Vilset i DN om ACTA och tysk datalagring

I dagens DN finns två notiser i Kultur-delen som är talande för nätdebatten. Den ena rör ACTA-avtalet som stött på motstånd i EU-parlamentet, den andra att Tyskland tvekar att införa EU:s Datalagringsdirektiv. Vad är det med det då? Jo, ingen av dessa är kulturnyheter. ACTA handlar främst om varumärkesrätt och syftar till att göra lagstiftningen i t ex Sydostasien mer anpassad till global frihandel. Den viktigaste kritiken mot ACTA har inget att göra med fildelning, utan att de rika länderna har mest att vinna på villkoren i avtalet. Och datalagringsdirektivet handlar om att reglera hur telebolagen ska spara trafikuppgifter och hur polis får använda dem till brottsutredningar. I praktiken innebär sexmånadersregeln i Datalagringsdirektivet i de flesta fall att uppgifterna sparas kortare tid än idag, inte tvärtom. Men i den svenska diskussionen om internet handlar ACTA och Datalagringsdirektivet om upphovsrätten på internet, och det räknas som kultur. Är det konstigt att man blir förvirrad?

(Tyvärr finns inte notiserna på webben)

10

Kommentarer

  1. Scary Devil Monastery

    Det stämmer att detta är mycket talande för nätdebatten och är något åtskilliga av oss pirater reflekterat över.

    ACTA var från början tänkt att främst behandla varumärkesrätt. Nu gjorde man det olyckliga misstaget att inom de delar av ACTA som bland annat behaldnar hälsofarliga kemikalier även lägga in immateria.

    Olyckliga utfall av den sammanblandningen var att man som turist enligt lag skulle varit skyldig uppvisa äkthetsintyg för kläderna på kroppen, mp3-låtarna i mobiltelefonen/iPoden enligt samma strikta krav som om det hade gällt misstänkt import av ”dubiösa” medikament i form av ej namngivet vitt pulver från Asien.

    Även efter ACTA’s otaliga revisioner förblir den kopplingen vilket innebär att ACTA därmed är oundvikligen förknippat med fildelningsfrågan – vilket i sin tur gjort att ACTA idag primärt är känt för sina lagliga effekter när det gäller fildelning och inte, vilket är värre, för att Läkare Utan gränser hävdar att ACTA kan komma att kosta hundratusentals liv i tredje världen.

    Jag håller till fullo med om att ACTA inte borde behandlas på kultursidorna – givet effekterna borde det vara permanent förstasidesstoff eller betraktas som en tung del av världspolitiken rent allmänt. Det är rätt låg nivå att gå på när journalister omnämner ACTA som ”fildelningsavtalet”.

    Samma sak är Datalagringsdirektivet en skymf mot varje medborgare i det land som utsätts för det. I sak har du rätt i att existerande telekombolag har misskött sig grovt när det gäller den lagringen av data som de hittills har utfört då svenska lagen om elektronisk kommunikation har varit mycket entydig med att positionering och trafikdata ej skall lagras utöver vad som är strikt nödvändigt för felsökning och fakturering.

    Det är första problemet med DLD – lagringen har hittills skett mot lagen och på grund av telekombolagens misskötsel, inte i enlighet med den.
    Nu har den blivit påbjuden.

    Det andra problemet är att man om det skulle framkomma att ett telekombolag förfarit illa med ens personuppgifter man har många lagliga möjligheter att dra telekombolaget inför rätta.

    Om SÄPO eller Rikskrim missbrukar dessa uppgifter kan man i praktiken aldrig få upprättelse då dessa som myndigheter innehar ett våldsmonopol

    Det som DLD gör är att det gör det FULLT LAGLIGT förvandlar varje medborgares mobiltelefon till en elektronisk fotboja – och att det inte finns någon chans för en medborgare att veta när eller hur den informationen används.

    Även DLD hör ej hemma på kultursidorna då det enda som skulle tillvisa den vidrigheten just detta fack – spårning av fildelare – redan omintetgörs helt av de standardmetoder en vanlig fildelare idag brukar för att undgå spårning.

    DLD hör också hemma på förstasidan – möjlighen med rubriken där man jämför hur Svea Rike övervakar sina medborgare med den övervakning av samma typ som sker i länder som Iran och Syrien.

  2. Per, du får skylla den sammanblandningen på dina egna, dvs upphovsrättsindustrin du själv företräder. Som ovanstående kommentar #1 redan nämnt så är det upphovsrättsindustrins lobbyister som har stor del i att ACTA blandas ihop med fildelning. Dessa försökte tidigt smyga in lagstiftning mot fildelare trots att ACTA var tänkt att vara enbart ett handelsavtal. Visserligen har delar av det reviderats bort i senare versioner av ACTA. Faktum kvarstår dock att upphovsrättsindustrin har missbrukat sekretessen, som omger handelsavtal, för sina egna syften.

  3. Per Strömbäck

    Fredrik Söderling svarar:
    Jag vet inte om det enbart är dans och musik du kallar för kultur. DN:s kultursidor rapporterar bland annat o medier, och datalagringsdirektivet är i högsta grad aktuellt för oss.journalister. Källskyddet och meddelarskyddet försvagas av direktivet. Acta i sin tur handlar visserligen om varumärkesrätt. Det hindar inte att Acta också berör kopiering av kulturyttringar, något som också i högsta grad rör vår redaktions område.

    • Scary Devil Monastery

      Både ACTA och DLD är medborgarrättsliga katastrofer. Deras tilltänkta ”effekt” på fildelning motsvarar mindre än ett par procent av hela texten.

      Naturligtvis påverkar ACTA och DLD journalister i allra högsta grad, men Söderling borde snarare inse att dessa avtal och lagar, även om de är katastrofala för kultur, är detta som en bieffekt av deras mer generellt övergripande effekter med liknande skador eller värre på nära nog alla delar av samhället.

      Men aningen provinsiellt av DN att lägga det som en fotnot bland kulturen och inte som debattartikel eller inom världsnyheterna där liknande katastrofer tas upp.

  4. Per, du är lobbyist för upphovsrättsindustrin. Dessutom är du stark förespråkare av ACTA och DLD på denna blogg. Så givetvis finns det ett samband. Intressant att du plötsligt försöker förneka detta samband.

    Vilka andra handelsavtal skriver du exempelvis om här på bloggen? Om du nu inte skrivit om ACTA för att det är upphovsrättsindustrins våta dröm? Varför har du skrivit om DLD om du och dina uppdragsgivare inte ser fantastiska möjligheter att spåra fildelare genom denna lag?

    • Scary Devil Monastery

      En from förhoppning vore att vissa inom mediabranschen och ifpi börjat inse att lagar som ACTA och DLD är rena katastrofer inte bara generellt samhällsrättsligt, utan mer specifikt även för deras egen verksamhet.

      Sent skall syndaren vakna, sägs det…

  5. ”de rika länderna har mest att vinna på villkoren i avtalet”

    Det är ju bra att du är öppen med detta. Antar att du bl.a. syftar på att fattiga länder kommer få svårare att få tag i bra mediciner. Det hedrar dig inte att du tycker detta är något positivt…

    • Scary Devil Monastery

      Nja. ACTA är kanske formulerat så. Men de verkliga vinnarna blir de som vägrar underteckna. I och med ACTA blir den inhemska konsumtionen av läkemedel exempelvis långt dyrare. För Sveriges del innebär detta en katastrof då samtliga generika kommer bli tvungna hanteras som om de plötsligt förvandlats till hälsofarliga kemikalier.

      BRIC-länderna har däremot slagit ifrån sig ACTA med båda händer vilket i effekt ger att ACTA blir en fördel enbart för vissa storindusrtrier med marknadsmonopol samtidigt som det höjer generella kostnader för befolkningen och staten i helhet.

    • Scary Devil Monastery

      Då får man helt enkelt hålla ögat öppet på nästa avtal som kommer innehålla de särdeles giftiga delarna av ACTA.

      Det har varit kutymen hittills. Om något röstas ned som vissa intressen verkligen vill ha igenom så försöker man igen. Det finns vissa förhoppningar om att innan den saken sker det kommer finnas åtskilligt fler pirater i parlamentet än vad det finns nu dock, givet utvecklingen i resten av EU där piratpartiet tar hem den ena storsegern efter den andra på löpande band.

Kommentera artikeln