Vad är integritet?

I dagarna publiceras en antologi om integritet av tankesmedjan Fores, läs gärna Waldemar Ingdahls recension här intill. Integritet är ett nyckelord i debatten om det digitala samhället, men vad betyder det? I många fall handlar det om statens insyn i våra privatliv, som i FRA-debatten eller i Torbjörn Tännsjös bok Privatliv (Fri Tanke, 2010). Lika ofta är det frågan om vilken information om oss själva vi avslöjar för andra, som i integritetsinställningarna i olika sociala nätverk. På senare tid har frågan om nätjättarnas kartläggning av användarna varit i fokus. Den som går tillbaka i tiden hittar integritetsdebatter om socialförsäkringssystem och bankdatabaser. Läs gärna Anders R Olsson och Cecilia Magnusson Sjöberg om detta här på Netopia.

Är svaret på alla dessa integritetsproblem detsamma? Eller varierar svaren? Anonymitet framförs ofta som patentlösning, men den som följt debatten om näthat och Anonymous ser anonymitetens baksida. Ibland framförs argumentet att vi har rätt att röra oss anonymt som vi vill i det vanliga samhället och att samma bör gälla på nätet. Men i det fysiska rummet är vi inte anonyma på samma sätt som på nätet, digital anonymitet motsvarar snarare att vara maskerad på stan (det är ingen slump att Anonymous använder Fawkes-masken som symbol).

Vårt öppna samhälle bygger på rättigheter och skyldigheter, institutioner och rättssäkerhet – snarare än maskerade identiteter och frånvaro av reglering. Det har sagts förr, men måste sägas många gånger till: anonymitet är inte integritet, rättsstat är inte övervakningssamhälle och teknisk öppenhet är inte detsamma som ett öppet samhälle.

E-boken och e-biblioteket

Med några dagars perspektiv på Bokmässan kan jag konstatera att intresset för e-boken växer och frågorna diskuteras mer intensivt än tidigare. Det är bra, bokbranschen har fortfarande chansen att ta sig igenom digitaliseringen bättre än några av de andra innehållsbranscherna, med bibehållet värde på innehållet. En viktig fråga är förstås den om e-boksläsare (läsplattor), utan tillräckligt stor publik med tillgång till tekniken kan e-boken inte lyfta. Det är möjligen detta biblioteken syftar på när de säger att e-bokslån kan hjälpa förlagen att utveckla e-boksmarknaden (mer om det strax). Men på de s k mogna e-boksmarknaderna, USA och Storbritannien, är det Amazon som har byggt upp marknaden med subventionerade läsplattor. Den kommersiella logiken bakom det är förstås att man sen kunnat göra vinst på att sälja själva innehållet, samma affärsidé som t ex tv-spelskonsolerna. Den stora frågan är förstås när Amazon kommer till Sverige. Tidigare har förlagen svarat att Sverige är ett för litet språk, men när nu både Netflix och HBO öppnar nättjänster för den svenska publiken så finns det anledning att se över den bedömningen. Vem blir första svenska aktör att samarbeta med Amazon?

E-boksmomsen är en annan central fråga, den är som bekant 25% – att jämföra med 6% för tryckta böcker. Det råder stor politisk enighet om att det bör vara samma momssats, men än så länge har det fastnat i EU-maskineriet. En rimlig fråga är förstås var gränsen för en bok går, vad är skillnaden på strömmade ljudböcker och podcasts? Eller interaktiva barnböcker och appar? Kanske är det den frågan som sysselsätter EU-tjänstemännen. Netopia är hur som helst övertygat om att de har löst svårare gränsdragningsproblem förut.

Och så var det det här med e-bokslånen. Biblioteken vill ha ett abonnemang där de kan ”välja fritt” vilka böcker de ska låna ut och betala en klumpsumma. Förlagen menar att oinskränkt utlåning tar bort förutsättningarna för den växande kommersiella e-boksmarknaden. Jag ställde frågan om vad för slags kompromiss som är tänkbar till Niclas Lindberg, Biblioteksföreningens generalsekreterare, men han svarade att han inte ser någon motsättning mellan skapande och spridning. Det är ju intressant, för jag tycker att just frågan om e-bokslånen är det perfekta exemplet på hur den obegränsade spridning som de digitala kanalerna erbjuder står i motsats till den exklusivitet som gör det möjligt att ta betalt för material och därmed att finansiera skapandet. Mitt förslag är den s k brittiska modellen, där biblioteken lånar ut e-böcker utan karens, men inte via sin hemsida utan låntagarna måste komma till själva biblioteket rent fysiskt. Det är förstås en begränsning av den digitala potentialen, men det var just det som var syftet. Och så får det fördelen att bibliotekarierna får ett möte med publiken och kan sprida sin kunskap om fler böcker som den kan tänkas vara intresserad av. Men det är ju bara min egen fundering, parterna är det som avgör den här saken.

Något ord också om Litteraturutredningen som presenterades på Bokmässan. Den bekymrar sig över det minskande läsandet bland barn och unga. Jag jobbar ju mycket med dataspel och kan inte låta bli att leka med tanken på om en offentlig utredning uttryckte samma bekymmer kring ungdomars spelande. Den stora frågan är förstås om läsandet minskar, det troliga är att läsandet ökar men bokläsandet minskar. Det är inte samma sak.

Anders R Olsson har gått bort

Anders R Olsson, känd för Netopias läsare genom sina krönikor, har gått bort. Hans arbete täcker många områden, men Netopia kände honom som landets skarpaste penna i integritets- och yttrandefrihetsfrågor. Dessa ämnen har varit högaktuella de senaste åren, men Anders R Olsson visade också att det är en fråga med historiska rötter och där hoten – inbillade eller verkliga – mot integriteten och yttrandefriheten har växlat. De begreppen används ofta som slagträ i debatten men Anders R Olsson tog dem på allvar och såg bortom förenklingarna. Hans texter kommer att vara aktuella länge, men vi hade behövt honom många år till. Anders R Olsson gick bort alldeles för tidigt.

För att hedra Anders R Olsson publicerar Volante hans kapitel ur antologin Myten om internet som gratis e-bok.

Läs gärna om Anders R Olssons Netopia-krönikor:

E-röstning lösning på problem som inte finns (december 2011)

Att sila mygg och svälja kameler (om yttrandefriheten och grundlagen, december 2010)

Begreppsförvirring förödande för integritetsdebatten (april 2010)

Läs också Anders R Olssons rapport för .SE-stiftelsen, om filtrering. ”Sökes: en teknisk lösning på ondskans problem

Myten om öppenheten på Brännpunkt

Idag skriver Pelle Snickars och jag på SvD Brännpunkt om Myten om öppenheten. Pelle Snickars är min redaktörskollega i den nyss utkomna antologin Myten om internet och öppenheten är en av myterna i boken. Öppenheten på internet hyllas ofta som en viktig del av nätets framgång och dessutom beskrivs det ibland som en demokratiseringsfaktor. Men man kan fråga sig vad ordet öppenhet egentligen betyder, öppenhet i teknisk mening har ju egentligen inget att göra med ett öppet samhälle: det förra handlar om att data kan färdas ohindrat i ledningarna, att man kan vidareutveckla mjukvara som någon annan producerat, att information i databaser är tillgänglig för utomstående mm. Men ett öppet samhälle handlar om yttrandefrihet, skydd från förföljelse, fria val och insyn i gemensamma institutioner. De bägge har bara ordet  gemensamt, ändå diskuteras de ofta som intimt förknippade, men den tekniska öppenheten kan lika gärna leda till ett mindre öppet samhälle. Jag har sagt det förr: samhället
behövs på nätet.

Många har efterfrågat exempel på den här ideologin, här är några:

Stockholm Internet Forum – konferens i våras om internet och demokratiutveckling

FN-resolution om internetfrihet och stödfond till nätaktivister

Thaher Pelaseyed och Marcin de Kaminski i Expressen om sociala medier i Iran

Gästbloggaren Geraldine Juarez på Cybernomer: ”Connectivity do[es] define the state of democracy of a society”

… listan kan förstås bli oändlig, se t ex En digital agenda för Sverige eller för all del debatten om ACTA.

För övrigt har vår bok fått mycket uppmärksamhet, här är ett axplock:

DN om nyhetsmediernas ekonomi: http://www.dn.se/kultur-noje/tidningarna-jagar-nya-satt-att-ta-betalt

Mariam Kirollos i DN, myten om twitter-revolutionen: http://www.dn.se/kultur-noje/det-kravs-mer-an-140-tecken-for-att-starta-en-revolution

Mariam i P1 Morgon: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5231366

Ledare Corren http://www.corren.se/asikter/ledare/mecenater-ar-inte-losningen-6128464-artikel.aspx

Ledare Huvudstadsbladet http://hbl.fi/m18/2012-08-27/tudelning-pa-mediefaltet

Netopia önskar trevlig helg!

The Conference – bättre än Ted

Netopia har besökt The Conference i Malmö: det är ett slags mötesplats för nya medier, starkt besjälad av teknikoptimism. Vad kunde då vara mera självklart än att Wireds brittiske redaktör Ben Hammersley är huvudtalare. Han är bara ett exempel på det stora inslaget av utländska talare i programmet, mycket ambitiöst – The Conference sannolikt den svenska konferens som har flest utländska talare i förhållande till antalet deltagare. Idag har jag bland annat lärt mig om P2P-bilpooler och kenyanska mobiler med fyrdubbla SIM-kort.

Ted är en tydlig förebild för arrangören Media Evolution och det får mig att tänka på Rob Levines beskrivning av Ted vid hans Sverige-besök i somras: ”Ted is like ’I’m so smart, you’re so smart” enligt Levine en typisk västkust-inställning, i motsats till hans egen intellektuella New York-miljö där debatt och kritik är det viktiga, det är tillåtet – rentav respektfullt – att kritisera varandras åsikter. The Conferences format balanserar på den gränsen och flera av programpunkterna hade mått bra av att låta åsikter och perspektiv kollidera istället för att bekräfta varandra. Men heder till arrangörerna och inte minst moderatorn Johanna Koljonen som både släppte fram och ställde egna kritiska frågor till Hammersley, som i sitt (väldigt bra och roliga) brandtal beskrev åhörarna som en utvald skara med insikter och kunskap om digital teknik med potential att frälsa världen och därmed en skyldighet att sprida budskapet. Jag ställde frågan om det inte finns några förlorare på den digitala utvecklingen och Hammersley medgav att världen inte blir ett paradis ”bara för att alla är på Facebook”, men att kunskap om digitala medier kan bidra till förändring. Fint så, innehållet är mest bra, men halleluja-stämningen blir snabbt för mycket.

Myten om internet ute idag

Idag kommer äntligen boken som jag jobbat med det senaste året: Myten om internet. Det är en diskurskritik av internet och digitaliseringen, många av de uppfattningar som vi förknippar med internet – öppenhet, yttrandefrihet, mångfald – visar sig vid en närmare granskning vara falska – eller myter. Boken är en antologi, jag delar redaktörskapet med Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket och ni som följt den här debatten vet att Pelle och jag ofta haft olika uppfattningar, så det finns en spännvidd i åsikter, analys och perspektiv. Myten om internet är en antologi med namnkunniga kapitelförfattare, både svenska och utländska. Mariam Kirollos är egyptisk demokratiaktivist och kritiserar i sitt kapitel uppfattningen att den Arabiska våren var en ”twitter-revolution”, detta berättade hon om i P1 Morgon imorse. Robert Levine kom ut med Free Ride i fjol, vilket Netopias läsare känner till. I sitt kapitel utvecklar han resonemanget om hur striden om innehållet på nätet kokar ner till en förhandling om pris mellan innehållsproducenter och distributörer. Helienne Lindvall är en annan Netopia-bekant, hon diskuterar yttrandefrihet i teori och praktik med utgångspunkt från sin erfarenhet som krönikör på brittiska The Guardian, tillika låtskrivare. Anders Rydell granskar myten om den neutrala koden, Anders R Olsson borrar i integritetsbegreppet, Paul Frigyes skärskådar tech-jättarnas anspråk på idealism, Lisa Ehlin avslöjar dynamiken kring användargenererat innehåll. Pelle och jag skriver också varsitt kapitel: hans handlar om öppenhet och slutenhet, det förra hyllas ofta men det är det senare som gjort t ex Apple till världens största företag. Och jag avslöjar att internet inte alls drivs av marknaden utan av staten. Hoppas ni gillar boken!

Fler tankar om e-bokslånen

Debatten om e-bokslånen på biblioteken är sommarens intressantaste, inte minst för att den så tydligt fångar konflikten mellan villkoren för skapandet och möjligheterna till kostnadsfri massdistribution. Jag har diskuterat saken på Twitter med vänsterpartistiske riksdagsledamoten Mikael von Knorring. Mitt argument är att obegränsad utlåning av e-böcker innebär att förutsättningarna för en betalmarknad försvinner, vilket betyder att biblioteken blir den enda marknaden. Då finns ingen anledning för förlagen att ge ut e-böcker, biblioteken får själva ta hand om utgivningen. von Knorring invände att det är som att påstå att fildelningen redan har tagit bort betalmarknaden. Det tyckte jag var tänkvärt. För det har den ju, i alla fall för musik och dvd. Skillnaden är att de marknaderna var etablerade när fildelningen kom, men nu är de kraftigt decimerade och snabbt avtagande. E-boksmarknaden finns inte alls och med obegränsad fildelning och utlåning så kommer den inte heller. Redan idag är (den lagliga) läsningen 92% lån och 8% köp, enligt Magnus Dimert på Adlibris i ett seminarium i Almedalen. Sen är det förstås skillnad på lagligt och olagligt, det påverkar nog  åtminstone några läsare. Och så är det skillnad på fysiska skivor (film/musik) och digitala filer, i fallet med de andra underhållningsbranscherna så går publiken både från fysiska medier till digitala OCH från lagliga till olagliga (inte utan undantag förstås). Tricket för e-boken är att erbjuda läsarna ett digitalt alternativ, utan att fastna i det olagliga. Men då krävs att betalmarknaden är på plats och det kan inte biblioteken erbjuda. Annat var det när biblioteken först kom, då fanns ju redan en etablerad  bokmarknad. Det är skillnad. Slutligen en läsvärd ledare i Barometern i samma ämne, som påpekar det orimliga i att innehållet ska vara gratis, när läsplattan kostar flera tusen kronor.

Läs en e-bok i hängmattan!

Uppdatering:

Aftonbladet tar upp den här diskussionen på sin kultursida. Här är bibliotekens inlägg, förlagen svarade i papperstidningen igår men det finns inte på nätet än.

Efter kritik vill jag förtydliga att biblioteken betalar ersättning till förlagen, cirka 20 kr på utlån. Det är alltså inte gratis för biblioteken att låna ut böckerna, däremot för låntagarna. Förlagets problem är dock inte priset, utan att ha biblioteken som enda distributionskanal.

Robert Levine skakar om Almedalen

Netopia gästades i Almedalen av den amerikanske författaren Robert Levine, författare till Free Ride - fjolårets bästa bok om internet och innehåll. Dels höll Levine ett inledningsanförande på det välbesökta seminariet om framtiden för kvalitetsmedierna i Almega-tältet på onsdagen, dels gjorde han ett antal intervjuer som nu börjar synas i svenska medier. Intervju med Dagens Nyheter låg överst på webbsidan på fredagkvällen med rubriken ”Inte bra att allt är gratis på internet”. Robert Levine bidrar med ett kapitel i antologin Myten om internet där undertecknad är redaktör tillsammans med Pelle Snickars (forskningschef Kungliga Biblioteket), den utkommer på Volante förlag i september.