FN måste försvara medborgerliga rättigheter på internet

Computer Sweden rapporterar om ITU:s pågående konferens i Dubai. ITU är FN:s telekomorgan. Många länder uppges vilja öka ITU:s inflytande för att i nästa steg kunna införa olika slags reglering, i värsta fall inskränkningar i yttrandefriheten. Sverige och flera andra västländer driver linjen att reglementet inte ska utökas. Och visst skaver det när stater som Ryssland och några arabländer vill öka övervakningen. Samma tidnings ledare menar att ingen överstatlig förhandling kring internet ska ske, decentraliseringen ska värnas. Men konflikten står inte mellan övervakning och frihet, utan mellan demokrati och diktatur. Att demokratiska institutioner avstår från att reglera frågor kring internet, inklusive överstatliga frågor om brottsbekämpning och konkurrens, leder inte till demokrati och frihet. Tvärtom leder det till att andra aktörer bestämmer spelreglerna, utan demokratiskt inflytande, i första hand de dominerande nättjänsterna och teknikföretagen. Det har gång efter annan visat sig att dessa aktörers lojalitet med liberala  demokratiska ideal väger lätt i samröret med auktoritära regimer: Telia i fd Sovjetstaterna, Nokia-Siemens i Iran, Google i Kina, Ericsson i Syrien – listan kan göras lång. Det är en villfarelse att demokratiers abdikation från att reglera nätet befrämjar ideal som yttrande-, informations- och åsiktsfrihet. Istället bör de överstatliga funktionerna användas för att försvara demokratiska värden och fria digitala marknader. Motförslaget mot det ryska förslaget bör inte vara att avstå från reglering (det har inte hindrat någon diktatur från att förfölja sina medborgare), utan strikta krav på skydd för medborgerliga rättigheter och regler kring vilka brott som kan omfattas av ansvar för mellanhänder, där endast de som staterna är överens om ska ingå. Det blir en utmaning för FN-systemet, men det finns ingen bättre arena för att driva den frågan. Det är ingen enkel lindans, men att något är svårt är ett dåligt argument för att inte ens försöka.

4

Kommentarer

  1. Visst behöver lagar som säkrar det öppna Internet. Exempelvis lagar som garanterar nätneutralitet, meddelarsskydd, budbärarimmunitet, censurförbud och rätten till privat och förtrolig kommunikation.

    Problemet, Per, är ju att du och dina uppdragsgivare vill avskaffa flera av dessa demokratiska fundament. Du vill avskaffa budbärarimmuniteten och gå ifrån en månghundrarig tradition av att inte ”skjuta budbäraren”. Du använder förstås nyspråk och säger ”införa mellanhandsansvar” istället för att säga ”avskaffa budbärarimmuniteten”. Denna idé har sågats om och om igen i denna bloggs kommentarsfält. Du har aldrig bemött ett enda av dessa argument, dock.

    Vidare vill du införa censure enligt en centraliserad statlig censurlista på tillåtna och otillåtna sajter. Ryssland har precis infört sådan censur och genast har det börjat missbrukas för att tysta obekväma röster (som Pussy Riot). I en demokrati ska vi inte ha censur Per, det borde vara så enkelt och uppenbart.

    Du vill också avskaffa rätten till privat och förtrolig kommunikation och införa automatisk övervakning av allas kommunikation. Detta är att frångå principen att endast den som är misstänkt för grova brott ska kunna utsättas för integritetskränkande övervakning. Men det struntar du förstås i eftersom du vill ha ett finmaskigt nät som silar igenom allas kommunikation på jakt efter intrång i upphovsrätten.

    Det är ingen enkel lindans, men att något är svårt är ett dåligt argument för att inte ens försöka.

    Jo det är hur enkelt som helst. Vi har en månghundraårig tradition av att värna om grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Dessa måste vi försvara på nätet. Är Posten ansvarig för vad folk skickar i sina brev? Nej, då kanske vi ska ha samma princip på Internet? Öppnar vi alla brev folk skickar på jakt efter piratkopierade cd-skivor. Nehej, tja då kanske det är en bra princip även på Internet. Kan staten förhindra presstjänst att leverera vissa tidningar om de publicerat något otillåtet? Nope, och då kanske vi inte ska ha censure på nätet heller.

    Det är hur enkelt som helst, eftersom dessa frågor redan diskuterats under väldigt, väldigt lång tid. Internet är ingen magisk ny värld där helt andra lagar ska gälla och där vi plötsligt kan strunta i allt vad medborgerliga rättigheter heter för att värna en döende industri.

  2. ITU vill göra Deep Packet Inspection obligatoriskt. Det är förstås en våt dröm för upphovsrättsmaximalister som Per. Plötsligt kan ”mellanhandsansvaret” innefatta att ISP:erna söker igenom allas privata trafik på jakt efter otillåtet kopierat material.

    Att det är morvarigheten till att Posten skulle tvingas ånga upp och läsa igenom allas brev verkar inte avskräcka någon i denna oheliga allians av övervakningsivrare.

  3. Till och med motståndarna verkar fly denna trista blog fylld med fascist ideer

    FN’s Deklaration Om Dom Mänskliga Rättigheterna artikel 19:

    CITAT: Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. SLUTCITAT

    Nyckelorden i artikeln är:
    frihet att utan ingripande
    söka, ta emot och sprida information och idéer

  4. Om ”mellanhandsansvars”striden i Australien

    Link: ISP Walks Out of Piracy Talks: “We’re Not The Internet Police”

    CITAT: It’s not iiNet’s job to play online police. The High Court spoke loud and clear in their verdict when they ruled categorically that ISPs have no obligation to protect the rights of third parties, and we’re not prepared to harass our customers when the industry has no clear obligation to do so

    Notera ordvalet – harass!!! – Det är vad Per Strömbäck slåss för – att ”mellanhänder” skall trakassera vanligt folk åt hans uppdragsgivarnas (läs den globala Amerikanska underhållningsindustri) vägnar – Detta kallar Per Strömbäck för ”att försvara demokratiska värden”

Kommentera artikeln