Svenskarna håller på integriteten

Enligt den trendrapport, som lanserades av Nokia i går, är svenskar mindre benägna än folk i många i andra delar av världen att dela med sig av bilder i sociala nätverk.

Något som också är ett uttalat svenskt beteende är att ”tagga av” sig oftare än man ”taggar” sig, på bilder man är med som motiv på.

– Kanske är det en reaktion på öppenheten som idag präglar vår vardag, med att folk lägger ut så mycket av sina liv på nätet. Många kanske inte vill bli utsatta för det utan att ha valt det själva. Jag tycker att det är en sund reaktion att tagga av sig, och det visar väl bara att jag är svensk. Jag tror att det är ett motstånd mot att man skall bli tillgängliggjord utanför ens egen kontroll, säger fotografen, journalisten och författaren Göran Segeholm som kommenterar resultaten i rapporten.

37 procent av svenskarna tar bilder med sin mobiltelefon minst någon gång i veckan och 10 procent svarar att de tar bilder varje dag, men man vill behålla sina bilder för sig själva. Hela 41 procent säger att de vill att bilderna ska förbli privata på den egna telefonen eller datorn, eller att de överhuvudtaget inte alls delar med sig av de bilder de tagit.

Kineser, indier och filippiner tar mer bilder med mobilen och mer benägna om att dela med sig av bilderna i sociala medier. Svenskar är tillsammans med schweizare mer privata av sig. I Indien finns de mest frekventa mobilfotograferna, där fotar nästan hälften (43 procent) dagligen med sin mobil.

Oskar Södergren, informationschef, Nokia North, tror att den svenska integriteten lyser igenom när det kommer till att dela med sig av vad man fotograferar.

- Det är spännande att se hur våra beteenden ser ut nu när vi har börjat använda våra mobiltelefoner i större utsträckning när vi fotar. Globalt sett verkar det som vi går mot en tid där det blir allt viktigare att dela med sig av sina bilder snarare än att bara dokumentera sina intryck, säger Oskar Södergren.

Undersökningen genomfördes i Sverige, USA, Kina, Indien, Italien, Singapore, Schweiz och Filippinerna. Totalt deltog 8077 personer, varav 1005 personer i Sverige.

Svenskarnas favoritmotiv att dela med sig av är ”roliga detaljer”. Även detta kan man se som en följd av att inte vilja dela med sig av saker som är alltför personliga.

Göran Segeholm ser de ”roliga detaljerna” som ett resultat av den svenska humorn, som han säger är en ironisk lågmäld, lite snobbig typ av humor.

– Jag tror att vi svenskar är oerhört svaga för de här små, små, roliga, lite torra detaljerna där man måste tänka till lite för att förstå det roliga.

Utdrag ur rapporten:
* 50 procent delar helst med sig av bilder som föreställer ”roliga detaljer” eller roliga händelser
* 41 procent vill att deras bilder ska förbli privata i telefonen eller i datorn eller svarar att de överhuvudtaget inte delar med sig av bilder de tagit.
* 38 procent har någon gång laddat upp en bild i sociala medier med sin mobiltelefon
* 15 procent delar med sig av sina bilder i sociala nätverk

Bankgirot lanserar ”växel” för e-identifiering

Bankgirocentralen BGC släpper sin nya tjänst BGC eID Gateway för elektronisk identifiering. BGC:s nya tjänst är till för företag och offentlig sektor som vill låta sina kunder identifiera sig via nätet.

BGC eID Gateway fungerar som en växel som kopplar ihop företag med alla kunders olika sorters e-legitimationer. Detta underlättar för företagen genom att de att de slipper teckna olika avtal med olika e-legitimationsleverantörer, istället gäller ett avtal för alla. Dessutom behöver företagen inte investera i egen teknik och i underhåll av tjänsten.

BGC förmedlar betaltransaktioner med bankgirosystemet till ett värde mellan 25 och 50 miljarder kronor dagligen. Företaget grundades 1959 och ägs av SEB, Swedbank, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank, SkandiaBanken, Ålandsbanken och Länsförsäkringar Bank. 20 banker är anslutna till BGC.

Satsningen på den nya molntjänsten har kommit till för att internet ska bli en mer enhetlig plats för e-handel och e-tjänster. För detta krävs en mer sammanhållen och samstämmig teknik för identifiering.

– Visionen är att samma id-handling ska kunna användas överallt, säger Eva Nässlin Larsson, produktchef på BGC till Computer Sweden.

Idag har cirka 3,8 miljoner svenskar en e-legitimation, men de används i nästan uteslutande (till 95%) för finansiell eller offentlig sektor. Genom BGC:s nya tjänst blir det enklare för kunderna som inte behöver komma ihåg flera olika lösenord, utan kan identifiera sig genom sin e-id på nätet.

Nätforum ska bidra till en tydlig Digital agenda

IT-minister Anna-Karin Hatt vill att alla deltar i den Digitala agendans diskussionsforum på nätet. På så vis ska en tydlig agenda formas för hur man bäst kan utnyttja möjligheterna för IT i samhällhället.

Den som har en idé för hur den Digitala agenda bör utformas kan gå med i forumet och dela med sig av sina insikter.

- Den Digitala agendan för Sverige är inte bara regeringens, utan hela Sveriges, angelägenhet. Just därför vill jag vara väldigt tydlig med att alla som vill vara med och bidra till att stärka Sveriges digitala ställning är välkomna att göra det, säger Anna-Karin Hatt.

Meningen är att Nätforumet också ska fungera till att bidra till insyn i arbetet genom att ge forumets medlemmar möjlighet att direkt kunna kommentera delarna i den digitala agendan.

Det är enligt Näringsdepartementet viktigt ”att kunna lyssna in användarnas behov, sprida kunskap och främja erfarenhetsutbyte.” Det hela ska fungera som en mötesplats för dialog och samverkan.

Fram till den sista juni i år har man chansen att komma med förslag och framföra sina åsikter kring dessa frågor. Allt som skrivs i forumet blir allmän handling.

EU-kommissionen: ”Internetoperatörer ska beivra upphovsrättsintrång”

Enligt EU-kommissionen skrivelse, som lades fram i går av Michel Barnier, EU-kommissonären för den inre marknaden, ska internetoperatörerna få större ansvar för att stoppa pirater på nätet.

Under våren 2012 kommer Ipred-direktivet ses över och stärkas, enligt skrivelsen.

”Kommissionen kommer att kartlägga metoder för att skapa ett ramverk som på ett mer effektivt sätt hindrar upphovsrättsintrång på internet. Alla tillägg ska ha som mål att ta itu med överträdelser redan vid källan och i detta syfte främja samarbete med mellanhänder, såsom internetoperatörer”, uppger EU-kommissionen.

Ramverken ska enligt förslaget inte ska gå emot de bredbandsstrategier som finns för att göra internet mer tillgängligt. Därtill understryks att de nya reglerna inte får påverka slutanvändarnas intressen.

”Kommissionen kommer att säkerställa att sådana tillägg respekterar alla grundläggande rättigheterna i EU-fördraget, i synnerhet rätten till privatliv, skydd av personuppgifter, yttrande- och informationsfriheten och rätten till verkningsfull kompensation”.

Målet är att upphovsrättsinnehavare ska få bättre skydd för sitt material på nätet, samtidigt som användare ska kunna känna trygghet på nätet. I linje med detta ska man även lansera en kampanj för att öka medvetenheten hos, främst den unga, allmänheten om immateriella rättigheters stora betydelse för samhället.

Regeringen vill outsourca mer av myndigheternas it

Regeringen vill ha mer outsourcing av it-verksamheten i offentlig förvaltning. Riksrevisionen anser i sin rapport från i januari att regeringen ska se över möjligheterna att svenska myndigheter outsourcar mer av it-verksamheten. Denna slutsats ställer sig nu regeringen bakom.

”Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är önskvärt att en större del av myndigheternas it-behov tillfredsställs med hjälp av outsourcing”, står det i skrivelsen från regeringen.

Myndigheterna kommer att kunna ägna mer tid åt sin kärnverksamhet om outsourcing tillämpas mer, enligt de synpunkter regeringen lämnat på Riksrevisionens rapport.

- Outsourca mer av myndigheternas it! uppmanar IT-minister Anna-Karin Hatt via Twitter.

Genom att köpa in it-kompetens externt kommer stora kostnadsbesparingar att kunna göras enligt regeringens uppskattningar. Det är nu också viktigt att det tas fram riktlinjer för hur myndigheterna prövar om deras it ska tillhandahållas internt eller köpas in externt. Enligt Riksrevisionens granskning har det stora flertalet myndigheter inte gjort en sådan prövning.

”Myndigheterna rekommenderas att säkerställa tillräcklig beställarkompetens för att kunna hantera frågor om outsourcing och att skapa en struktur för erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna i frågor som gäller om it ska utföras inom eller utom myndigheterna”, framkommer det enligt rapporten.

Mobila tjänster går om fasta

För första gången lägger svenskarna mer pengar på mobiltrafik än fasta tjänster, uppger PTS. Den totala telemarknaden ökade med 4 procent till 53 miljarder och det är mobila tjänster som står för hela ökningen.

Ett svenskt hushåll lägger i genomsnitt 370 kronor i månaden på mobil kommunikation.

- Vi har sett en tydlig trend de senaste åren som visar att de mobila bredbandsabonnemangen och datatrafiken i mobilnäten ökar kraftigt, säger Göran Marby, PTS generaldirektör.

Datatrafiken i mobilnäten fortsätter växa kraftigt, och har ökat med drygt 90 procent under året. Bredband via det fasta kopparnätet fortsätter att minska, medan antalet abonnemang via fiber och kabel-tv-nät ökar.

Även inom fasta telefoni minskar abonnemangen via kopparnätet. Enligt PTS är i dag vart fjärde fast telefoniabonnemang ip-baserat.

Aktivt godkännande av cookies införs i sommar

Den så kallade ”kaklagen” har spikats i Riksdagen. Lagen om cookies på webben ingår i det omtalade Telekompaketet, Ökat konsumentskydd i nya regler för elektronisk kommunikation, och innebär att användare aktivt måste godkänna att cookies sparas på datorn. Detta försvårar enligt IT-branschen för webbreklam och drift av webbsidor.

Enligt den nya lagen kommer det inte att räcka att ställa in sin webbläsare på alternativet att automatiskt godkänna cookies. Användaren måste i stället ge samtycke för varje sida som vill använda sig av cookie-filer. Denna hantering tror IT-branschen kommer att försvåra bruket av cookies, som nyttjas för till exempel användarstatistik och anpassade annonser.

Lagen införs som en följd av EU:s ändrade datadirektiv. S, V och SD reserverade sig mot beslutet, medan MP avstod, vilket gav regeringens förslag majoritet.

Den nya lagen träder i kraft den 1 juli och innebär bland annat också att mobil- och bredbandsabonnemang inledningsvis inte kan bindas i mer än 24 månader. Operatörerna måste även erbjuda kunderna möjlighet att ingå abonnemang som är bundet i max 12 månader.

PTS fördelar ut 50 miljoner till bredband på landsbygden

50 miljoner kronor har kommunikationsmyndigheten PTS fördelat till bredbandsutbyggnad på landsbygden. Pengarna utgår i form av medfinansiering till olika bredbandsprojekt. PTS kommer kunna medfinansiera projekt med upp till 50 procent av kostnaden.

Intresset för medfinansiering har skiljt sig i olika delar av landet. De som varit flitigast med ansökningar är Örebro. Norrbotten, Östergötland, Västerbotten, Södermanland och Värmland, enligt den statusrapport som PTS har överlämnat till regeringen.

Under 2010 och 2011 tilldelade Regeringen PTS 115 miljoner kronor för stimulera utbyggnaden av bredband på landsbygden. I och med denna medfinansiering ska det enligt PTS bli enklare för landsbygden att komma igång med bredbandsprojekt.

- Nu har vi fördelat 50 miljoner i medfinansiering. Vi ser gärna ännu fler ansökningar, så att alla 115 miljoner kommer landsbygden till del i form av bra bredband, säger Mattias Viklund, enhetschef på PTS.

Byalag och andra lokala utvecklingsgrupper kan söka stödet genom landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet. Stöd för kanalisation innebär hjälp med finansiering av att lägga rör i marken som man sedan kan dra fiber för bredband i. Då några av del dessa stöd kräver att det offentliga tar en del av kostnaden, har det tidigare försvårat bredbandsprojekt för en del kommuner på landsbygden.

PTS har hittills beviljat medfinansiering till 85 bredbandsprojekt av olika storlek runt om i landet.