Author Archive

Svensk moms för appar

torsdag, juni 30th, 2011

Appar som utvecklas i Sverige ska enligt Skatteverket beskattas med svensk moms, oavsett om de sälj från ett annat land. Näringslivsorganisationerna anser att detta är ett hårt slag mot marknaden.

Näringslivet har i ett flera öppna brev bett Skatteverket klargöra vad som gäller för beskattning av appar och andra digitala tjänster, uppger Computer Sweden. I sitt svar slår Skatteverket fast att momsen ska betalas i Sverige om det svenska företaget som utvecklat tjänsten står för prissättning och support, samt tar ansvar för eventuella fel på produkten.

I ett öppet brev till finansminister Anders Borg skriver näringslivsorganisationerna att beskedet ”innebär inga nyheter och löser inte företagens problem”. Företagen vill ha en större tydlighet och att frågan reds ut på ett sådant sätt att de vet att de inte kommer att drabbas av dubbelbeskattning.

”Andra länder har lyckats undvika detta problem. Lyckas inte Sverige hantera denna fråga blir alla förlorare eftersom företagen antingen lägger ned eller flyttar från landet” skriver de i brevet till Borg.

Bakom det öppna brevet till Anders Borg står företrädare för Dataspelsbranschen, Föreningen Svensk Programindustri, Företagarna, IT&Telekomföretagen, Svenskt Näringsliv och Promise.

Webbföretaget Stardoll fick i början på mars dispens av regeringen med att betala dubbel moms tills dess att en ny EU-lagstiftning är på plats 2015. Dispensen är utfärdad endast för Stardoll. Det har uppstått en osäkerhet kring vad som gäller för denna typ av tjänster.

Efter att Skatteverket granskat ett antal avtal har myndigheten kommit fram till att de står fast vid att svenskutvecklade appar och elektroniska tjänster ska betala svensk moms.

Netopia-seminarium i Almedalen – Digitala innehållstjänster på frammarsch

tisdag, juni 28th, 2011

Tillsammans med Svenska Förläggareföreningen bjuder Netopia under Almedalen in till en paneldiskussion om digitala innehållstjänster och e-bokens utveckling. Till grund för diskussionen ligger vår rapport Svenska innehållstjänster i den digitala ekonomin.

Allt fler delar av livet och samhället har digitala skepnader. Arbetslivet, privatlivet, politiken, myndigheterna, kulturen och rent av kärlekslivet har någon slags närvaro på nätet. Men vilka är förutsättningarna för de svenska företag som säljer digitalt innehåll på internet?

Seminariets fokus kommer att ligga på e-boken som nu är inne i en stark utvecklingsfas. Hur påverkar digitaliseringen boken? Vilka krav ställer utvecklingen på politiken? Och vilka är de största hindren är för att skapa en livskraftig marknad för digitala böcker i Sverige? Hur förändras läsandet? Hur påverkar e-boken relationen mellan författare och läsare? Vilken aktör ska driva eboksmarknaden?

Medverkande:
Alex Schulman, författare, journalist och bloggare
Kristina Ahlinder, vd Svenska Förläggareföreningen
Py Söderström, marknadschef Elib
Magnus Nytell, Bonnierförlagen
Per Strömbäck, redaktör Netopia

Seminariet äger rum onsdagen den 6 juli klockan 13:30 – 15:00 på Borgen, Salong 1, Hästgatan 24 i Visby.

Den svenska marknaden för digitala innehållstjänster omsätter cirka 3,1 miljarder kronor och sysselsätter drygt 11 000 personer. Det finns en stark framtidstro hos svenska leverantörer av digitala innehållstjänster; marknaden uppskattas växa med 118 procent till utgången 2013. Samtidigt står sektorn inför stora utmaningar, däribland en omfattande konkurrens från olagliga aktörer vilket hämmar tillväxtmöjligheterna och investeringsviljan.

Kommentarer och tweets – att skilja äpplen från päron

torsdag, juni 23rd, 2011

Det går fort nu. Det går fort i tanken och fort i debatten. När vi stöter på problematik, både i det lilla men även mer strukturellt, beskylls gärna Internet. Internet är det där som raserar industrier, förstör kulturen, våra hjärnor, våra känslor, kanske till och med vår humanism. Inte minst debatten kring kommentarsfälten på tidningar och bloggar ställer många grundläggande värderingar på sin spets. På ena sidan spektrumet öppnas det offentliga rummet, det flödande, kreativa samtalet, dialogen. På andra sidan hotar troll, näthat, mobbning och den skrämmande anonymiteten. Respekt för andra och yttrandefrihet kontra ”är du med i leken får du leken tåla”.

Det är ett konstant förhandlande av normer, ett problematiserande av både kollektivt och individuellt deltagande i samtalet, det samtal som vi nästan automatiskt uppgår i om vi sätter på datorn, loggar in på Facebook, twittrar, bloggar, läser, eller till och med googlar (se till exempel boken The Filter Bubble: What the Internet Is Hiding From You). Hanne Kjöller på DN och Helena Trus i Aftonbladet skriver exempelvis om hur trakasserier och personangrepp online trycker bort de ”vettiga” argumenten, hur anonymitet bäddar för självcensurens död och i slutändan ett kollektivt intellektuellt förfall. Jag säger istället som bloggaren Christina Vilhelmsson: ”Näthat: vilket missvisande begrepp det är”.

Inte bara för att hat inte endast existerar online, utan för att vi sätter det övergripande och omöjliga begreppet ”Nätet” framför. Vad är inte ”nätet” idag? Frågan kring var och hur vårt sociala samtal förs online har hamnat lite i skuggan av varför vi är så hårda. Det mesta av oron och kritiken kring troll och elakheter kommer just från dagstidningar och bloggar, de platser där formen är mer monologriktad, och där ett glapp mellan producent/auktoritet och konsument av text är underförstådd redan från början. Debatten som eventuellt förs blir sällan en dialog, uttryckt i sin allra tydligaste symbolik av att kommentarerna alltid hamnar längst ned, under artikeln, alltid sekundär i betydelse.

Låt oss heller inte glömma att ett vilt och stormigt kommentarsflöde drar fler besökare, en inte helt okomplicerad effekt (ansvar måste fungera från båda håll). Anonymiteten har säkerligen en plats här också, inte minst i distanserandet till subjektet, men är också en komplex fråga i sig själv. En del av svårigheten ligger slutligen också i att det kanske inte nödvändigtvis finns mer hat idag, det är bara mer synligt via sociala medier. En stor, och kanske inte tydligt formulerad skillnad.

Som ett argument i kommentarsproblematiken vill jag komma bort från det allmänna konceptet ”nätet” och istället dekonstruera det genom att sätta kommentarsfältet i relation till Twitter. Jag tror att det som sker i det relativt slutna rummet på en dagstidning skiljer sig stort från det mer öppna samtalet som sker på Twitter, vilket bottnar i att de är delar av två olika traditioner, en skriftlig och en muntlig.

På onlinetidningen Nieman Journalism Lab skriver Megan Garber hur Twitter är en plats där våra traditionella kategorier skrift och tal flyter in i varandra. Vi pratar, fast med tecken. Skrivandet är kort, dynamiskt, efemärt, ja, nästan muntligt. Bloggaren Zeynep Tufekci spinner vidare på tanken, och hävdar att Twitter verkar svårgreppbart för att vi baserar det på ett samhälle sedan länge dominerat av en skriftlig dito. Det intellektuella och kulturella kapitalet, så grundläggande för ”debatt” i traditionell mening, blir alltså sekundärt i samtalet på Twitter, där argument och motargument sker i presens, med länkar, med ”pratigare” stavning och innovativa förkortningar. Tufekci skriver: ”Twitter is not a broadcast medium but a medium of conversation.” Vi kan inte förvänta oss att den öppna dialogen som förs där enkelt ska kunna överföras till kommentarsfälten, och vice versa är nog otänkbart. I vilket socialt sammanhang spatserar du in, proklamerar något provocerande, för att sedan sätta sig tyst i hörnet?

Därmed inte sagt att jag inte tar hot och obehagliga kommentarer på allvar, jag har fått min beskärda del. Styrkorna och svagheterna i respektive ”rum” kommer dock aldrig kunna förstås och utvecklas om de fortsätter hanteras som något annat. Min önskan är att lyckas separera äpplen från päron, slutligen skrota tanken om internet som en plats, och titta på inte bara vad och varför, utan hur.

Öppenhet på nätet i centrum på årets Internetdagar

tisdag, juni 21st, 2011

Internetdagarna, som arrangeras av .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), går av stapeln i november och i år har man valt att ta med frågor om öppenheten på nätet som en ny punkt på schemat. Frågeställningarna kring ämnet har blivit allt mer aktuella, varför man väljer att införa Öppet Internet som som nytt tema.

Under en talk show, som även sändes live via nätet, presenterades årets program. Netopia var på plats i .SE:s lokaler på Södermalm i Stockholm för att få del av förhandsinformationen. Programledare för talk showen var Måns Jonasson, webbansvarig på .SE, och Joakim Jardenberg, vd för Mindpark, debattör och föreläsare om it-frågor.

Inför årets konferens har nio olika teman kring Internet valts ut: Säkerhet, Internet i samhället, Teknik, Medielandskapet, Öppet Internet, Internet och entreprenörskap, IPv6, Molnet samt Domännamn. Nya teman för i år är Öppet Internet och Internet och entreprenörskap. De två sista punkterna står i centrum för årets Internetdagar.

Bland programpunkterna för Internetdagarna framhålls att fri tillgång till internet och ett fritt informationsflöde är av högsta vikt i samhället. Med Egypten och Libyen i backspegeln har världen blivit vittne till hur internet kan stängas ned av regimer. Kan samma sak hända i Sverige? Denna fråga ska enligt arrangörerna bland annat besvaras under konferensen.

Det andra nya temat för i år, Internet och entreprenörskap, sätter fokus på internets möjligheter för nya innovationer och sätt att omvandla dessa till framgångsrika företag på nätet. Enligt arrangörerna är det viktigt att nätet erbjuder bästa möjliga miljö för nya entreprenörer.

Nya innovationer uppmuntras genom att ett 24 Hour Business Camp, ett hackerkonvent för nya webbtjänster som genomförs tre veckor innan, knyts samman med Internetdagarna. Bakom 24 Hour Business Camp står IT-entreprenören Ted Valentin. Många av nättjänsterna som togs fram under det förra hackerkonventet har mött framgångar.

– Totalt har det skapats runt 100 tjänster. Flera av dem finns fortfarande kvar och går bra. Kundo, Vackert väder och E-handel.se till exempel, säger Ted Valentin.

Under årets Internetdagar kan projekt som tagits fram under 24 Hour Business Camp presenteras på Internet Discovery Day, där bolag och entreprenörer matchas med investerare

– Det jag lärt mig från de tidigare åren är att flera väldigt bra start-ups aldrig tar klivet till att faktiskt bli företag. Tanken är att de bra idéerna ska följas upp efter 24hbc och att man ska kunna få stöd.

Internetdagarnas två centrala rubriker kommer att beröras av IT-minister Anna-Karin Hatt som deltar under Internetdagarna. Hon kommer att diskutera teknik, samhälle och media.

– Hennes tal om öppenhet på nätet på förra årets Internetdagar drog ner applåder, säger Joakim Jardenberg.

Även i år kommer denna fråga att tas upp till diskussion av Anna-Karin Hatt. Maria Häll, kansliråd vid enheten för it-politik på Näringsdepartementet understryker att regeringen värnar infrastrukturen för att skapa bästa möjliga miljö för entreprenörer på nätet. Därtill är öppenheten på nätet en mycket viktig fråga, som även pekar på att internet inte längre bara är en teknikfråga.

– Vi kan se att de här världarna av mjuka värden och de tekniska frågorna smälter samman. Dels hela nätneutralitet-debatten men också om öppenhet och tillgång till information som plattform för demokrati, säger Maria Häll.

När man diskuterar internet ska man göra det med tanke på entreprenörskap och innovation men det handlar också om människors möjligheter att nå och sprida information anser hon.

Regeringens Digitala Agenda lanseras i höst och Internetdagarna kommer att vara en viktig plattform för detta. Brit Stakston, mediestrateg på JMW, sitter med i Digitaliseringsrådet som ska fungera som ett bollplank för utformningen av den Digitala Agendan. Hon beskriver att rådets arbete bör fokuseras på att hitta bra samarbetsformer mellan representanterna, som alla har olika behov och olika verkligheter att utgå ifrån. Hon menar att det inte går att var och en enbart kör sin egen agenda, utan att informationen måste vara horisontell.

– Det är lätt att säga att en massa saker är fel, men hur ska vi lösa det?, säger Brit Stakston.

Det gäller att bli ännu mer konkret menar hon.

– Det är verkningslöst om vi inte förstår varandra. Detta är viktigt för implementeringen av agendan.

En annan aktuell punkt i programmet under Internetdagarna är Molnet. Fler och fler vill jobba med molntjänster på arbetet eftersom de vant sig vid att göra det privat. Nya krav ställs på IT-avdelningarna för att möta utvecklingen. Detta och andra frågor tas upp

IPv6 är också ett högaktuellt tema. I februari i år tog IPv4-adresserna slut. Än är det inte någon akut brist på adresser men det är dags att inleda övergången till IPv6. På Internetdagarna diskuterar man hur mobiloperatörer, internetoperatörer och företag ska komma igång med IPv6 och vilka frågor och problem som kan uppstå vid skiftet till det nya protokollet.

Internetdagarna hålls den 21-23 november på Stockholm Waterfront Congress Centre.

Bland huvudtalarna under årets konferens syns:
Bruce Schneier, chef för säkerhetsteknik, BT Counterpane
Anna-Karin Hatt, IT-minister
Yochai Benkler, professor med fokus på entreprenörskap och öppna nätverk, Harvard
Lynn St Amour, verkställande direktör för Internet Society (ISOC)
Eva Hamilton, vd Sveriges Television
Matt Wood, Teknikambassadör, Amazon

Iphone-användare blockeras från att filma konserter

måndag, juni 20th, 2011

Möjligheten att videofilma under en livekonsert eller sportevenemang kan komma att stoppas i framtiden. Apple utvecklar ett mjukvaruprogram som ska göra att kameran stängs av om användaren försöker filma under live-event, det uppger The Times.

Tekniken fungerar så att Iphone-mobilen reagerar på infraröda sensorer som finns uppsatta i lokalen för evenemanget. De infraröda sensorerna instruerar automatiskt mobilen att kameran ska stängas av. Resten av funktionerna i mobilen, som telefonsamtal och sms kommer att fortsätta fungera som vanligt fast kameran är avstängd.

Exakt vad tekniken kommer att användas till är ännu inte klarlagt. Apple har inte velat kommenterat uppgifterna om den nya funktionen. Programmet kan vara ett försök att skydda arrangörer och TV-bolag som har ensamrätt att filma livekonserter och sportevent. Dessa företag känner en stor frustration över att mobilupptagningar läggs upp på webbplatser som YouTube, vilket påverkar möjligheten för företagen att sälja vidare sina inspelningar.

Andra ser mjukvaran som en möjlighet att ta betalt för mobilupptagningar på live-event. Svenska Bambuser har tillverkat en app för streaming live på internet via mobilen. Hans Eriksson, styrelseordförande på Bambuser, anser att tekniken kan användas till ett system för där Apple kan ta ut en liten avgift av varje användare som spelar in till exempel en rockkonsert eller fotbollsmatch.

– Apple är smarta. Min gissning är att Apple inte gör detta bara för att stoppa folk från att dela upphovsrättsskyddat material. Jag hoppas att de även ser möjligheterna att tjäna pengar här, säger Hans Eriksson

Ny app för texttelefoni till smartphones

fredag, juni 17th, 2011

Nya applikationen Flexitext gör det möjligt att ringa textsamtal mellan analoga texttelefoner, datorer och smartphones. Tjänsten finansieras av PTS och är efterfrågad av hörselskadade och andra som har behov av den.

Flexitext befinner sig i utvecklingsfasen och är en tjänst som gör texttelefoni mer lätttillgängligt för hörsel- eller talskadade och för de personer som kommunicerar med dem. Även myndigheter, sjukvård och företag har stor nytta av tjänsten i kontakt med medborgare, patienter och kunder.

− PTS förhoppning är att Flexitext ska kunna få bred användning, till exempel bland handläggare och tjänstemän på andra myndigheter som har mycket direktkontakt med medborgare, säger Anna Boström, chef för konsumentmarknadsavdelningen.

För att ringa textsamtal har det tidigare krävts analoga telefoner. Den ny atjänsten Flexitext gör nu att man kan ringa textsamtal mellan texttelefoner och datorer och smarta mobiler med internetuppkoppling.

Genom att utveckla en app till tjänsten ska den göras extra flexibel och användbar för alla. Appen är anpassad för Android och leverantör av tjänsten är Örebro läns landsting.

Skyddat dejtnummer lanseras på Spraydate

torsdag, juni 16th, 2011

Nu introducerar dejtingsajten Spraydate ett virtuellt kontaktkort kallat Dejtnummer, ett skyddat nummer som varken lämnar ut namn eller hemadress till nya bekantskaper.

Att använda sig av temporära telefonnummer förekommer idag på köp och sälj-sajter som exempelvis Blocket och Eniro Köp&Sälj. Spraydate blir den första svenska dejtingsajten att erbjuda skyddade telefonnummer.

– Det innebär tyvärr alltid en risk att lämna ut sitt telefonnummer till okända personer. Därför känns det extra viktigt att kunna erbjuda ett säkert sätt för våra singlar att lära känna varandra bättre, säger Nils Persson, chef på Spraydate.

Spraydate-numret kopplas till ditt vanliga telefonnummer, men numret är skyddat och går inte att användas för att exempelvis spåra någons namn eller adress

– Vi vet att många, och framförallt kvinnor, drar sig för att lämna ut sitt mobilnummer när de dejtar på nätet och att de dagligen tackar nej till intressanta möten, säger Nils Persson.

Tjänsten lanseras tillsammans med IT-företaget FreeSpee, och kostnaden för att använda Dejtnummer är 69 öre i minuten.

Nätneutralitet för vem?

torsdag, juni 16th, 2011

Underliga är nätpolitikens vägar. I december fattade den amerikanska kontrollmyndigheten FCC beslut om nya regler att hindra operatörerna från att blockera vissa webbsidor och om en utökning av ansvaret för operatörerna att detaljerat delge FCC hur de sköter sina nätverk.

Läs mer om nätneutralitet och bakgrunden i Kampen om nätneutraliteten, universitetet och garaget.

Reglerna har väckt en politisk motreaktion. En resolution i representanthuset går emot FCC:s regler. Resolutioner betyder att kongressen vidtar åtgärder för att stoppa nya regler som en myndighet utfärdat.

Riktigt vad de nya reglerna om nätverksneutralitet innebär vet man ännu inte. FCC:s ordförande Julius Genachowski säger att det kan ta fram till oktober innan reglerna har registrerats. FCC säger att ärendet är komplicerat, vilket delvis stämmer, men det är också troligt att FCC nu försöker att tala ihop sig med operatörerna. När regleringar inte är tydliga så finns risken för ”regulatory capture” att reglerade företag tar över de reglerade myndigheterna för att vrida regelsystemet i företagens riktning.

Frågan om nätneutraliteten har inte blivit lättare genom att den blivit alltmer abstrakt och värdeladdad. Både Tea Party-rörelsen och diverse vänstergrupper har engagerat sig för eller emot nätneutralitet.

Nu går frågan vidare till senaten, där visserligen demokraterna har majoritet, men det behövs inte många demokrater som röstar för resolutionen för att den ska gå igenom. Skulle det stoppa reglerna? Nej, nätneutralitet är ett av president Barack Obamas vallöften och han tillsatte Genachowski med just detta syfte. Frågan kan mycket väl avgöras med ett presidentveto mot resolutionen, detaljerna kring reglerna av en mängd rättsfall.

Europa är annorlunda. Europeiska kommissionen förordade i april, i linje med en nyutkommen rapport, att undvika olämpliga, oproportionerliga och förhastade åtgärder. Inga nya krav på nätneutralitet, utan istället ska samordningsmyndigheten BEREC observera hur tekniken och marknaden utvecklar sig.

En del tolkar end-to-end principen som internets hörnsten, och hävdar att nätneutralitet utan prioriteringar krävs för att upprätthålla dess funktion. Det är en rätt extrem tolkning, principen användes för att återspegla de avvägningar som behövdes tidigare. Prioriteringar var alltid en del av internetprotokollet, även om de från början inte kunde fullt specificeras.

Jämförelser med fysisk infrastruktur haltar. Vilken del av internet ska vara neutral? Är det accessen, tjänsterna och för vem? För ISP:n, operatören, tjänsteleverantören eller slutkunden? Posten är fri, men förbjudet innehåll kan medföra att man bryter brevhemligheten, som vid narkotikasmuggling. Nätet är fritt, men lagreglerat innehåll kan stoppas. Vad som är förbjudet att använda nätet till är en annan fråga än nätneutraliteten.

Post och Telestyrelsen (PTS) har kommit med en utredning som tittar på detta med internetaccess. Behövs det en definition av vad internetaccess är, så att användarna kan jämföra olika tjänster? En sådan definition riskerar att bli frånsprungen av tekniken.

Internet sägs vara neutralt, eller ha varit det. Är det så idag? Läget har blivit mer komplext och nyanserat de senaste åren. Nätet, molnet, den app-baserade ekonomin, internet of things har utvecklats. Det ser vi sällan som användare, om vi ens bryr oss om alla optimeringsalgoritmer för nätverk, nätverk för leverans av content, paketprioriteringar grundade på medium, virusfilter, cachar, spegelsajter, privata nätverk, dynamiska IP-adresser etcetera. De är alla till för att höja hastigheten på leveransen av bandbreddsintensivt innehåll.

Utvecklingen har gjorts av entreprenörer som arbetat i samklang med Internet Engineerings Task Forces, IETF, frivilliga protokoll och tekniska kommittéer. Samtidigt bryter dessa innovationer mot nätneutralitetsprincipen. De handlar om att vissa datapaket, beroende på storlek, egenskaper eller betydelse för mottagaren kräver en speciell behandling när de förs över från värd till klient genom ett okänt antal förmedlande datorer.

Tjänsten är inte bara att leverera, kvalitet är även hur det levereras, till exempel att innehållet ska komma fram i tid och vara helt. Det en stor skillnad i Quality of Experience om min vän i Flen får sitt paket på Posten för sent eller DVD:n i paket går sönder på vägen.

Bild och ljud kan bestå av mycket stora filer, och datapaketen måste komma fram med relativt små förseningar för att en hög kvalitet ska bibehållas. Värdtjänster, som patientövervakning i vården, använder delvis samma infrastruktur som det offentliga internet men får inte drabbas av laggar eller förlorad kontakt.

Kärnan ligger i en konflikt mellan en nätnostalgisk syn och den snabbt utvecklade tekniska infrastrukturen. Nätet är inte öppet på samma sätt som det kanske var, men det är så mycket bättre.

Ibland är den virtuella infrastrukturen lite för smidigt för sitt eget bästa. Den fungerar även när den förändras och behöver aldrig sätta upp en ”ursäkta röran, vi bygger om” skylt. Då ser inte användare eller politiker att de numer färdas på en flerfilig motorväg snarare än 90-talets gamla grusväg.

EU:s väg är att föredra, med vad vi vet idag. Hastigheten, effektiviteten och användbarheten kommer att förbättras. För oss som gillar internets frihet finns det gott hopp om att teknikutvecklingen löser frågan före lagstiftningen kommer igång.