen (de anser redan att han är bland de 200 mest inflytelserika) tyder väl inte heller direkt på piratrörelsens hädangång…

  4. Att media inte uppmärksammar Piratrörelsen lika mycket nuförtiden är mest troligt för att det inte är en nyhet längre. Den som är aktiv i samhällsdebatten vet att den lever i allra högsta grad. Den moderna Piratrörelsen börjar helt enkelt etablera sig men är dock ingen nyhet längre som sagt.

  5. Rick Falkvinge gör, inte oväntat en helt annan analys av läget .

  6. [...] att Netopia redan har recenserat den. För att göra boken rättvis ska man ha i åtanke att den kom år 2010, [...]

  7. en snubbe med laptop räcker tydligen för att kunna kallas en ”tankesmedja” nuförtiden.

  8. Lite synd att det inte blev någon diskussion om bokens innehåll bland kommentarerna. Det hade en del av texterna varit värda.

Kommentera artikeln