Netopias förslag till digital agenda för Sverige

Netopias förslag till digital agenda för Sverige innehåller ett antal förslag på målsättningar och konkreta åtgärder för svensk IT-politik, i syfte att främja utvecklingen av en konkurrenskraftig digital ekonomi och en ökad rättssäkerhet på internet. Netopias digitala agenda tar sin utgångspunkt i EU-kommissionens digitala agenda. Netopias förslag till digital agenda för Sverige omfattar två av de områden som EU-kommissionen i behandlar i sin digitala agenda: Skapandet av en digital inre marknad samt stärkt rättssäkerhet, förtroende och skydd för den personliga integriteten i nätmiljön.

Ladda ner Netopias förslag till digital agenda för Sverige här [PDF]

Övergripande mål
• En snabbt växande digital ekonomi med ett ökat utbud av lagliga innehållstjänster. Förbättrade och långsiktigt hållbara konkurrensförutsättningar för digitala
innehållstjänster vilket stimulerar investeringar i den digitala ekonomin

• Stärkt rättssäkerhet och skydd för den personliga integriteten i nätmiljön

Prioriterade åtgärder
1. Tillsätt en särskild utredare för att se över möjligheterna att förtydliga internetleverantörers roll i arbetet med att skapa ett rättsäkert internet. I uppdraget bör ingå att se över vilka ytterligare bestämmelser som redan finns i EU-direktivet om elektronisk handel, 2000/31/ EG och som kan genomföras i svensk lagstiftning.

2. Uppdra åt lämplig myndighet att löpande analysera och följa den digitala marknaden ur ett tillväxtperspektiv.

Netopia-rapport: Stark framtidstro – digitala innehållstjänster på frammarsch

Den svenska marknaden för digitala innehållstjänster omsätter cirka 3,1 miljarder kronor och sysselsätter drygt 11 000 personer. Jämfört med förra året har marknaden vuxit med ca 9,9 procent,men sysselsättningen är ungefär den samma. Framtidspotentialen är också betydande och marknaden uppges ha potential att växa med 118 procent till utgången av 2013. Sektorn bedöms kunna sysselsätta sammanlagt 17 000 personer vid samma tidpunkt.

Det framgår i rapporten Svenska innehållstjänster i den digitala ekonomin, som lanseras i dag av Svenska Förläggareföreningen och Netopia – forum för digitala samhällsfrågor. Uppskattningarna i rapporten baseras på svar från digitala innehållstjänster inom musik, film, tv, dataspel, programvaror, nättidningar, digitala böcker, m.m.

– Det finns en stor potential och framtidstro hos leverantörer av svenska innehållstjänster i den digitala ekonomin. Det kan skapas 6 000 nya jobb i sektorn till och med utgången av 2013. Samtidigt står sektorn inför stora utmaningar, däribland en omfattande konkurrens från olagliga aktörer vilket hämmar tillväxtmöjligheterna och investeringsviljan, säger Per Strömbäck, redaktör på Netopia.

Årets rapport fokuserar särskilt på utvecklingen för den digitala boken.

– De digitala bokformaten går en ljus framtid till mötes men det finns fortfarande en osäkerhet kring vilka förutsättningar som kommer att råda på den digitala marknaden. Det handlar såväl om konkurrensen i den digitala miljön där upphovsrätten fortfarande är satt på undantag av olagliga tjänster, men också hur balansen mellan digital försäljning och digital utlåning från biblioteken kommer att se ut, säger Kristina Ahlinder på Svenska Förläggareföreningen.

Rapporten kan laddas ner här [PDF].

Netopia-rapport och seminarium: Mellanhandsansvar på Internet

Internetleverantörer har en unik position som mellanhand för all trafik som sker över Internet. De hamnar därför ofta i fokus för nätdebatten och frågor om öppenhet, reglering och konkurrens. Hittills har det dock saknats en konstruktiv diskussion om hur internetleverantörers roll och ansvar som mellanhand kan utvecklas. Vad bör internetleverantörer ha för ansvar för den trafik som går genom deras nät?

Med den utgångspunkten har Johan Axhamn, doktorand i immaterialrätt vid Stockholms Universitet, på uppdrag av Netopia tagit fram rapporten Mellanhandsansvar på Internet som sätter fokus på just frågan om internetleverantörers mellanhandsansvar. Rapporten redogör för hur frågan om mellanhandsansvar hanteras inom andra delar av rättsväsendet, hur dessa former kan överföras till internetleverantörer och vad som behöver förändras inom befintlig lagstiftning och reglering för att mellanhandsansvar ska fungera.

Rapporten kan laddas ner här [PDF]

Rapporten lanserades tisdagen den 16 november 2010 vid ett frukostseminarium i Netopias regi. Efter en inledande presentation av rapportförfattaren Johan Axhamn följde en paneldiskussion kring rapportens slutsatser. Medverkande i debattpanelen var Peter Thörnqvist, PTS – Post och Telestyrelsen, Anders Hägg, t.f. VD Svenska spel, Kristina Lidehorn, Chefsjurist TV4, Peder Ramel, VD 3 Skandinavien och Johan Axhamn. Moderator var Per Strömbäck, redaktör Netopia.

Johan Axhamns rapport föreslår en utredning kring internetleverantörers ansvar som mellanhänder. Jämförelsen med de andra rättsområdena visar att mellanhandsansvar är normalt inom svensk lag och att internetoperatörernas ansvar enligt de EU-direktiv som reglerar området bara delvis har implementerats i Sverige. Axhamn föreslår att internetleverantörer ska ha ett ”uppsiktsansvar” för vad som sker i deras nät – det betyder alltså inte övervakning av trafiken, utan t ex anmälningsfunktion och ansvar att agera om man får kännedom om det Axhamn kallar ”oönskat material (OM)”. OM är ett samlingsbegrepp för innehåll som på olika sätt är olagligt, t ex kränkande material, upphovsrättsintrång, olagliga läkemedel eller droger, varumärkesbrott, olagliga spel, hets mot folkgrupp mm. Vad som räknas som OM ska definieras av ett oberoende ”tvistlösningsorgan”, detaljerna kring detta föreslår Axhamn att en statlig utredning bestämmer.

Kristina Lidehorn och Anders Hägg vittnade båda om att rättssystemet idag är otillräckligt för att komma åt problemet med ”oönskat material” på nätet, både när det gäller upphovsrättsskyddat material och – som i Svenska spels fall – speltjänster som inte har tillstånd att driva verksamhet i Sverige. Peder Ramel underströk att internetleverantörer inte kan agera domare, utan bedömningen av vad som ska blockeras eller stängas av måste göras av rättsväsendet. Peter Thörnqvist menade att dagens lagstiftning, främst LEK (Lagen om elektronisk kommunikation) som styr PTS uppdrag, omöjliggör den sortens ansvar som Axhamn föreslår i sin rapport. Johan Axhamn uttryckte att just dessa invändningar behöver man se närmare på och föreslår därför alltså en statlig utredning.

Netopia tror på ett fritt och öppet Internet där människor och företag kan vistas tryggt, där samhället skyddar individernas frihet, integritet och rättigheter och skapar förutsättningar för tillväxt och mångfald. En breddad debatt kring ansvarsfrågan för internetleverantörer utgör en central del av detta. Genom den här rapporten, samt genom den debatt som förs på netopia.se och under de seminarier vi anordnar, vill vi bidra till den utvecklingen. Det är Netopias förhoppning att denna rapport ska fungera som underlag för fortsatta diskussioner om internetleverantörers roll som mellanhand, och att den ska kunna bidra till att peka ut en riktning för hur debatten om framtidens Internet ska kunna tas vidare.

Ny rapport: Stor tillväxtpotential för svenska innehållstjänster på nätet

Den svenska marknaden för internetbaserade innehållstjänster har potential att växa med 200 procent till utgången av 2012. Sektorn bedöms vidare kunna sysselsätta sammanlagt 21 000 personer vid samma tidpunkt. Det visar en rapport från Netopia som baseras på svaren från vd och digitalt ansvariga på 26 svenska innehållstjänster inom musik, film, tv, dataspel, programvaror, nättidningar, digitala böcker, m.m.

Ladda ner rapporten här (PDF)
Pressmeddelande (PDF)

Även på kort sikt ser branschen positivt på utvecklingen. Fyra av tio planerar att nyanställa närmsta året och endast en av tio planerar att minska sin personalstyrka. 95 procent av företagen bedömer att intresset från unga att jobba i branschen är ganska stort eller mycket stort.

- Framtidstron är stark bland företagen i enkäten, det visar att internet är en viktig arena för innehållstjänster och för framtidens jobb, säger Per Strömbäck, redaktör på Netopia och författare till rapporten. Även om nivåerna kan vara låga, så är tillväxtpotentialenväldigt stor och intresset från unga att söka sig till dessa företag bekräftar att internetbaserade innehållstjänster är en framtidsbransch.

Den verkliga potentialen påverkas dock av flera faktorer. Hälften av företagen anser exempelvis att den illegala konkurrensen, i form av exempelvis aktörer och sajter som sprider piratkopierat material, håller tillbaka utvecklingen. På frågan om vilka aktörer som har mest makt över marknadsutvecklingen är kunder och konkurrenter viktigast. Internetinfrastrukturaktörer som hårdvaruföretag (t ex Cisco) och dominerande tjänsteleverantörer (t ex Google och Facebook) rankas dock förvånansvärt högt på en tredjeplats. 79 procent ansåg att dessa har stort eller mycket stort inflytande över spelreglerna på den svenska nätmarknaden, medan samma siffra för politiker endast är 63 procent.

- Det här tyder på att makten över internet ligger i ett fåtal företags händer och att politiken är förhållandevis frånvarande på internet. Det kan vara värt att diskutera vidare vad det betyder för nätets utveckling och om det verkligen gynnar tillväxt, jobbskapande och allmänhetens intresse, säger Per Strömbäck.

Rapporten den svenska nätmarknaden har tagits fram i syfte att beskriva den svenska marknaden för internetbaserade innehållstjänster dvs. företag som levererar digitalt innehåll över nätet och som har det som en del av sin kärnverksamhet. De medverkande företagen i underökningen uppskattar att den totala svenska marknaden för internetbaserade innehållstjänster idag omsätter cirka 3 miljarder kronor och sysselsätter omkring 11 000 personer.

Rapporten baseras på en undersökning som genomfördes i samverkan med undersökningsföretaget Mistat under februari 2010.